onsdag 30 december 2015

ICA Gruppen [sic] - för att jag vill ha svensk ickeindustri

Först, företaget jag tänker skriva om här heter faktiskt "ICA Gruppen". Huruvida de som beslutade om namnet har dyslexi, är obildade eller bara inte har svenska som modersmål vet jag inte, men det är underligt att ingen sa till innan de satte namnet. Det påminner mig om om Mitsubishi Starion, bilen som enligt historierna skulle hetat Stallion (hingst på engelska). Dessa historier säger att en av de japanska cheferna fick till namnet fel (lätt hänt eftersom "L" och "R" låter likadant om man har en japansk fonemuppsättning i hjärnan) och ingen underlydande vågade korrigera namnet eftersom man inte rättar sina chefer i Japan.

Men tillbaka till "ICA Gruppen" [sic] - jag har i många tidigare inlägg nämnt att jag känner ett visst obehag inför den dominans man får av industri och finans på svenska börsen. Avanza Zero, som är en på många sätt bra indexfond, har till exempel bara 30 aktier i sitt index, och det är mycket industri och mycket finans. Så jag har velat bredda min portfölj. Jag har tidigare i år köpt aktier i amerikanska konsumentbolag och ett svenskt fastighetsbolag men jag har också tittat på svensk handel. Det finns inte så mycket att välja på om man vill ha en viss storlek. Det är H&M, "ICA Gruppen" och Axfood och jag vet för lite om klädhandel så H&M skrämmer mig. Därför har jag vägt ICA och Axfood mot varandra.

Det här är ingen fullständig analys. Jag har läst det jag kommit över men inte på ett strukturerat sätt så jag tänker inte låtsas att jag är ett proffs här. En väldigt kort sammanfattning blir som följer:

ICA har en omsättning på 80-90 miljarder kronor, en vinst på 2 miljarder (2014) och en värdering på 60 miljarder. I företaget ingår både ICA-affärer, grossister, lite finansverksamhet och en del småbolag som Hemtex. Jag skulle hellre sett att de var mer renodlade men det är vad det är.

Axfood som är moderbolaget till Hemköp, Willys, Dagab med flera, har en omsättning på 40 miljarder, en vinst på 1 miljard och en värdering på 30 miljarder. Jag tycker om ledningen, ägarstrukturen och sammansättningen på Axfood men de är också lite dyrare än ICA nästan hur man än räknar.

Jag tror tillväxtmöjligheterna för båda företagen är begränsade så det avgörande i slutändan blev priset och jag bedömde priset på ICA som lägre än priset på Axfood. I rena nyckeltal så är det stor skillnad på pris/vinst (P/E), pris/försäljning (P/S) och pris/eget kapital och i alla fall så är Axfood dyra. En hög värdering kräver hög framtida tillväxt och jag vet inte hur Axfood ska klara av det. Det må vara ett bra företag men min magkänsla säger att det är för dyrt just nu. Jag har inte samma magkänsla om ICA.

Mina första 200 aktier i "ICA Gruppen" kostade 303,055 kronor styck (efter att Avanza fått sina courtagepengar) och de kommer förhoppningsvis ge mig en stabil, men tråkig, tillväxt både i värde och utdelning. Utdelningen var 2015 9,50 kronor per aktie, men det kommer ske en kraftig utspädning inför nästa utdelning då företaget förvandlar sina "klass C"-aktier utan utdelning till vanliga aktier så jag tänker inte anta mer än cirka 5-6 kronor utdelning per aktier (blott 2% direktavkastning :-( ).

Lite snabb överslagsräkning ger att mina 200 aktier ger mig en del av företaget som motsvarar dess försäljning av 3 500 påsar frysta ärtor. Så vinsten från 10 påsar frysta ärtor om dagen borde leta sig in i min portfölj på ena eller andra sättet. Inte säker på att jag tycker om ärtor så mycket så borde kanske räknat på något annat.

söndag 27 december 2015

Skatt i sista skälvande 2015

Året är på väg att ta slut och om man vill ha någon affär gjord före årsskiftet så måste man skynda sig, eller så är det redan försent.

Jag är ingen skattespecialist av något slag så lita inte på något jag skriver här. Det enda jag är bra på är att betala skatt (ni kan tacka mig senare). Rätta mig gärna om jag har fel för det vore ju synd att göra något dumt.

Kvitta kapitalförluster

Handlar man med aktier och fonder i en vanlig aktiedepå och gör en nettovinst (efter utdelningar), så får man betala 30% av vinsten i skatt. Om man gör en nettoförlust på sina aktieaffärer och vill kvitta det mot löneskatt så kan man bara dra av 21% av förlusten (eller 14% om det är en stor förlust, över 100 000 kronor). Det betyder att det är bättre att förlusten och vinsten ligger samma år så att de tar ut varandra.

Så har man sålt saker i en aktiedepå med förlust under 2015, och har något annat som ligger på plus, så kan det vara en idé att sälja så att man hamnar på plus/minus noll. Det verkar inte vara så för mig.

Vissa kapitalunderskott kan man dra av helt istället för bara 70% och det gäller t.ex. låneräntor (det ökända ränteavdraget). Jag vet inte exakt var gränsen går.

Schablonbeskattning

För både kapitalförsäkring och investeringssparkonto så skattar man för det som finns på kontot varje kvartalsskifte, plus att man skattar för varje insättning. Skulle man ha något på sin ISK som man inte vill ha där (kontanter, kanske räntefonder) så är det bättre att ta ut det före kvartalsskiftet än efter. Däremot så finns inget att vinna på att ta ut och sedan sätta in igen under första kvartalet eftersom skatten på insättningar är lika hög som skatten man betalar vid kvartalsskiftet.

Betala in skatten så tidigt som möjligt?

Här är jag lite osäker men det pratas om att skattekontot efter skatt (den har ingen skatt) har högre ränta än många sparkonton så man kan lika gärna ha skattepengarna där som på ett sparkonto. Det är något jag borde titta på i alla fall.

Något annat?

Inget jag kan komma på nu. Inget som gäller mig i alla fall.

Stängt?

Jag har visst verkligen ingen koll på Stockholmsbörsen. Jag skulle köpa en sista aktiepost för året efter att jag tagit mig hem tidigt från jobbet. Gott om tid, klockan var väl 17:20 och börsen hade inte stängt klockan fem. Kollade priset, gick tillbaka till årsrapporten, kollade lite saker och 17:30 la jag in ordern. Inget hände. Orderboken såg skum ut också. Det samlades massor av aktier på samma pris och plötsligt hade en affär på 50000 aktier gått igenom, men sen inget mer.

Kollade min order igen. Åh... Nästa dag. När stänger egentligen Stockholmsbörsen? Tydligen 17:30 och jag missade det med ett par sekunder för att jag trott att saker stängde och öppnade på hela timmar. Normalt lägger jag in order (de få gånger per år jag gör det) tidigt på morgonen så jag har aldrig tänkt på stängtider.

fredag 25 december 2015

Finansiell ingenjörskonst

God jul!
Här kommer ett inlägg jag skrev för några dagar sedan och schemalagt att fylla ut min julrast med.

Jag är i grunden ingenjör och av ren nyfikenhet så skrev jag in mig på en kurs i "Financial Engineering and Risk Management Part I" på Columbia University, vilket naturligtvis har väldigt lite med "engineering" att göra, och väldigt mycket med hur man kan räkna på olika ekonomiska konstruktioner, från optioner till futures, obligationer, ränteswappar eller ännu mera obskyra varianter. Det primära målet är att hitta en övre och undre gräns för priset på konstruktionerna så att det inte går att skapa någon en portfölj som utan risk genererar pengar ("arbitage").

"Arbitage"

"Arbitage" (vet inte vad det heter på svenska) vore till exempel om jag lånade en tusenlapp från dig och lovade betala tillbaka 1 100 kronor om ett år, och sedan lånade ut tusenlappen till dig på ett år med 20% ränta.
IdagOm ett år
Exempel på ett system med "arbitage" för att något har fel pris.

Då skulle jag få upp till 100 kronor (1 200 - 1 100) utan att behöva göra något eller ta någon risk. Det betyder att någon av affärerna var felaktigt prissatt. Normalt så är det mycket mer komplext med olika perioder, olika villkor, olika kassaflöde så det är inte lika uppenbart. Kursen handlade i alla fall mycket om hur man ska räkna för att inte skapa sådana möjligheter för någon.

Modeller

Kursen var givande på så sätt att jag nu förstår mer om vad företag och banker sysslar med, men jag kan inte säga att den ökade min tilltro till de ekonomiska systemen.

Allt är modeller. Man gör modeller för allt, och sedan räknar man på modellen och sedan låtsas man att modellen är verklighet. Det är verkligen inte unikt för ekonomi, men normalt så har man väldigt hårda krav på att en modell ska vara relevant, medan jag anser att de modeller som används inom ekonomi är alldeles för förenklade.

Jag kan dra till med en liknelse. Tänk om de som byggde satellituppskjutningsraketer antog att jorden var platt för det gör det enklare att räkna. Det är den känslan jag får.

Naturligtvis är jag inte först med att kritisera det här. Väldigt smarta människor har redan sagt allt som behöver sägas, men jag tror att ekonomer kommer fortsätta att anta att jorden är platt för annars blir det så svårt att göra fina formler.

I slutet av kursen så fanns även en intervju med en legendarisk (och nu lätt grånad) quant1 (Emanuel Derman) som varit med i 30 år och han var väldigt tydlig att modeller är modeller och verkligheten är verkligheten, och enda anledningen till att man använder modeller är att man inte har någon bättre idé. Han påpekade dessutom att verkligheten ändras över tid så att en modell som funkade förra året kan vara dålig nu och modeller behöver ofta uppdateras ofta. Ibland varje dag.

Derman pratade också om hur han som ung ekonom hade gått in i branschen med målet att skapa den ultimata modellen (och därifrån antagligen bli oändligt rik även om han inte nämnde det) men att det visade sig vara en utopi utan man fick kämpa varje dag för att ha lite bättre modeller än konkurrenterna.

Derivat

En sak gjorde den dock, den fick mig att tycka att det behövs ännu mer kontroll på banker och de som hittar på derivat (det vill säga papper vars värde beror på (deriverar från) värdet på andra papper i många led. Med derivat så kan man återanvända pengar i många led och därmed skapa (en illusion av) mer pengar.

Visual Capitalist gjorde nyligen en illustration av pengar, där man ritar ut mängden "pengar" (mynt, sedlar och bankkontoinnehav och liknande) som antingen 29 biljoner dollar (29 följt tolv nollor) eller 81 biljoner dollar. Det ska jämföras med summan av priset på alla derivat som är någonstans mellan 630 biljoner och 1,2 biljarder dollar. Så för varje krona som vi ser, så har någon hittat på mellan 10 och 40 kronor i derivat.

Bevis


Skärmdump som jag skulle kunna ritat helt själv
Kursen är gratis så länge man inte vill ha ett pappersbevis på att man klarat av den. Jag klarade mig bra utan papper. Det finns även en fortsättning som jag kanske går i framtiden men inte just nu. Så roligt är det inte att skriva Excelformler som är flera rader långa, och jag har inga planer på att någonsin konstruera en egen typ av värdepapper och inte heller tror jag att jag kan slåss med co-hostade superdatorer om de mikroskopiska obalanser som då och då inträffar.
1: Quant är i det här fallet en person som använder datoriserade matematiska modeller för att köpa och sälja värdepapper.

tisdag 22 december 2015

Bästa och sämsta banken

Svenskt kvalitetsindex har återigen publicerat statistik för vad folk säger om sina banker. Jag brukade vara en del av deras panel men tröttnade till sist på det så nu ringer de inte längre. Däremot verkar andra personer säga ungefär samma sak som jag.

Bäst bank ...

... för sparande

"Spar"-bank är den kategori jag bryr mig mest om. Tyvärr verkar de bara publicera data för de fyra storbankerna samt Skandiabanken och Avanza. Av de sex så sticker Handelsbanken och Avanza ut på ett positivt sätt och hade Nordnet varit med så hade de nog också varit där. Jag vet inte varför Nordnet saknas. Måste de betala för att vara med eller är de för små?
!
Nordnet?

Dåliga banker enligt kunderna är då Swedbank (sämst), Nordea (inte längre sämst!), SEB och Skandiabanken, men det är väldigt jämnt mellan dem. Jag hoppas de alla bättrar sig.

Källa: Svenskt Kvalitetsindex bankundersökning.

... för lån och sånt

Sedan har de frågat om lån för bostad, lån för annat och hur det är att vara företagskund. Det är kategorier som inte intresserar mig så mycket. Handelsbanken är ofta med i toppen på listorna även om nischbanker som Ikanobanken och SBAB toppar dem. När det gäller bostadslån får gärna banker göra folk arga med höga räntor för mig. Allt för att bostadsmarknaden ska lugna ner sig.

Försäkringsmäklare :-(

En kategori som jag brinner lite extra för är försäkringsmäklare. Ett yrke som kanske inte borde finnas. Det är företag och personer som "hjälper" andra företag och andra personer att placera pensionspengar. Det finns säkert individer som gör sitt bästa men de sitter i en sits där deras lön och jobb beror på att ge dåliga råd. De får en del av fondavgifterna för de fonder de säljer och därför finns det sällan några lågavgiftsfonder i deras utbud och frestelsen att föreslå något som ger mer pengar måste vara stark.

Tyvärr så är försäkringsmäklarnas kunder i allmänhet rätt nöjda vilket till stor del beror på att de inte inser att de blir lurade. Det är inte heller säkert att de någonsin kommer inse det. Sämst är i alla fall Max Matthiessen, det företag som öppnade ögonen på mig och gjorde mig medveten om hur trasig branschen är. Tydligen är jag inte den enda som blivit bränd av dem, även om de är sist bara med en liten marginal uppåt.

Källa: Svenskt Kvalitetsindex försäkringsundersökning.

lördag 19 december 2015

Sista utdelningen 2015: Coca Cola

The Coca Cola Company kom i torsdags med fjärde utdelningen för i år. Fyra utdelningar som jag alla varit med på. Efter mitt senaste köp så blev den här utdelningen mycket större än de tre tidigare, närmare bestämt 562 kronor före skatt (84 kronor som jag vill ha tillbaka). Den här utdelningen var 105,5% större än förra gången. Utdelningen per aktie var fortfarande $0,33, men jag har 100% fler aktier och dollarkursen var 8,515 kronor istället för 8,278 (2,9% högre än förra gången).

För att få lite perspektiv på det så motsvarar min utdelning försäljningen av 7 540 flaskor (eller "serveringar" som det kallas). Det är en flaska var sjuttonde minut dygnet runt. Mitt företag tillverkar och säljer en flaska åt mig var sjuttonde minut. Var sjuttonde minut så är det någon som dricker en dryck som kommer från mig. (Ja, jag ska lugna ner mig nu).

Det här var sista utdelningen för 2015 så jag vet nu att utdelningarna är högre än 2014, om än inte så mycket som jag hade velat. Dessutom kommer 2016 bli lite väl spännande. Ett ordentligt prisras där jag kan förstärka några bra aktier billigt vore inte alls fel. En fullständig rapport om 2015 kommer senare när jag har mer tid.

edit 2015-12-21: Tack vare P:s kommentar räknade jag om med nyare siffror och det ska vara 7 980 flaskor, vilket blir en flaska var sextonde minut.

torsdag 17 december 2015

Prebonas nyemission blev visst lyckad

I ett tidigare inlägg så skrev jag om Prebona, ett bolag som försökt få in pengar via en nyemission och börsnotering. Företaget som gör avancerade ytbehandlingar ville ha 7 miljoner för att satsa på kommersialisering och försäljning. I ett pressmeddelande skriver de att över 2 000 personer anmält intresse om aktier för totalt 51 miljoner kronor.

Intresset både förvånar mig och förvånar mig inte. Massor av människor letar efter den vinnande lotten på börsen och Fingerprints fantastiska resa lär ha hjälpt. Det som dock gör mig förvånad är hur man kan värdera ett litet 5-personsbolag med en väldigt liten omsättning och negativt kassaflöde till över 50 miljoner kronor (aktierna för 7 miljoner är 13% av företaget).

Idag gick det för första dagen att handla Prebona på börsen (Aktietorget) och de första minuterna så såldes aktier för 9 kronor och företaget värderades av några uppenbarligen till 126 miljoner kronor. Nämnde jag 4 anställda? Senare under dagen så verkade folk lugna ner sig och aktiepriset landade på 5,50 kronor. Så de som handlade då värderade dessa 4 anställda till 77 000 000 kronor. Sansat och genomtänkt? Inte alls. Spekulation? Absolut.

Trots att jag gör mig lustig över värderingarna så hoppas jag verkligen att företaget lyckas och gör enorm succé! Händer det (det kommer inte hända) så kan jag berätta historier om hur jag missade chansen. :-) Jag bjuder på det.

tisdag 15 december 2015

Hög direktavkastning betyder att katastrofen hägrar

Det är väldigt frestande att sortera aktier efter direktavkastning och sedan stoppa in pengar i den aktie med högst siffra. Det är dock bra om man bromsar sig själv lite och tänker efter. Varför är direktavkastningen för det företaget hög?
Fakta
Direktavkastning är (senaste) utdelning dividerat med (nuvarande) börskurs. Om en aktie för 100 kronor senast gav 6 kronor utdelning så är direktavkastningen 6%, en väldigt hög siffra just nu.

Så en hög direktavkastning betyder att den senaste utdelningen var hög eller börskursen är låg. Det är nu man måste börja undersöka anledningar. Till exempel kan ett företag gett en utdelning som inte är tänkt att fortsätta, kanske efter att en affär gett företaget för mycket kontanter. Ibland bokförs det som en extrautdelning och påverkar inte direktavkastningssiffran men det är bäst att kolla.

Mer troligt är att börskursen är låg och det har ofta någon anledning. Varför vill inte folk betala för ett företag som ger hög utdelning? Troligast är för att man tror att utdelningen kommer sjunka eller försvinna, men det kan också vara för att man ser en väldigt låg sannolikhet för att utdelningen någonsin ska öka.

Exempel just nu i Sverige är Telia, ett bolag med mycket hög direktavkastning men där många tror att de kommer få problem framöver. Vi har också Kinder Morgan i USA som såg ut att ge en väldigt hög direktavkastning tills de plötsligt skar bort 75%. Då fanns det de som misstänkte att något sånt här skulle hända som höll nere priset.

Exempel

Så vad är bäst, ett företag med 4% direktavkastning som ökar med 1% per år, eller ett företag med 3% direktavkastning som ökar med 8% per år? Om man investerar 1000 kronor? Jag lekte lite med siffror och slängde till och med ihop en litet verktyg för att räkna.

År Företag A
4% direktavkastning,
1% ökning per år.
Företag B
3% direktavkastning,
8% ökning per år.
UtdelningTotaltUtdelningTotalt
140403030
240803262
3411213597
44116238135
54220441176
64224644220
74228948268
84333151319
94337556375
104441860435
114446365499
124550770569
134555276645
144659882726

Ser man på det här så verkar företag B vara bättre på lång sikt, men då måste man vara säker på att tillväxten kommer fortsätta i ett decennium och få kan förutsäga framtiden så långt. Dessutom kanske företag A börjar växa snabbare av någon anledning.

Inflation då?

Vill man vara ännu mer exakt så ska man dessutom ta hänsyn till att 100 kronor idag är värt mer än 100 kronor om 10 år, så låt oss stoppa in en inflation som minskar värdet på pengarna. Här är resultatet om man på använder 18% (för att göra min poäng tydlig):

Här ser man värdet av att få pengarna i handen idag istället för någon gång i framtiden. I alla fall om det blir en hög inflation igen.

Skärmdumpen kommer från ett formulär jag slängde ihop när jag räknade på det här. Det finns en länk på höger sida (om du inte är på en smal mobil).

söndag 13 december 2015

Utdelning Johnson & Johnson

För andra gången har jag nu fått utdelning från Johnson & Johnson och den här gången blev det över tusen kronor. Efter amerikansk källskatt (190 kronor som jag vill ha tillbaka) blev det 1 076 kronor och 67 ören (34% mer än senast). Jämfört med förra utdelningen så har jag 33% fler aktier (200 stycken totalt) och dollarkursen är 0.2% högre (8,445 kronor istället för 8,43 kronor per dollar). Utdelningen är fortfarande 0,75 dollar per aktie.

Avanza behövde cirka 36 timmar att föra över utdelningen från USA till mitt konto. Det är rätt ok.

Nästa Johnson & Johnson-utdelning kommer antagligen i mitten av mars och kvar under 2015 är nu bara The Coca Cola Company nästa vecka. Sedan blir det dags att summera året som kommer landa ungefär 10% högre än 2014. Tyvärr var det bara två bolag (Investor och Nordea) som höjde utdelningen medan Volvo, Sandvik, NCC, Sectra och Telia inte klarade av det. Men årssammanfattningen får komma senare.

fredag 11 december 2015

Branschfördelning: Hej Castellum!

För ett antal år sedan satt jag ner och funderade på hur jag ville fördela mina sparmedel. Jag var rätt säker på att jag ville använda mer än en äggkorg. En av de pajer jag ville ha ett finger i var fastighetsmarknaden, men det är inte helt lätt att bara köpa några hus och sedan hyra ut dem.

I brist på bättre idéer så slog jag då för några år sedan till på NCC, bygg- och konstruktions- och husutvecklarföretag. Det visade sig vara en av mina mer tursamma affärer, men så för några veckor sedan så meddelade plötsligt företaget att de tänkte dela sig själva och ställa in utdelningen 2016. Från att vara en favorit till en ful ankunge på några minuter.

Jag har kvar mina aktier i NCC men det fick mig att ta en ny funderare på hur jag skulle kunna komma in på fastighetsmarknaden och jag tittade till Castellum, ett företag jag haft ögonen på under något år. De har alltid känts för dyra men plötsligt så såg det bättre ut. Det var ett år sedan priset var lägre än det var nu så jag i det närmaste spontanhandlade.

300 aktier i Castellum för 117,48 kronor styck efter courtage är nu mina. Jag hoppas på ett långt och givande förhållande. I synnerhet gillar jag företagsledningens inställning till utdelningar. De verkar medvetna om att de är anställda av aktieägarna för att förvalta deras bolag. Räknar jag om min andel i företaget till kontorsyta så verkar jag ha köpt mellan två och tre kvadratmeter. Tillräckligt för ett skrivbord och en stol. Eller en säng. Jag är nog inte en fastighetsbaron än.

Min reservkassa fortsätter krympa fast priserna ännu inte är låga. Det känns ändå ok. Med NCCs utdelning (temporärt?) borta så mår min portfölj bra av Castellum.

De 300 aktierna kommer vid fortsatt samma utdelningsnivå (4,60 kronor per aktie) ge mig en årlig utdelning på 1 380 kronor före skatt. Tillräckligt för ett halvår med kontaktlinser så var det problemet halvlöst.

tisdag 8 december 2015

Min lyx

Jag har aldrig spenderat mycket pengar jämfört med andra men idag i duschen funderade jag på vad jag skulle kunna dra in på om jag behövde pengarna (var ska man annars fundera?).

Linser. Jag använder kontaktlinser av dags-varianten och de kostar cirka 10 kronor per dag. Både månadslinser och inga linser alls är billigare. Jag hade månadslinser för länge sedan men upptäckte att göra rent linser när man är som tröttast och som mest sugen på att krypa under täcket var tråkigt.

Prylar, elektronik. Det finns helt klart saker jag köpt jag skulle klara mig utan, må det vara en städrobot eller en tv-spelskonsoll. Dessutom skulle jag kunna använda billigare datorer och telefoner. Det är lite svårt att bedöma hur mycket det skulle spara för kostnaderna kommer så stötvis. Över lång tid verkar jag lägga lite över 1 000 kronor i månaden i snitt på prylar och elektronik, och det skulle antagligen gå att minska.

Resor och hotell. Det här har varit den stora posten de senaste åren. Kronan har rasat och jag har noga undvikit de billigare hotellen efter några mindre trevliga upplevelser. Jag har dessutom rastat mig själv i dyra städer snarare än billiga(re) turistorter. Utslaget per månad så tror jag det här kostat 2-3 000 kronor per månad de senaste åren.

Uteluncher. Jag äter nästan alltid lunch ute och det är ingen tvekan om att det är dyrt (och inte har det blivit billigare). För mig är det här en social sak mer än föda. När jag kommer ut från kontoret och sätter mig med kollegor som utanför kontoret förvandlas till vänner så får jag en välbehövlig dos avslappning (och antagligen en överdos salt). Totalt ligger det här på cirka 2 000 kronor i månaden. Det är mycket pengar.

Spel, och då menar jag hasardspel, inte fotboll eller Fallout 4. Jag spelar egentligen inte men jag har en stående lottorad för känslan att jag vilken vecka som helst skulle kunna vinna 100 miljoner kronor. Det kommer naturligtvis inte hända så det är inte pengarna jag är ute efter utan känslan att det skulle kunna hända. Det här är några tior i månaden och skulle naturligtvis kunna sparas.

Så vill jag spara in på något? Det är en bra fråga och jag tror inte det. Trots allt så har jag råd att både spara/investera och spendera och jag räknar trots allt inte dagarna till att mitt investeringskapital är stort nog. Men jag skulle kunna spara in på allt ovan och då plötsligt ha 3-6 000 mer per månad att lägga undan.

En annan sak att tänka på är att besparingar i de dyra sakerna ger så mycket mer än att spara i de billigare sakerna. Att spara på allt har säkert sina effekter, men det är genom att spara på det dyra, som boende, lån (fast de är billiga just nu), hotell, resor med mera, som man får stora effekter.

Uppmärksamma läsare noterar säkert att jag inte skrev "bil" ovan. Att inte äga en bil är antagligen mitt bästa beslut rent ekonomiskt. Trots hyrbilar ett par gånger om året så är mina bilkostnader inte många hundralappar per månad.

Undrar vad jag glömde här?

fredag 4 december 2015

Återblick 2009 - äntligen en indexfond (och gruvföretag)

Det är nu dags för 2009 i serien återblickar. Tidigare inlägg, från Återblick 2002 - mina första aktieköp via 2003, 2004, 2005, 2006, 2007 och fram till 2008 kan läsas genom att följa länkarna.

Kommer ni ihåg 2009? Inte jag. Det var en väldigt intensiv tid på många sätt och åren flyter ihop, men som ledtråd, 2009 hade spikmattan som årets julklapp. De där plastpiggarna som man skulle ligga på. Jag undrar hur många som fortfarande används.

Det hände en hel del i min portfölj det här året, mycket för att jag hade lite mer pengar över. Dessutom så började polletten ramla ner (fast inte helt) och jag köpte en del andelar i Avanza Zero, en billig (men smal) indexfond. Jag har fortfarande inte bestämt helt hur jag ska redovisa fonder bortsett från att jag hittills ignorerat mitt månadssparande i storbanksfonder. Förutom att det var en pinsamt dåligt affär så har jag inga kvar och det fanns inget beslut att analysera i efterhand. Bara frånvaron av beslut.

Jag tror att jag ska redovisa fonder jag aktivt köpt så det här får bli början på det.

Året inleddes dock med att Nordea behövde mer kontanter och gjorde en nyemission. För 4 312 kronor kunde jag få 220 fler aktier (och inte se min andel i företaget minska). Det är som en anti-utdelning så återigen står jag för frågan hur jag ska redovisa det? Bara för att göra saker lätt för mig själv så ska jag skriva ner det som ett köp, men tänk på att det inte kommer öka min företagsandel eller min andel av den utdelade vinsten. Det är bara om Nordea kan använda kontanterna till något riktigt positivt som det här blir en bra sak för mig. Senare under året köpte jag ytterligare 380 Nordea-aktier eftersom jag tyckte alla reaktioner mot banker verkade lite väl negativa. Och för att 620 aktier såg så udda ut. Jag säger inte att jag var helt rationell.

Samtidigt med Nordea-inköpet så köpte jag även aktier i Sandvik, Lundin Mining och Avanza Zero. Man kan ju undra vad som orsakade den här köphysterin? Utlösande var att jag löste in personaloptioner motsvarande flera månadslöner (före skatt). De var en bonus för jobb gjort några år innan så om man är positiv så kan man säga att investeringen av tid i jobbet gav en stor utdelning. Efter några månader av magiskt stora belopp på mitt lönekonto så insåg jag att pengarna knappast skulle göra någon lycklig där. Om de pengarna gör mig eller andra mer eller mindre lycklig i form av företagsandelar får bli ett tema för en annan artikel.

Lundin Mining behöver nog kommenteras. Det är inte direkt ett stort och stabilt företag med utdelningar man kan lita på. Lundin Mining är ett gruvbolag med gruvor i Afrika, Sydamerika och Europa och de fokuserar på koppar, nickel och zink. Idag skulle det här direkt kvala in som "spekulation", men 2009 hade jag läst en del om familjen Lundins framgångar (artikel från 2012) och jag ville ta rygg på dem på samma sätt som en del tar rygg på Buffett, Stenbeck eller Lundberg. Jag skulle inte göra samma affär idag av flera skäl, men det är i alla fall en krydda med ett bolag där varje rapport är spännande.

Inköpet i Sandvik var bara jag som slängde mer pengar på en framgångsrik investering (de hade precis gett mig en rekordstor utdelning). Det kan vara en bra sak, men när något gått bra så kan det också vara tillfälle att fundera på om företaget har haft sin guldålder och det är dags att gå vidare till andra. Återigen, jag är inget orakel, så mer Sandvikaktier blev det.

Aktier

Köp

AktieAntalPris per styck
Nordea22019,60 kronorNyemission så egentligen en minusutdelning.
Nordea38068,66 kronor
Lundin Mining2 00026,05 kronor
Sandvik30072,58 kronor

Fonder

Köp

FondSumma
Avanza Zero50 000 kronor

Kommentar i efterhand

Att köpa in sig i nyemissionen var absolut en bra affär och bara utdelningen från Nordea har gett mig tillbaka i stort sett de pengarna. Med det i åtanke så kanske jag också får korrigera det jag skrev 2006 om att jag köpte Nordea för dyrt. Det var sant, men det var det inköpet som sedan gjorde att jag satsade mer i Nordea och till slut fick något som går bra. De här 600 aktierna har avkastat i snitt 13,6% per år sedan inköpet. Det är riktigt bra, även om 6 år kanske är lite kort tidsrymd att räkna "per år" på.

Om Nordea var en bra affär så var Sandvik inte det. Med utdelningar så har de här aktierna gett +5% per år i snitt. Bättre än bankränta men inte så mycket bättre. Kanske kan de komma tillbaka men jag skulle nog nöjt mig med det jag hade. Ännu värre var det med Lundin Mining. Aktier som de verkar inte fungera för sådana som jag som satsar på långsiktiga innehav. Ingen utdelning och en kurs som beror på världspriset på metaller och inte på något företaget gör. Nästan definitionen av en lott. Hade jag sålt senare när företaget var under uppköpsförsök så hade jag gjort en oerhört bra affär men det gjorde jag inte och priset på aktierna är nu (något) lägre än 2009.

Den bästa affären jag gjorde var istället den tråkigaste. En svensk indexfond. Tack vara den fick jag del av framgångar för H&M, Atlas Copco, Assa Abloy för att inte tala om alla de svenska bankerna. Det är svårt att komma ifrån att billiga indexfonder är svåra att slå. Med återinvesterad utdelning (fonden hade utdelning fram till 2012 då skattereglerna ändrades) så snittar Avanza Zero-andelarna jag köpte +13% per år. Det är bra.

Totalt innehav nyårsafton 2009

Aktier

AktieAntalUtdelningar under åretFörändring
Jeeves200300 kronor0%
Lundin Mining12 000
Nordea12 000868,92 kronor-54%
Sandvik11 3003 150 kronor+58%
Sectra400-100%
Totalt4 319 kronor
Skatt-1 296 kronor
Utdelningar efter skatt3 023 kronor
1 Fler aktier än året innan.

Fonder

FondAndelarPrisförändring
Avanza Zero526+13%(mellan inköp och slutet på året)

Obligationer

ObligationAntal"Utdelningar" under åretMotsvarande ränta
Premieobligation 2007:120800 kronor5,7%

Utdelningar jämfört med tidigare år

Eftersom jag inte ökade så mycket 2008 så växte inte heller utdelningarna 2009. Alla affärer gjorde jag efter att utdelningar avskilts och kombinerat med att Sectra blev av med sin viktigaste partner (hade varit ett fantastiskt tillfälle att öka i Sectra sett i efterhand) och finanskrisen så var det bara Sandvik som räddade situationen. Och mina tursamma premieobligationer.

Det var en nyttig läxa. Det kommer det finnas tillfällen då utdelningarna minskar. Företag får problem, branscher får problem, länder får problem. Utdelningar ökar dessutom inte mycket om man inte fortsätter investera. I snitt så ska man nog inte räkna på att ett företag med 3% direktavkastning (utdelning) kan öka den med mer än 3-5% per år. Max.

edit: 2010 finns nu att läsa.

tisdag 1 december 2015

En sista påfyllning Procter & Gamble (och utdelning)

Som jag sa senast för någon vecka sedan, att ha en väldigt liten post i sin portfölj är rätt meningslös om man inte förväntar sig extrema utfall, så jag har senaste tiden gjort en del för att få upp andelen på mina amerikanska aktier.

Coca Cola och Johnson & Johnson skrev jag alltså om förra veckan, så kvar är mitt tredje amerikanska företag: Procter & Gamble. Med ett inköp av 45 aktier för två veckor sedan så tror jag att andelen ligger på en rimlig nivå får den här gången. Priset blev 657,26 kronor per aktie ($75,0599 med en dollarkurs på 8,7419 + courtage).

Dagen efter betalades också utdelningen ut för de aktier jag redan hade, och det tog bara en dag för Nordnet att få in pengarna på kontot (bra!). Min första utdelning på Nordnet och med en datapunkt så verkar de lite snabbare än Avanza. Jag hoppas Avanza ordnar sitt utdelningssystem så att de blir lika snabba.

Totalt var utdelningen 608 kronor (0,6629 USD per aktie, 8,735 USD/SEK) och av det förvann 91 kronor i amerikansk källskatt som jag kanske eller kanske inte får tillbaka.

De 500 kronorna (för 3 månader) räcker till ca 25 paket Pringles, så 2 paket i veckan. Varför Pringles? För att det är en Procter & Gamble-produkt så att jag får tillbaka pengarna nästa utdelning. Eller i alla fall en bråkdel av en miljondel av pengarna. Hmm, vem äger Estrella?

edit 2015-12-01 21:19: Anonym berättade i kommentarerna att Kellogs numera äger Pringles (sedan 2012). Så stort misstag. Jag vill ju äga dem. Och Fattigbonddräng berättade att Estrella är ägt av ett tyskt bolag (Intersnack) som jag inte hittar på någon börs.

måndag 30 november 2015

Dagen utan courtage på USA-handel

I fredags hade Avanza ett erbjudande där man kunde handla aktier i USA utan att betala courtage. Det var verkligen lockande, men jag kunde bara inte komma på någon aktie jag ville köpa för att den var 0,25% billigare. Jag har precis fyllt på mina tre amerikanska aktieposter (Procter & Gamble, Johnson & Johnson och Coca Cola) och jag har inte bestämt vad nästa steg borde vara i min portfölj.
REA

Jag hade en liten tanke på att köpa 1 aktie styck i några spännande bolag, som Berkshire Hathaway, Starbucks, Disney, Blizzard, Alphabet, Apple, IBM, secret, General Electrics, Microsoft, McDonalds, ..., men vad skulle det egentligen ge mig? En massa mer pappersarbete, en mikroskopisk utdelningsökning, en chans att skryta om att jag köpte en aktie precis innan den gick upp en massa (för någon av dem borde väl göra det), men egentligen skulle det inte ge mig något av värde.

Reor kan vara så lockande, men jag märker mer och mer hur jag också blir skrämd av dem. Någon försöker tvinga mig att fatta ett snabbt beslut, och jag litar inte på att snabba beslut blir korrekta beslut.

lördag 28 november 2015

NCC delas - och nya NCC delar inte ut några pengar under 2016

Här har jag många gånger sagt hur trevligt det varit de senaste åren att äga NCC, ett bygg- och husföretag som gett bra utdelningar och dessutom varit en föregångare i Sverige genom att ge utdelning två gånger om året.

Nu tänker de krångla till bilden. I ett pressmeddelande i torsdags morse så meddelade ledningen att de tänker dela företaget i två delar, en del som jag tänker kalla "Nya NCC" och en del som jag tänker kalla "NCC Housing". De räknar på att delningen kommer kosta 200 miljoner kronor så som (mycket liten) ägare så undrar jag vad jag kommer få för det.

Nya NCC har nu som mål att öka vinstmarginalen. Rimligen hade de det målet tidigare också men av någon anledning så tror de att det kommer gå bättre nu. Det blir ett mindre företag då NCC Housing är cirka 10-30% av nuvarande NCC och kanske gör det vinsten högre i procent, men jag räknar vinsten och utdelningen i kronor, inte i procent.

NCC Housing, som stod för 13% av omsättningen och 20% av vinsten under det senaste kvartalet, bygger och säljer lägenheter och hus till privatpersoner. Hur det kommer hantera sina ägare vet jag inte. Kanske kommer de ge utdelning. Kanske inte.

Nästa steg är att ledningen ska presentera detaljer i hur delningen ska genomföras. Såhär långt har de sagt att de vill göra en "utdelning" av NCC Housing istället för kontantutdelning av skatteskäl. Vi får veta mer i januari. Sedan ska årsstämman rösta om planen i april men eftersom Nordstjernan ensam har 50% av rösterna (40% nästa år) så lär det vara en formsak.

NCC har de senaste åren stått för mer än 20% av min årliga utdelning så om inget annat ändras så kommer mina utdelningar 2016 vara 20% lägre än de varit 2015. Nu har jag köpt en del aktier under hösten och jag kommer köpa fler nästa år, men antagligen blir 2016 ett hack i min utdelningsgraf.

Börskursen gick inledningsvis ner en bit (köpläge?) men vissa analytiker tror att det här är bra i längden. Jag vet inte, men jag gillar NCC som det är nu. Jag hoppas de vet vad de gör. Det är åtminstone inte ett uppköp, det näst mest effektiva sättet att slänga bort pengar efter en stor eldsvåda.

fredag 27 november 2015

ISK-skatten för 2016 bestämd, statslåneräntan 30 november är 0,65%

Statslåneräntan är idag 0,65% och eftersom den inte kommer ändras innan 30 november så betyder det att schablonintäkten (det jag kallar "antagen kapitalvinst") blir 0,75% + 0,65 = 1,4% för 2016. På det skattar man 30% om man inte kvittar det mot låneräntor eller kapitalförluster eller utländska skatter. 30% av 1,4% är 0,42% så man kan räkna med att 0,42% av det man har i sina ISK måste betalas in som skatt.

Som vanligt så fungerar kapitalförsäkringar likadant.

onsdag 25 november 2015

Ny högre skatt på ISK (och kapitalförsäkring)

Idag har riksdagen beslutat att investeringssparkonto (ISK) ska få en högre skatt från och med nästa år, precis som regeringen föreslagit.

ISK beskattas som om man tjänat en viss summa på pengarna i ISK oavsett hur mycket man egentligen gått plus eller minus. Det är hur den summan beräknas som nu ändras.

Notera: Det jag kallar "antagen kapitalvinst" i texten nedan kallas ofta "schablonintäkt".

Skatt 2012-2015

Man antas tjäna lika mycket som statslåneräntan sista november året innan.

ANTAGEN_KAPITALVINST = RÄNTA * BELOPP

Sedan betalar man 30% av "antagen kapitalvinst" i skatt precis som med andra kapitalvinster, såvida man inte kvittar bort det mot förluster eller skatter i andra länder.

Beloppet beräknas som ett snitt av vad man har på sitt konto den första dagen varje kvartal, plus en fjärdedel av alla insättningar (så det lönar sig inte att ta ut pengarna 30 juni och sätta in dem igen 2 juli).

Skatt 2016-

Man antas tjäna lika mycket som statslåneräntan sista november året innan plus 0,75%, dock minst 1,25%.

ANTAGEN_KAPITALVINST = MAX(1,25%, RÄNTA + 0,75%) * BELOPP

Sedan betalar man 30% av "antagen kapitalvinst" i skatt precis som med andra kapitalvinster, såvida man inte kvittar bort det mot förluster eller skatter i andra länder.

Beloppet beräknas som ett snitt av vad man har på sitt konto den första dagen varje kvartal, plus en fjärdedel av alla insättningar (så det lönar sig inte att ta ut pengarna 30 juni och sätta in dem igen 2 juli).

Kapitalförsäkring (KF)

Kapitalförsäkringar får samma skatteförändringar som ISK.

Exempel

Skatt på 100 000 kronor i ett investeringssparkonto.
Statslåneränta 30 november 2014 var 0,90%
Statslåneränta 30 november 2015 verkar bli 0,65%
ÅrPengar på kontotAntagen kapitalvinstSkatt (30%)
ISK 2015100 000900270 kronor
ISK 2016100 0001 400420 kronor
Så 55% högre skatt 2016 än 2015

När är ISK bra och när är det dåligt?

Det är enklast att säga när det är dåligt jämfört med andra konton. Om man aldrig kommer tjäna mer än ANTAGEN_KAPITALVINST på en investering, då ska man inte använda ett ISK. Det har t.ex. gällt kontanter, men efter den här förändringen så är ISK dåligt även för räntesparande och lågriskinvesteringar.

ISK är också dåligt om ens investeringar tappar i värde eftersom man antas göra en vinst på investeringarna oavsett hur det går.

ISK fortsätter att vara bra för aktier som ger hög utdelning (så länge aktierna inte minskar i värde) eftersom hög utdelning fortsätter att vara högre än ANTAGEN_KAPITALVINST.

ISK är också bra för aktier som ökar snabbare i pris än MAX(1,25%, RÄNTA + 0,75%), i alla fall när man väl säljer dem. Nackdelen är att man med ISK betalar skatt varje år så man måste sälja lite av aktien för att betala skatten vilket minskar "ränta på ränta"-effekten. Trots det så verkar ISK vara helt rätt val för alla normala svenska aktier även efter skattehöjningen.

Hur jag använder ISK

Fram till skatteändringen så har jag lagt det mesta jag har i ett ISK. Undantag är rent korträntesparande (kontanter), samt chansaktier som inte har någon utdelning. Eftersom jag inte tänker sälja på länge och jag inte vet om de kommer gå mycket plus eller mycket minus så har jag valt att ha dem utanför ISK så att de inte ska kosta skatt varje år.

Jag har även amerikanska utdelningsaktier i en ISK vilket kan vara en dålig idé om man inte har tillräckligt med kapitalvinster av rätt sort att kvitta den amerikanska skatten mot. Jag vet fortfarande inte om jag har det eller inte.

Ändra innehållet på kontot

Jag har en obligationsfond i mitt ISK och den ska nu ut. Jag hoppas banken (Avanza i det här fallet) kan hjälpa mig att flytta den till en vanlig depå på samma sätt som de hjälpte mig att flytta in aktier i ISK 2012.

edit 2015-11-25 (19:33): Tydligen är det inte tillåtet att flytta ut saker ur ISK. Aktiespararna ville göra det tillåtet i sitt remissvar på ISK-ändringen men regeringen sa att det väl räcker att det går att sälja saker utan att betala skatt. Så frågan nu är om Avanza kan göra någon form av intern-försäljning eller om jag måste lägga en vecka på att flytta min obligationsfond.

edit 2015-11-27 (08:50): Statslåneräntan är 0,65% från och med idag och en vecka. Justerat siffror i exemplet.

tisdag 24 november 2015

Framtidstro med trafikdöda som bas

Det har varit mycket panik och hysteri den senaste tiden. Som biobesökarna som fick panik när de såg något de inte kände igen, eller den landsomspännande jakten på en kille i Boliden.

Allt eskalerade förstås när ISIS genomförde koordinerade terrorattentat i Paris. Liksom efter attacken på World Trade Center så reagerar människor med känslor och lillhjärnan, den som är till för att hålla oss vid liv.

Det dör tiotusentals människor i den thailändska trafiken varje år. Trots det så åker många dit varje år med glädje. I Frankrike dör det 3-400 personer i trafiken i månaden.

Så om vi kan stå ut med att galna bilförare dödar hundratusentals personer i västvärlden varje år, då kan vi stå ut med att ISIS-terrorister dödar några hundra. Det är bara rädslan som kan skada oss. Det är större risk att vi fattar dumma beslut som skadar oss än att vi skadas av en terrorist.

Efter attentaten i USA 2001 så valde många att köra bil istället för att ta flyget. Man kan se i statistiken, som hoppade från ~41 500 till 43 000 döda per år, att det valet kostade livet för ungefär 1 000 personer per år, innan det sjönk till tidigare dödsfallsnivåer.

Det som skrämmer mig mest är faktiskt reaktionerna. Frankrike inför undantagstillstånd och vill införa nya lagar mot till exempel kryptering. Storbritanninen köper fler stealthflygplan. Personer i Sverige säger att de vill rösta på SD.

Samtidigt med panikreaktionerna rapporteras från Belgien att radikaliseringen av muslimska unga började när högerextrema blev framröstade för cirka tio år sedan och lagar mot vissa symboler infördes. Det skapade spänningar mellan de som ansåg sig utsatta för förtryck av samhället och alla andra. Fjorton år senare och ett dussin av dem har blivit tillräckligt fanatiska för att utföra dåden i Paris och hundratals av dem har åkt till Syrien för att slåss.

Tyvärr är det lätt att vara förnuftig om man börjar tänka ("använda system 2" om man använder psykologen Kahnemans terminologi) men mycket just nu händer i "system 1", processerna som är till för att fatta snabba, automatiska beslut som ska hålla oss vid liv, eller spara energi så att vi inte blir trötta och blir uppätna av myror medan vi sover.

Så jag upprepar: Om vi kan stå ut med att galna bilförare dödar hundratusentals personer varje år då kan vi stå ut med att ISIS-terrorister dödar några hundra.

Dessutom, se gärna filmen Four Lions. Den blev plötsligt väldigt aktuell.

söndag 22 november 2015

Bostadsbubblan i Sverige idag - spricka eller inte?

Det här kommer bli en lång text om bostadsmarknaden. Så nu är du varnad och skyll inte på mig om du läser den till slut.

I en kommentar till dokumentären "Inside Job" så trillade jag över en sammanfattande lista på orsaker till finanskraschen i USA 2007-2008 och det slog mig hur mycket som stämmer för Sverige 2015. Listan var på engelska men jag har översatt den. Mina kommentarer inom [ kommentar ].

Sverige 2015USA 2008
Check Amerikanska centralbanken sänkte räntorna kraftigt efter dot-com-bubblan sprack, vilket gjorde lån billiga.
[Och nu i Sverige är de ännu lägre.]
Check Husköpare som kunde låna till låg ränta pressade upp priset på hus till mycket höga nivåer.
Check Den amerikanska kongressen fortsatte stödja huslåneavdrag på skatten vilket gav konsumenter en anledning att köpa dyra hus.
[ Ränteavdraget någon? ]
Check Fastighetsmäklare, som oftast jobbade för säljarna istället för köparna, tjänade högre provision när de sålde dyrare hus.
Check Clinton-regeringen som uppmuntrade mindre hårda krav för arbetar- och medelklassfamiljer som ville låna pengar eller lägga in handpenning.
[ Den statliga banken SBAB har gått före med allt lägre räntor. ]
Nej Lånemäklare, som erbjöd husköpare utan pengar speciallån med låga kostnader inledningsvis men kraftigt ökande räntor över tid.
[ Tack och lov inget vi har i Sverige. ]
Check Tidigare riksbankschefen Alan Greenspan som 2004, nära toppen på husbubblan, uppmuntrade amerikaner att använda rörlig ränta.
[ Tidningar uppmanar folk att söka sig till de lägsta räntorna och påpekar att det i längden alltid varit lönsamt med rörliga räntor. ]
Nej Finansbolag, som inte ägnade kvaliteten på lånen de sålde vidare någon större uppmärksamhet, och som gav ut obligationer med de lånen som säkerhet.
Vet inte Bush-regeringen som inte gjorde något för att förstå eller kontrollera den allt tveksammare marknaden för värdepapper med lån som säkerhet.
[ Jag vet inte om det någonsin funnits sådana marknader i Sverige, eller om det finns nu, men jag tror inte något exakt likadant kan hända. Däremot så vet läsare av den här bloggen att jag varit kritisk till nuvarande och tidigare regeringars hantering av den här frågan. ]
Check En underlig bokföringsregel, kallad "mark-to-market" som kan ha den paradoxala effekten att tillgångar kan vara värda mindre på papper än de är i verkligheten om panik utbryter.
[ Här vände listförfattaren på betydelsen, han menar tvärtom, att tillgångar kan se ut att vara värda mycket på papper men när de ska växlas mot pengar/kontaner, så går de inte att sälja för det priset; det här är ett allmänt problem med bokförda värdepapper - ingenstans är man garanterad ett pris när man säljer dem ].
Check Ett allmänt självbedrägeri att huspriser skulle fortsätta gå upp i oändlighet oavsett hur höga priserna är eller hur mycket de redan gått upp.
[ Absolut - det finns de som påpekar att priser kan sjunka - men folk i allmänhet antar att vissa priser bara ska fortsätta uppåt. ]

Det finns skillnader mellan USA och Sverige också. Det är till exempel svårare för folk att bli av med lån de inte kan betala i Sverige (gör att mer av smällen får tas av låntagarna), och vi har bostadsrättsföreningar med stundtals komplicerade finansiella konstruktioner som kan explodera i ansiktet på bostadsrättsinnehavarna.

Jag hoppas innerligt att vi inte får en exploderande bostadskrasch i Sverige. En sådan krasch kommer att dra med sig mycket mer än de som fattat dåliga beslut, vilket både bankkraschen på 1990-talet och finanskraschen 2008 visade. Det är därför man inte kan låta "marknadens parter" löpa amok utan någon måste styra bostads- och lånemarknaden, med små eller stora medel, så att den kan tuffa vidare.

I Sverige idag så har nästan inget gjorts. Det har pratats mycket. Vissa parter har försökt göra saker, men det har då visat sig att riksdagen och regeringen inte gett dem lov så de har fått dra tillbaka sina åtgärder. Istället går statens bank, SBAB, före med räntesänkningar som eldar på bubblan ytterligare, och alla förslag som skulle göra det dyrare att låna avvisas kallt.

Rättviseargument brukar användas för varför räntesubventioner behövs, och varför en statlig bank måste ha lägst ränta, men om man inbillar sig att det är de rikaste som kommer drabbas av en krasch så är man blind. Det är alltid de svagaste, de som lever mest på gränsen, som drabbas när banker och marknader kraschar. Det är för deras skull man måste göra något, gärna för 5 år sedan.

Nu ska jag nog kunna hålla mig borta från ämnet ett tag, men kommentarsfältet är alltid öppet för kommentarer.

torsdag 19 november 2015

Mer Coca Cola, mer Johnson & Johnson

Jag har stirrat ett tag på fördelningen mellan aktier (aktier och aktiefonder) och "likvider" i mitt sparande och har haft känslan att jag trots höga priser på aktier borde minska på reservkassan och öka mängden utdelningsaktier. Egentligen skulle jag vilja vänta till en dipp då jag missade fyndläget i höstas för att det gick för snabbt och jag var för långsam.

Så häromdagen reagerade jag på mina känslor och fyllde på några poster med amerikanska aktier som inte var stora nog. Jag har sagt det förut och jag kan säga det igen: Alltför små poster med aktier är i längden inte värt besväret då effekten av att ha eller inte ha den posten är försumbar. Utan att ha satt mig själv någon regel så bedömer jag att 0,5% av portföljen är för litet. Då gör pengarna mer nytta i en av indexfonderna. 2-3% är antagligen tillräckligt för att vara värt det.

 + 

Det blev 50 stycken Johnson & Johnson där varje aktie efter courtage kostade 891,54 kronor ($101,4499 per aktie, växelkurs 8,774832), och 100 stycken The Coca Cola Company för 367,51 kronor per aktie efter courtage ($41,82, samma växelkurs som ovan).

Just nu ligger aktierna i ett investeringssparkonto (ISK) men jag är fortfarande inte helt säker på att jag kommer få kvitta amerikansk källskatt på utdelningarna mot ISK-skatt (det är komplicerat och kräver bland annat att man har tillräckligt mycket skatt att kvitta) så det kan hända att jag flyttar dem vid något tillfälle.

Det här borde (om inte utdelningarna eller dollarkursen sjunker) öka min årliga utdelning före skatt med 1 100 kronor från Coca Cola och 1 300 kronor från Johnson & Johnson. Om jag inte kan kvitta källskatten (vilket jag fortfarande tror att jag kan men inte är säker på) så blir det ändå en ökning på över 2 000 kronor per år.

2 000 kronor per år är 150 kronor i månaden vilket är mer än mina telefonkostnader. Förhoppningsvis har jag precis täckt mina telefonkostnader för all framtid. Det blir lite svårare att täcka den fasta kopplingen till Internet.

Så då är frågan hur andra finansierar sina mobiltelefonräkningar/kontantkort?

måndag 16 november 2015

Börsintroduktioner (Exempel Prebona)

Prebona vill ha mina pengar! I alla fall mina kontanter. De ger mig en liten del av företaget om jag ger dem lite cash.

I brevet jag fick så är 2 av 6 sidor om hur häftig marknaden är och 2 av 6 sidor är formulär, 1½ av 6 sidor är datum och grafik, och ½ av 6 sidor (det vill säga cirka 8%) är siffror och motivation för varför det här är en bra sak för företaget.

Marknaden förresten, man hör det nästan på namnet, "Prebona", det är ett städföretag. Nej, skämt åsido, det är mer generella ytbehandlingar som man kan sätta ordet "nano" på. Jag kan inte branschen, jag känner inte till företaget så jag tänker inte investera i det men jag tänkte slänga runt lite siffror.

Prebona säljer aktier för ca 7 miljoner kronor. Om det är som vanligt så kommer en del av de pengarna gå till bankerna och advokaterna som skött pappersarbetet och lovat täcka upp utifall folk inte är intresserade. Vill jag veta mera får jag gräva i dokument på webben.

Läser man lite så inser man att det här är ett väldigt litet företag. Det har just nu 4 anställda och försäljningen har de senaste åren (och fram till september i år) legat på ett par hundratusen per år. I balansräkningen för 7 veckor sedan finner man en kassa på 259 000 kronor samt lite mer i kundfordringar. Fram till nu har företaget gått med 1-2 miljoner i förlust per år. Med andra ord så lever man just nu i stort sett helt på att investerare vill vara med och ta risken och chansen att de lyckas med sina produkter.

Man kan också hitta antalet aktier den sista september, nämligen 12 miljoner. De nya 2 miljoner aktierna motsvarar en försäljning av 13,5% av företaget, och teckningskursen motsvarar en värdering på 52 miljoner kronor. Det låter mycket.

Jag har inte läst alla dokument så det finns säkert en del matnyttigt men jag fokuserade på de råa siffrorna, de en värdeinvesterare skulle vara intresserad av. Dokumenten är på många sidor (och en del fina bilder) och jag är trots allt mer nyfiken än intresserad.

Min stora förhoppning är att Prebona lyckas som företag. Sverige behöver lyckade uppfinningar som kan skapa arbeten, förbättra världen, och under tiden ge skattepengar som vi sedan kan satsa på att få fram fler lyckade uppfinningar. Jag vill verkligen att det ska gå bra för dem, men inte såpass mycket att jag kommer satsa mina besparingar där. Värderingen verkar helt baserad på en liten chans till stor succé och händer inte det så är nog pengarna förlorade.

Någon mer än jag som fått brev från dem och har kollat vad det är för något? Kanske någon som faktiskt vet något om branschen och tekniken?

edit 2016-01-01: Gjorde en kort uppdatering under rubriken "Prebonas nyemission blev visst lyckad".

torsdag 12 november 2015

Kalifornien som flyktställe

I den bransch jag jobbar så händer mycket i Kalifornien så ibland måste jag åka hit (ja, jag är på utflykt igen) och då blir det inte mycket skrivet på bloggen.

Jag skulle kunna skriva om hur bra USA är för de som är riktigt rika, men för oss som lönejobbar och investerar våra sparpengar så är den livsstilen bara ett sätt att snabbt bli fattiga igen så det är lika bra att glömma. Klart att jag funderat på att flytta hit men det är mycket jag har svårt med. Bilkulturen, de fattiga och sjuka som lever utomhus, fokus på yta istället för innehåll och en del andra saker. Jag tycker inte riktigt de bra sakerna överväger.

Seal of California.svg
"Seal of California" av Original uploader was Zscout370 at en.wikipedia - The base image came from [1] and is PD due to age.. Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

Det finns delstater som verkar mer bekanta för en som växt upp i Skandinavien. De norra i synnerhet, men då missar man det trevliga klimatet.

Wa rain map.JPG
"Wa rain map". Licensed under Public Domain via Wikipedia.

Kanske om de börjar visa de riktiga priserna i affärerna istället för att lägga på x procent i kassan. :-)

måndag 9 november 2015

Återblick 2008 - min första finanskris

I serien återblickar, som startade med Återblick 2002 - mina första aktieköp och följdes av 2003, 2004, 2005, 2006 och 2007 så är det nu dags för 2008, året som från en finansiell synvinkel totalt dominerades av skuldkraschen i USA och alla följdeffekter.

En väldigt kort sammanfattning av finanskraschen 2008 var att banker lånade ut massor av pengar till hög ränta till folk som inte hade några pengar eller inkomster. Sedan paketerade de lånen i stora högar och sålde bitar av högarna som säkra investeringar med hög avkastning. Det gick bra ett litet tag innan tillräckligt många noterade att kejsaren var naken.

Årets julklapp 2008 var för övrigt En upplevelse™. Rätt tråkigt påhitt som "Årets julklapp", men jag gissar att det sammanföll med lanseringen av de numera vanliga boxarna.

Ekonomiskt gjorde jag bara en affär på hela året. På hösten dubblade jag mitt innehav i Sandvik eftersom företaget hade varit framgångsrikt åren innan och de var plötsligt billiga efter att ha rasat från 150 kronor till under 60 på 14 månader. Hade jag väntat ett par veckor till så hade de sjunkit ytterligare 30% men det är få förunnat att pricka botten perfekt. Dessutom så är det lite stressfullt att se priset på ens investeringar sjunka kraftigt. I det här fallet kunde jag se priset på allt jag ägde sjunka med en halv årslön, motsvarande ett par års sparande.

Aktier

Köp

AktieAntalPris per styck
Sandvik50057,20 kronor

Kommentar i efterhand

Det var ett rätt bra tillfälle att köpa in sig i företag. En smartare jag med mer tur hade köpt massor av aktier under hösten och vintern. Kanske till och med lånat för att köpa aktier. Nu gjorde jag inte det eftersom jag inte hade massor av sparade pengar att investera och att satsa allt på en fallande börs kräver mycket självförtroende och insikt. Jag tror att det var här som Chansar Mest gjorde det rätta och nu kan leva ett rätt behagligt liv med många skyddsnät tack vara det.

Just Sandvik var kanske inte det bästa valet eftersom det nu var på väg in i sin Olof Faxander-tid som inte alls var lika framgångsrik med tappade marknadsandelar och frånvarande tillväxt. Till det priset var det dock inte så illa. Det gick nästan inte att misslyckas med att göra en bra affär och räknar jag på det så har jag snittat 8,0% årlig avkastning från det här inköpet. Det är inte så illa.

En sak jag önskar att jag hade gjort var att börja läsa på mer om fonder och aktier. Det här hade varit rätt tillfälle att studera Graham, Bogle och Buffett, men det tog ytterligare ett par år innan jag var där. Än så länge går jag helt på magkänsla och tröghet och det betyder att mitt vanliga ofokuserade månadssparande letar sig in på några dyra storbanksfonder i banken som har mitt lönekonto. Vansinnigt, men så var det.

Lärdomen från finanskraschen som liten sparare är rätt enkel och har upprepats av många i århundraden. Investera inte i saker du inte förstår oavsett hur bra andra tycker de är. De paketerade bostadslånen var väldigt komplicerade och få ens i finansvärlden förstod dem och det borde inneburit att de undvek dem. Icke så.

Lärdomen från finanskraschen för regeringar är att inte tillåta lånebubblor. Tyvärr så tycks inte regeringar lära sig speciellt snabbt och de skjuter gärna bubblor framför sig till nästa regering. Kom ihåg, så länge bubblan inte spruckit så är det inte en bubbla. Lalalalalalalala

Totalt innehav nyårsafton 2008

Aktier

AktieAntalUtdelningar under åretFörändring
Jeeves200300 kronor+50%
Nordea4001 880 kronor+3,2%
Sandvik11 0002 000 kronor-36%
Sectra400200 kronor0%
Totalt4 380 kronor
Skatt-1 314 kronor
Utdelningar efter skatt3 066 kronor
1 Fler aktier än året innan.

Obligationer

ObligationAntal"Utdelningar" under åretMotsvarande ränta
Premieobligation 2007:120800 kronor5,7%

Utdelningar jämfört med tidigare år

Utdelningarna sjönk jämfört med 2007 men det var fortfarande väldigt mycket mer än 2006 rent procentuellt. Dessutom så visade sig premieobligationerna börja bra. Allt man behöver är tur, i alla fall om man sysslar med små summor så att de stora talens lag inte är aktiv.

edit: 2009 finns nu att läsa.

fredag 6 november 2015

Sista stora utdelningen för året

I förra veckan så skickade NCC mig min sista större utdelningen för året: 5 400 kronor, eller 6 kronor per aktie. NCC är ett av få svenska storbolag som delar upp sin utdelning i flera delar så det här var hälften av årsutdelningen. Att de har mer än en utdelning om året är en av anledningarna till att jag tycker om bolaget och jag förstår inte varför inte fler bolag gör så. Det måste ju vara så mycket enklare att skaka fram en mindre mängd kontanter 2, 4 eller 12 gånger om året än att få fram kontanter motsvarande nästan en årsvinst i mars-maj. Möjligen lite mer pappersarbete men jag hoppas och utgår från att det är mestadels automatiserat nu.

Jag tycker dessutom om att ha ett jämnare flöde av utdelningar än 90% under 1-2 månader. Ett jämnare flöde gör det enklare att återinvestera, balansera om och, i framtiden, att använda utdelningar som ersättning eller komplement för lön och pension.

Kvar under 2015 är nu bara mindre utdelningar från mina nya innehav i USA: Coca Cola, Procter & Gamble och Johnson & Johnson. De kommer landa på lite drygt 1000 kronor om jag räknat rätt så jag skulle nästan kunna summera 2015 redan nu.

Vad tycker ni om NCC som bolag eller utdelningar spridda över året?

tisdag 3 november 2015

I längden är alla aktier lika bra

Jag hade inte tänkt slutföra och publicera det här idag men jag råkade klicka fel knapp och tydligen kan man inte o-publicera saker på blogger på något effektivt sätt så en massa ställen länkar nu till den här artikeln. Så bäst att ge upp mina försök att skriva klart artikeln.

Ok, kanske alla aktier inte är exakt lika bra men när jag tittar på avkastningen på aktier jag köpte för nio år sedan eller mer så hittar jag:

Sectra 2002: 8,7% årlig avkastning
Sandvik 2002: 7,5% årlig avkastning
Sandvik 2003: 8,1% årlig avkastning
Nordea 2003: 9,0% årlig avkastning
Sandvik 2004: 8,3% årlig avkastning
Nordea 2006: 4,8% årlig avkastning
Sectra 2006: 9,7% årlig avkastning

Så de flesta aktier har avkastat 7-10% per år, med det stora undantaget Nordea 2006 vilket helt enkelt var alldeles för dyr just då. Dra ifrån 1,08% inflation (enligt KPI) och jämför med bankräntan på 2,1% (enligt Riksbanken)

Slutsatser: Så länge man inte handlar för dyrt så kommer många aktier växa ungefär lika snabbt under en längre tid. Visst är 10% per år mycket bättre än 7% per år, men båda är oerhört mycket bättre än de 1% per år över inflation som räntesparande verkar kunna ge.

Drar du någon annan slutsats?


Jag har använt följande metod för att beräkna årlig avkastning: (efter/före)(1/antal år)

måndag 2 november 2015

Hur mycket?

Jag har i årtionden funderat på hur mycket pengar som krävs för att man ska kunna leva på passiva inkomster. Redan som tonåring så försökte jag få fram en siffra, och jag funderar fortfarande på det. Enda skillnaden är egentligen att det gått från att vara något hypotetiskt till något som faktiskt skulle kunna bli verklighet.

I de här funderingarna finns naturligtvis de vanliga siffrorna, hur stor avkastning kan man räkna med, hur stora svängningar måste man klara, yadayadayada, men jag är mer fundersam över mig själv. Hur stora inkomster behöver jag ha för att känna mig avslappnad? Jag spenderar inte mycket på det stora hela. Jag gillar mina leksaker (alla behöver en städrobot!) men jag köper inte nya varje månad. Så kan jag vara avslappnad med det jag spenderar nu som inkomst? Det tror jag inte. Jag behöver den där marginalen för att det ska kännas bra och hela poängen med att vara fri från arbetskrav är att få tid att göra mer och jag tvivlar på att det kommer vara gratis. Så 10% extra? Dubbelt?

Jag kan se mig själv resa runt en massa, både till städer och människor och till frånvaro av människor, men jag har chockat insett att hotellrum i stora städer på en natt kan kosta lika mycket som en halv månadshyra nu. Så jag behöver mer för att kunna vara lite extravagant.

Ju mer jag funderar, desto högre blir siffran, desto större behöver kapitalet vara, desto längre in i framtiden hamnar jag, desto mer lyx vill jag ha ut av det. Det är en ond cirkel som inte fungerar. Så jag fortsätter fundera.

Beroende på hur jag räknar hamnar jag mellan 5 miljoner och 13 miljoner i dagens penningvärde. 5 miljoner är nåbart. 13 miljoner är inte nåbart.

5 miljoner fungerar om jag antar stadig tillväxt över inflationen och tror att jag kommer fortsätta klara mig bra på det jag har nu. Kommer världen bli hälften så bra på att ge mig inkomster och jag vill göra en massa saker (kan ta alla medelålderskriser i snabb följd!), då kommer det behövas runt 13 miljoner. 13 miljoner. Det är många mynt. 8,6 ton tiokronor. Det vill man inte ska regna över en.

torsdag 29 oktober 2015

The Four Pillars of Investing

För lite mer än tre år sedan så läste jag "The Four Pillars of Investing" av William Bernstein. Boken, från 2002, var den första boken om långsiktigt sparande i mitt annars digra bibliotek. Den är en analys av historiska data med rekommendationer för hur de ska tolkas och hur man ska agera (under förutsättning att sånt som varit sant i 150 år fortsätter vara sant 50 år till). Boken må vara amerikansk, men den lärde mig mycket.

Rekommendationerna är enkla. Indexfonder, diversifiera marknader, balansera om när investeringarna kommit ur balans.

Indexfonder

Jag har pratat om indexfonder förr. Det är väldigt svårt att på sikt göra bättre än en bred indexfond med låga avgifter och det är svårt att hitta något som är enklare att spara i så indexfonder är en självklar bas i en portfölj. Att jag inte helt följer det rådet själv beror på att jag dessutom tycker om utdelningar, och jag tycker om att fatta några beslut själv. Jag tror dock inte att jag kommer göra bättre ifrån mig än en bred och billig indexfond.

Diversifiera marknader och värdepappersort

Marknader går inte helt i fas så när en investering ökar i värde så kan andra minska eller öka långsammare. Ibland går småbolag bra, ibland obligationer, ibland stora bolag, ibland fastigheter, ibland amerikanska företag, ibland thailändska bolag. På samma sätt kommer en del marknader gå dåligt och andra ännu sämre.

Genom att sprida sparandet på flera marknader så kommer inte en krasch på en enskild marknad radera allt ditt sparande, och portföljden kommer kunna dra fördel av marknader som går upp i pris oavsett vilken marknad det är.

Balansera om

Tanken med att balansera om portföljen är att sälja det som blivit övervärderat och köpa det som blivit undervärderat. Det som gått upp kraftigt i pris har blivit en större andel av portföljden än tänkt, och då kan man sälja lite av det för att få ner andelen. På motsvarande sätt kan man köpa lite mer av det som gått dåligt för sannolikt så har det blivit undervärderat och kommer avkasta mer framöver. Har man mycket nysparande kan man istället balansera om genom att köpa nytt i det som är underviktat istället för att sälja det som är överviktat. Det är ungefär så jag har gjort när jag försökt fördela mina investeringar mellan USA, Europa, Sverige och Asien.

I boken så visar Bernstein att den här metoden hade fungerat utmärkt i några historiska fall så att den totala avkastningen blivit högre än om man bara suttit stilla. Ombalansering genom försäljningar ska man göra relativt sällan. Kanske en gång om året.

En sak som bekymrar mig en del är att det tycks vara motsatsen mot momentum-investering, en annan teknik som också visat sig fungera bra på historiska data. Kan de båda vara sanna samtidigt? Beror det på vilken historisk data man väljer?

Pelare

De fyra pelare som Bernstein vill bygga upp sin bok på är "The Theory of Investing", "The History of Investing", "The Psychology of Investing" och "The Business of Investing".

The Theory of Investing

Redan i första delen av boken kommer grundreglerna för hur man bör göra. Det är ett bra val för det gör att resten av boken kan fokusera på "varför" och på detaljer. Det jag skrev i början kommer i mycket från den här delen.

The History of Investing

Det är alltid intressant att gå igenom gammal data. Även om historien inte garanterar något för framtiden så kan man ju tro att trender som pågått i mer än hundra år kanske fortsätter ett tag till. Ännu intressantare är att se på de historiska fällorna för de förändras inte alls. Sätten att förlora alla sina pengar är konstigt likadana på 1800-talet och 2000-talet. Vi har mer lagar nu, alla skapade efter en kris som gjort människor fattiga, men lagarna kan aldrig garantera något.

The Psychology of Investing

Psykologin med sparande handlar mycket om hur man undviker att dras med i bubblor och undviker att göra något dumt när det kraschar. Det är en viktig del och genom att ha läst lite om det så tror jag man hanterar verkligheten med mycket mindre panik än man skulle gjort annars.

The Business of Investing

Den här delen av boken har kapitel som heter "Your Broker Is Not Your Buddy" och "Neither Is Your Mutual Fund". Jag som blivit bränd av storbanken kände igen mycket i den här. Man kanske tror att banken vill ens bästa men glöm det. En ur etablissemanget sa en gång till mig att de vill att folks kapital ska växa för då får de större intäkter. Det låter ju sunt, men det motsvaras inte av bankernas agerande. Eller rättare sagt, de tjänar ännu mer på att ta mina pengar och sätta in på sina egna konton och sedan investera pengarna och få 100% av vinsten.

I den här delen av boken går Bernstein igenom de olika metoder som banker och mäklare har för att flytta pengar från sina kunder till sig själva. Bra att veta. Kanske också en anledning till att jag och många andra tycker om boken. Vem vill inte få bekräftat hur skurkaktiga banker är?

Sammanfattning

Det är en bra förstabok. Kanske även en bra andrabok eller tredjebok för den har mycket fakta som mår bra av att nötas in. Hade det funnits en identisk bok på svenska och anpassad efter svenska skatter, lagar och företag så hade jag tvingat på den på alla jag känner, men nu kräver det lite mer av läsaren. Jag rekommenderar den fortfarande starkt om man vill få lite bättre kontroll över sitt långsiktiga sparande.

Andra recensioner

Men har du läst någon ekonomibok som fler borde läsa? Som jag borde läsa? Vilken, och varför?