söndag 31 maj 2015

Courtage Avanza och Nordnet - olika varianter

Edit 2015-06-18: Ca 2 veckor efter att jag publicerat det här så sänkte både Avanza och Nordnet en del av sina priser så alla jämförelser här är inte längre aktuella.
/Daniel

Både Avanza och Nordnet, de två stora svenska nätmäklarna, har ett antal olika nivåer på courtage (avgift på aktieaffärer) och man kan byta mellan nivåerna en gång per månad (Avanzas ändring slår igenom omedelbart, Nordnets den femtonde i månaden). Det här är en sammanställning över vilken nivå som är bäst beroende på storlekan på affärerna man gör. Jag gjorde den för mig själv för att se om jag borde byta men det kanske är intressant för fler än mig.

Avanza Mini
0,25% dock minst 1 krona.
Aldrig helt fel: 0,25% courtage är inte billigast men det försvinner i bruset som är aktiepriser så länge man håller aktier länge.
Avanza Small
0,15% dock minst 39 kronor.
Bättre än Mini om man aldrig handlar för mindre än 15 000 kronor (då courtaget sjunkit lägre än de 0,25% Mini har). Dåligt om man handlar för mindre än 4 000 kronor. Samma priser som Nordnet Mini.
Avanza Medium
0,069% dock minst 69 kronor.
Bättre än Small (och Mini) om man aldrig handlar för mindre än 45 000 kronor. Riktigt dåligt om man handlar för mindre än 7 000 kronor.
Fast Pris
99 kronor
Bättre än Medium (och Small och Mini) om man handlar för 150 000 kronor eller mer. Riktigt dåligt om man handlar för mindre än 10 000 kronor.
Avanza Private Banking
Bara tillgänglig om man har massor av pengar
Som Medium så ger egentligen inget när det gäller courtage.
Nordnet Mini
0,15% dock minst 39 kronor.
Minimicourtaget gör att man bör handla för minst ca 4 000 kronor men gör man det är Mini aldrig helt fel: 0,15% courtage är ett lågt courtage hur man än räknar även om det går att få lägre. Om skillnaden mellan 0,15% och 0,085% är skillnaden mellan en bra eller en dålig affär så är det här fel blogg för dig. Samma priser som Avanza Small.
Nordnet Standard
0,085% dock minst 99 kronor.
Standard har ett mycket högre minimicourtage än Mini så man måste göra rätt stora affärer för att det ska vara bättre än Mini. Handlar man alltid för 60 000 kronor eller mer så blir dock Standard ett bättre val. Riktigt dåligt om man handlar för mindre än 10 000 kronor.

Utlandsaffärer

Oavsett mäklare så försvinner ca 0,5% av pengarna i valutaväxlingsavgifter så riktigt snabba affärer på utlandsmarknader, i svenska kronor, kommer alltid vara en dålig idé.

Avanza

Slutsatserna ovan gäller i breda drag alla marknader som man har tillgång till i Avanzas onlinetjänst men notera är att det är en grundavgift på 100-300 kronor när man handlar i USA och Kanada så man bör helst handla för minst 15 000 kronor åt gången för att courtaget inte ska äta för mycket av det man vill köpa. Affärer i Skandinavien kostar ungefär som affärer i Sverige plus valutaväxlingsavgiften.

Nordnet

Slutsatserna ovan gäller i breda drag även för marknader andra än Sverige som är tillgängliga i Nordnets onlinetjänst men notera är att det är en grundavgift på 100-300 kronor när man handlar i USA, Tyskland (bara tillgänglig online hos Nordnet) och Kanada så man bör helst handla för minst 15 000 kronor åt gången för att courtaget inte ska äta för mycket av det man vill köpa. Affärer i Skandinavien kostar ungefär som affärer i Sverige plus valutaväxlingsavgiften.

Vilken nätmäklare är bäst

Jag vet inte vilken nätmäklare som är bäst. I prisnivå så ligger de ganska nära varandra. Nordnet Mini, Avanza Mini och Avanza Small är alla väldigt bra prisplaner för den som gör små affärer då och då, till exempel köper lite aktier varje lön. Gör man riktigt små affärer, för några tusen, så ska man ha Avanza Mini då ingen annan aktiemäklare kan slå deras låga minicourtage. För lite större affärer så är Nordnet Mini eller Avanza Small (de har samma priser) bättre, och om man aldrig gör små affärer så fungerar både Avanza Medium (lite bättre) och Nordnet Standard.

Storbankerna

Såvitt jag vet så har ingen storbank avgifter som på något sätt kan konkurrera med nätmäklarna så jag har inte ens brytt mig om att leta exakta siffror. Är det fel så vill jag gärna veta det.

Källor

torsdag 28 maj 2015

Optimering av försörjningskedjan

Jag bläddrar igenom Sandviks årsredovisning och kommer till ett avsnitt som gör något jag verkligen inte tycker om: Hittar på förskönande beskrivningar för obehagliga företeelser med den uppenbara förhoppningen att ingen ska förstå.

Optimering av försörjningskedjan kan efter lite fundering och avkodning tolkas som "kostnadsbesparingar, nedläggningar och flytt av fabriker till låglöneländer" vilket helt klart klassificeras som obehagligt för alla inblandade. Avdelningen på Sandvik (Sandvik Construction) har helt klart problem att täcka löner och andra kostnader så något behöver göras men snälla, tala klarspråk! Att läsa Warren Buffets årliga brev till aktieägarna borde vara med i grundkursen för de som kommunicerar i företag. Lättläsligt, empatiskt, ödmjukt. Jag läste någonstans att hans mål med sina nyhetsbrev var att skriva en beskrivning såsom han skulle vilja läsa den, så varför gäller inte samma sak för Sandvik?

Mitt råd

Behandla läsarna med respekt. Ägare och anställda förtjänar bättre än att se traumatiska händelser undangömda. Läsarna är inte idioter. Behandla dem inte som idioter.

Jag är övertygad om att Sandvik inte är de enda som ägnar sig åt sånt här. Är det någon som känner till andra exempel eller som känner till något svenskt företag som är ett föredöme?

tisdag 26 maj 2015

Återblick 2002 - mina första aktieköp

Långt innan jag startade den här bloggen så skrev jag upp hur det gick för mina investeringar. Inte speciellt aktivt men tillräckligt mycket för att jag nu efteråt ska kunna gå tillbaka och se vad jag gjort.

2002 var året jag köpte mina första aktier, och året jag köpte mina första obligationer (premieobligationer är också obligationer!). Jag hade en kompis som hade börjat jobba på Sectra och det lät som ett spännande företag. I alla fall så verkade de anställda bra. Dessutom hade en släkting haft Sandvikaktier så det blev de två jag köpte. Ifall jag gjorde någon djupare analys så kommer jag inte ihåg det, men det här var efter IT-kraschen och börsen var fortfarande på väg ner, eller i alla fall inte på väg upp så aktier var inte dyra generellt sett. Det var spännande. Jag skaffade ett konto på Avanza och klickade på!

Aktier

AktieAntalPris per styck
Sandvik25229 kronorSplit 1:5 2006 så det motsvarar 125 aktier för 45,79 kronor styck idag.
Sectra20043,23 kronor

"Buy and hold"

Inom värdeinvestering pratas det mycket om att undvika transaktioner och ge företagen en chans att utvecklas utan att bekymra sig om vad börsen har för dagshumör. För en del är det lättare sagt än gjort att inte reagera på dåliga nyheter eller konstigt värderingstoppar men jag har fortfarande kvar de här aktierna efter 13 år så jag klarar nog av det.

Kommentar i efterhand

Var det bra affärer? Absolut. Båda företagen har tuggat på och gett regelbundna utdelningar. Idag är båda företagen värda mer än dubbelt så mycket på börsen trots (tack vare?) att företagen har delat ut ca 4 500 kronor var. Om två-tre år (2017-2018) så kommer antagligen de här Sandvikaktierna ha gett mig tillbaka hela köpesumman. Fanns det bättre affärer att göra? Det skulle jag tro, men på 13 år, utan återinvesterad utdelning, så har Sandvik gett 8,9% avkastning per år, och Sectra 10,4% per år. Bättre än bankkonto och rätt nära vad man kan hoppas på för långsiktiga investeringar om man inte är väldigt skicklig eller har tur.

Jag tror det här visar att aktieaffärer kan fungera bra även för okunniga människor om man håller sig till företag man känner till och sedan låter tiden gå och företagen utvecklas. Bara man inte lägger alla sina pengar i två aktier. Det vore inte smart.

Obligationer

AktieAntalPris per styck
Premieobligation 2002:151 000 kronor
Premieobligation 2002:251 000 kronor

Så... premieobligationer har ingen garanterad avkastning alls om man inte köper en lång serie och 5 stycken är inte en serie. Men man har chansen att vinna 1 miljon och det skulle vara en bra avkastning. Det hände inte. För 2002:1 så fick jag tillbaka pengarna efter 3 år. Det hade varit bättre att ha de på ett lönekonto (det fanns ränta de åren). För 2002:2 så vann jag faktiskt 1250 kronor och det motsvarade 4,61% årlig avkastning på de 5 år den varade. Inte så illa. Inte så bra heller.

Sedan dess så får jag regelbunden reklam från Riksgälden om premieobligationer men numera så är de väldigt tråkiga. Med räntorna vi har idag så är nästan alla vinster borta och garanterad avkastning på en serie är nästan obefintlig. Trots det så verkar de sälja de för några miljarder varje år. Jag undrar vem som köper. Jag skulle kunna tänka mig 1 bara för att det ska finnas en teoretisk chans att vinna 1 miljon, men det finns bättre ställen att köpa in sig på en (nästan obefintlig) chans att bli onödigt rik.

Totalt innehav nyårsafton 2002

Aktier

AktieAntalUtdelningar under året
Sandvik250 kronor
Sectra2000 kronor

Obligationer

AktieAntalUtdelningar under året
Premieobligation 2002:150 kronor
Premieobligation 2002:250 kronor

edit: 2003 finns nu att läsa.

lördag 23 maj 2015

Avkastningseffekt av ett dollarfall

I mitt förra inlägg så nämnde jag att jag tyckte dollarn var dyr och att jag därför undvikit att köpa amerikanska aktier. Så vad händer om dollarn sjunker 30%, från 8,50 kronor till 6 kronor, det pris den hade senast 1 maj 2011? Låt oss göra att litet räkneexempel baserat på Johnson & Johnson.

Jag kommer räkna på två scenarior:

  1. SEK-förstärkning: Av någon anledning så vill folk betala mycket mer för svenska kronor (SEK) utan att någon annan valuta påverkas. I synnerhet ska det inte påverka kursen på Johnson & Johnson eftersom kronan är en så liten valuta.
  2. Dollarfall: Dollarn faller 30% mot alla andra valutor. Jag kommer anta att det pressar upp kursen 15% och vinsten 15% eftersom hälften av affärerna är utanför USA. Jag kommer också anta att det kommer öka utdelningen med 15% till 3,22 dollar om året.
Aktiepris Utdelning per år
Före SEK-förstärkning/dollarfall i USD $101 $2.80
Före SEK-förstärkning/dollarfall i SEK 858 kronor 23,80 kronor
 
Efter SEK-förstärkning i USD $101 $2,80
Efter SEK-förstärkning i SEK 606 kronor -30% 16,80 kronor -30%
 
Efter dollarfall i USD $116 $3,22
Efter dollarfall i SEK 696 kronor -19% 19,32 kronor -19%

Så om man tittar utdelningsavkastningen på min investering blir den vid:

  1. Ingen förändring: 22,80 kronor / 858 kronor = 2,77%
  2. SEK-förstärkning: 16,80 kronor / 858 kronor = 1,96%
  3. Dollarfall: 19,32 kronor / 858 kronor = 2,25%
Det är inga bra siffror så jag hoppas ni förstår varför jag dragit mig att köpa aktier i USA. Men som jag skrev i Johnson & Johnson-inlägget, vem vet var dollarkursen kommer vara framöver? De senaste 10 åren har dollarpriset svängt mellan 6 kronor och 8,50 kronor så det verkar troligare att det skulle sjunka än något annat. Under förutsättning att allt blir som det var. Det är i alla fall mer riskabelt än man skulle önska att ett Johnson & Johnson-köp skulle vara.

Det som kompenserar är att jag tror många svenska bolag kommer se sin omsättning och vinst sjunka kraftigt (i SEK) i de här två fallen så investeringar i svenska storbolag skulle inte skydda helt mot dollarsvängningar. På samma sätt som dollarökningen kraftigt pressat upp Stockholmsbörsen i SEK.

Vi får se om tio år när jag nått mitt mål!

fredag 22 maj 2015

Köpt mina första Johnson & Johnson

Jag har länge tittat på Johnson & Johnson som ett stort, kvartalsutdelande, företag för att jämna ut utdelningarna över året. Det som fått mig att dra mig är att dollarn har varit så dyr. Jag tycker inte alls om att betala 8,50 kronor för 1 US-dollar. Men vem vet om den någonsin bli billigare? Inte jag i alla fall, så nu på fredagkvällen blev jag lite vild och tryckte på köpknappen. 100 stycken Johnson & Johnson kommer ge mig cirka 400 kronor efter skatt fyra gånger om året. Tyvärr så har jag precis missat brytpunkten för juni-utdelningen men aktien blev också lite billigare så det jämnar ut sig.

Fakta om företaget:

  • Det grundades 1886.
  • 2012 hade det 128000 anställda.
  • Företaget har 3 avdelningar som styrs självständigt:
    • Konsumentprodukter
    • Mediciner
    • Utrustning och teknik för sjukvården
  • Tillväxten har det senaste decenniet varit försiktig men stadig.
  • Just nu delas det ut $2.80 per år, vilket är ca 2.8% av aktiekursen.
  • Företagets marknader är:
    USA45%
    Europa26%
    Övriga "västvärlden"10%
    Asien/Stilla havet/Afrika19%
    Andelen utanför USA har stadigt ökat.

Jag funderade också på Procter & Gamble, ett annat företag med en ampersand i namnet, men inte den här gången. Jag vill gärna höra om någon har några åsikter om något av företagen.

måndag 18 maj 2015

Mina sämsta affärer: Nordea Europafond

Lite lustigt att börja med att berätta om sina misstag men jag tycker det är mycket intressantare än de gånger man lyckas (har tur?).

Mina sämsta affärer är relaterade till dyra fonder. När jag började få en lön så började jag månadsspara i min dåvarande bank, Nordea, utan att inse hur dyra fonderna var och hur mycket pengar som läckte. Det var också i samband med IT-bubblan så fonderna var dessutom mycket dyra.

En av de dåliga fonderna, antagligen den sämsta, var Nordea Europafond. Den finns inte kvar längre då Nordea valde att gömma den genom att låta den gå in i en fond med bättre historia (klassiskt knep): Jag upplöste den november/december 2011 och då hade det gått såhär (utdelningar inräknade):

Årlig avkastning på inköp olika år

Man kan se hur det blev sämre och sämre att köpa den med åren. Delvis för att europa-valutor blev allt dyrare i svenska kronor och jag köpte fonden med svenska kronor.

År Inköp Årlig
avkastning
INDEXFTSE 100 UKX
(konverterat till SEK)
tillväxt per år
Kommentar
1998 11549 kr +1,76% -2,01% Bättre än index
1999 3676 kr -1,45% -3,38% Bättre än index
2000 4413 kr -3,95% -3,57% Index minus 0,4% per år
2001 6347 kr -3,65% -2,84% Index minus 0,8% per år
2002 6547 kr -1,50% +0,10% Index minus 1,6% per år
2003 6524 kr +0,70% +0,66% Som index
2004 6636 kr -0,86% -0,10% Index minus 0,8% per år
2005 6031 kr -3,08% -3,77% Index minus 0,7% per år
2006 8200 kr -6,97% -6,38% Index minus 0,6% per år
2007 8867 kr -10,83% -8,56% Index minus 2,3% per år
2008 9758 kr -6,01% +3,46% Index minus 9% per år
2009 10483 kr -5,70% -0,19% Index minus 5,6% per år
2010 10923 kr -13,86% -1,64% Index minus 10% per år

Slutsats

Det här var en lärdom och det har bidragit mycket till att jag börjat läsa på om investeringar.
  1. Europamarknaden gick i SEK rätt dåligt eftersom svenska kronan stadigt försvagades mot andra europa-valutor (t.ex. GBP) under åren.
  2. Hade inte fonden dragit 1.6% i avgift så hade tre av förluståren varit vinstår.
  3. Fonden verkar följa index så de verkar inte göra något speciellt aktivt. En ren indexfond hade gått betydligt bättre.
  4. På något sätt verkar inköpen de sista åren varit mycket sämre än annars. Jag kanske förenklat index för mycket (kollade en sista november varje år).
  5. Dippar (som 2011 när jag sålde allt) syns egentligen bara i siffrorna för de senaste åren.
  6. Lita inte på standardlösningar hos storbanker - de är till för de som inte jämför alternativ.
Något mer jag borde lärt mig av det här? Kommentarer?

Mål

Jag investerar för att säkra min framtid så att jag kan leva oberörd av pengar oavsett om jag vill eller kan arbeta. Mitt mål är inte att bli rik snabbt, utan att ha säkra intäkter för lång tid. Om man tittar på viktorianska England så levde de som hade mer än pengar för dagen på avkastningen på kapitalet utan att röra pengarna. Det är dit jag vill nå. Därför fokuserar jag på utdelande aktier eller aktier i gamla tråkiga bolag som tuffar på år efter år.

Jag gör ingen hemlighet av att jag uppskattar Benjamin Grahams inställning till investering: Att när man investerar så är prioritet ett att säkra kapitalet. Är inte kapitalet säkrat så är det spekulation. Samtidigt är jag beredd att acceptera tillfälliga värderingsminskningar på mina investeringar om jag litar på att företagen bakom är lika bra som de var innan värderingsförändringarna.