lördag 27 juni 2015

Katastrof för svenska investeringar i Norge?

Jag råkade få se Avanzas lista på de norska aktier som är populärast bland deras kunder och det var en spektakulär lista:

Antingen har många Avanzakunder tappat mycket i värde, eller så har många Avanzakunder hoppat in på aktier som backat mycket, för rött är det. 9 av 10 har backat kraftigt. 8 av 10 har sett sitt pris halveras eller mer. Jag misstänker att det finns fynd att göra i den listan men jag kan inte något av företagen (Statoil, Protector Forsikring, Vardia, REC Silicon, Awilco Drilling, DNO, Bonheur, Seadrill, Fred. Olsen Energy och Kværner) tillräckligt bra så jag håller mig borta.

Har någon något intressant att säga om de företagen så lämna gärna en kommentar.

fredag 26 juni 2015

Procent - uppgång jämfört med nedgång

Inget spännande att skriva idag men lite allmän information. De flesta som varit i kontakt med lite matematik eller finans vet att +1% och -1% inte är varandras motsatser. 1,01 * 0.99 är inte 1, utan 0,9999.

Om man undrar vilken nedgång som +1% matchar så är det 1 - (1 / (1 + 0,01) ) som ger svaret, det vill säga ungefär -0,99%.

Två uppslagstabeller:

UppgångNedgång
+1,00%-0,99%
+2,00%-1,96%
+5,00%-4,76%
+10,00%-9,09%
+20,00%-16,67%
+50,00%-33,33%
+100,00%-50,00%
+200,00%-66,67%
+500,00%-83,33%
+1000,00%-90,91%
NedgångUppgång
-1,00%+1,01%
-2,00%+2,04%
-5,00%+5,26%
-10,00%+11,11%
-20,00%+25,00%
-40,00%+66,67%
-60,00%+150,00%
-80,00%+400,00%
-90,00%+900,00%
-100,00%+%

Det man kan ta med sig från de här tabellerna är att om man har något som gått upp 50% så räcker det med en nedgång på 33% för att man ska vara tillbaka där man började. Eller att om man sett en nedgång på 80% så behöver man en uppgång på 400% för att komma tillbaka där man började. Vi vet alla hur ovanliga sådana uppgångar är.

lördag 20 juni 2015

Fallhöjd på investering i långa räntor (obligationer)

I jämförelse med aktier så brukar man kalla räntesparande för säkert. Formen "långa räntor" är dock inte riktigt så säker som man kan tro. Bakom termen gömmer sig obligationer i företag och långa lån till länder och man har två uppenbara risker. De som står bakom obligationerna kan sluta betala (Grekland? Acme AB?) eller den fasta räntan på obligationerna kan plötsligt kännas så låg att ingen längre vill betala "normalpriset" för dem.

Grunder - obligation

En obligation är ett prioriterat lån till ett företag eller stat där företaget (eller staten) betalar tillbaka hela beloppet efter en viss tid, bestämd i förväg, och under tiden betalar en ränta varje år. Till exempel 5%. Oftast kan man köpa och sälja obligationer innan inlösedatum och priset bestäms då av marknaden.

Exempel

Acme AB ger ut en tioårsobligation på 1 000 kronor, med 5% ränta. Köper man en sådan 2015-01-01 från Acme AB så får man tillbaka sina pengar 2025-01-01, och dessutom så får man 50 kronor den första dagen varje år, totalt 500 kronor. Händer inget speciellt så kan man antagligen sälja sin obligation till någon annan för ca 1 000 kronor, eller köpa fler av någon annan för ca 1 000 kronor.

Lägg figuren ovan på minnet för det kommer fler figurer att jämföra med. Notera specifikt hur den sista stapeln kommer vara identisk i alla figurer.

Risk - företagskrasch

Om företaget inte längre kan betala räntan så kommer de gå i konkurs och då vet man inte hur mycket av de ursprungliga pengarna man får tillbaka. Det kan bli allt, eller i värsta fall inget. Oftast blir det något tillbaka eftersom obligationer är prioriterade före en del andra fordringsägare. En del personer har historiskt (1930-talet) tjänat mycket pengar på att köpa obligationer i kraschade bolag från folk som trott att de varit värdelösa.

Risk - ränteläget

Om normalräntan (för det tidsspann som är kvar på obligationen) går upp så finns det mindre anledning att köpa obligationer med låg ränta. För en obligation så vill man helst ha normalräntan plus en lite bonus för det finns ju trots allt en risk att företaget aldrig betalar tillbaka pengarna (Grekland?). Normalt sjunker då marknadsvärdet på obligationerna för att kompensera. (Motsvarande, om räntorna går ner så kommer folk temporärt vilja betala mer för obligationerna och deras fasta högre avkastning).

Exempel - räntan stiger

Om vi antar att räntan går upp så att obligationer förväntas avkasta 8%, då vore det ju dumt att köpa en obligation som ger 5%. Det som händer då är att marknadsvärdet på obligationen sjunker så att det man får tillbaka motsvarar 8%. Om det är ett år kvar på obligationen så blir värdet 970 kronor. Då får man efter ett år tillbaka 1 000 kronor + 50 kronor ränta så man har tjänat 80 kronor, det vill säga fått en avkastning på ca 8% (80 kronor / 980 kronor).

Om det är fem år kvar så måste priset sjunka mycket mer för att det ska bli värt att köpa dem. Se figuren:

Sista prisstapeln är konstant, räntestaplarna är konstanta men prisstaplarna rör sig vilket förändrar vilken avkastning man får på ett enskilt år. Här kan man se att den som hade obligationen från år 4 till år 5 förlorade 7% det året. 7% av något som man kanske trodde gick att jämföra med ett bankkonto. Det kommer kompenseras av högre avkastning de följande åren, men måste man sälja så får man inte del av den uppgången.

Exempel - räntan sjunker

Det finns också en kortsiktig möjlighet åt andra hållet, om räntan sjunker (känns inte helt troligt just nu). Se det här exemplet där avkastningsförväntningarna sjunker från 5% till 2%:

Plötsligt blir folk beredda att betala mycket mer för 5%-obligationerna och den som säljer direkt gör en snabb kortsiktig vinst. Behåller man obligationerna så kompenseras det årets uppgång av att de följande åren ger mycket mindre för, återigen, den sista stapeln är konstant. Kanske lockas man att sälja, men problemet då brukar vara att hitta något som ger bättre ränta framöver. Hade det funnits något sånt hade priset inte gått upp så mycket.

Räntefonder

Räntefonder som har "långa räntor" påverkas av riskerna ovan. I slutändan får de tillbaka pengarna (såvida de inte måste sälja obligationerna för att fondägare vill ha ut pengar), men beroende på ränteläget kan priset på obligationer, och långa räntefonder, sjunka. Oftast har de många olika sorters obligationer och räntepapper så det är inte lätt att räkna på risken. Risken blir större ju längre löptider det är eftersom det krävs större förändringar för att kompensera för många år än för få år.

En tanke här är att om en lång räntefond gått upp plötsligt efter en räntenedgång så kan det vara för att de hade många obligationer med lång löptid. Då är det troligt att den räntefonden kommer gå sämre än snittet de följande åren. Motsvarande, en lång räntefond som gått ner kraftigt kan ha läge att få högre avkastning de närmaste åren. För de som gillar att spekulera (i diskussioner eller på finansiella marknader).

AMF Räntefond Lång

AMF Räntefond Lång har haft en del av mina reservpengar så jag har ett visst intresse i den fonden. Jag har sett att den hade några 30-årspapper så just de kan tappa mycket värde. De har mycket annat med kortare löptider och deras priser kommer inte röra sig lika mycket. Hela listan på innehav finns hos Finansinspektionen.

AMF Räntefond Lång är en av de obligationsfonder som gått upp mer än sitt index. Beror det på att den framtida avkastningen kommer minska?

Fotnötter

  • Det här är en förenklad beskrivning men det jag vill åskådliggöra är att långa räntefonder och obligationer har en risk man inte bör bortse från. Behöver man använda sina pengar riktigt snart så är det trots allt korta räntor som gäller, oavsett hur låga de är.
  • En faktor som jag inte inkluderat här är att pengar vi får nu är mer värda för oss än de vi får om tre år (eftersom vi kan investera dem och få mer av dem) men effekten i det här fallet blir ganska liten.
  • AMF Räntefond Lång har precis sänkt sin årliga avgift från 0,15% till 0,10%. Bra.
  • De siffror jag valt här är större än de som oftast gäller. Ofta är obligationer på 5 år och räntorna på 5 år är just nu mellan 3 och 4 procent, efter att ha stigit lite under senvåren (vilket jag noterade när räntefonderna sjönk).

torsdag 18 juni 2015

Courtageförändringar - vilken makt

En väldigt kort post efter att jag kommit hem efter att ha varit ute och rest utan att följa nyhetsströmmen. Tydligen så läste både Avanza och Nordnet min post om courtage och bestämde sig för att sänka sina priser för att konkurrera bättre. Det är väldigt goda nyheter men det betyder att jag måste göra om mina beräkningar igen. Doh. Dessutom finns det tydligen en ny nätmäklare som heter DeGiro som jag vet absolut ingenting om. Får se om de verkar seriösa.

Edit #1: Det ser ut som att Nordnet kopierat Avanzas prismodell för aktiehandel i Sverige. Så Nordnet Mini/Avanza Mini har samma priser. Nordnet Liten/Avanza Small har samma priser. Nordnet Mellan/Avanza Medium har samma priser och Nordnet Fast och Avanza fast pris har samma priser. Cudos till Nordnet för att inte blanda svenska och engelska i namnen.

Edit #2: Så Avanza och Nordnet har nu i praktiken samma priser för handel i USA och i Sverige. Eftersom det är lägre priser så är det bra, men det betyder nog att man måste se upp mer för exakt var de tjänar pengar, för någonstans måste de tjäna pengar. Nordnet ger tillgång till Tyskland, vilket är bra. Nordnet har 1 SEK istället för 1 Euro som minikostnad i Finland. Just nu ser jag ingen anledning att välja den ena eller den andra beroende på courtage utan andra saker får avgöra.

fredag 12 juni 2015

Återblick 2003 - min första utdelning

Det här är min andra post i min återblick-serie efter min Återblick 2002 - mina första aktieköp.

2003 kom min första utdelning och jag köpte mer aktier. Mina 25 Sandvikaktier kände sig ensamma och jag kompletterade med ytterligare några. Dessutom hittade jag ett IT-bolag som verkade spännande och hade ett namn som jag älskade (stor fan av P. G. Wodehouse): Jeeves. Slutligen bestämde jag mig för att om Nordea skulle tjäna pengar på mig så ville jag ha lite tillbaka och köpte några Nordeaaktier. Min tanke här var att om jag gav dem pengar så var det många andra som också gav dem pengar så de måste göra något rätt. Jag tror att jag fortfarande inte gjorde någon djupare analys utan gick på känsla. Aktier hade ännu inte blivit dyra så det var svårt att göra riktigt fel.

Aktier

Köp

AktieAntalPris per styck
Sandvik25227,52 kronorSplit 1:5 2006 så det motsvarar 125 aktier för 45,50 kronor styck idag.
Jeeves20022 kronor
Nordea20046,40 kronor

Kommentar i efterhand

Det här är tre andra inköp jag är väldigt nöjd med. Jeeves blev uppköpta 2012 och hann innan dess ge mig 1 730 kronor i utdelning. Totalt (utan återinvesterad utdelning) 17,4% om året. Det går inte att klaga på. Både Nordeaaktierna och Sandvikaktierna har tills nu gett mig nästan lika mycket i utdelning som de kostade och har avkastat 10.6% (Nordea) och 9.6% (Sandvik) per år. Klart nöjd med det. Det var inga gigantiska affärer men det var en bra början.

Totalt innehav nyårsafton 2003

Aktier

AktieAntalUtdelningar under året
Jeeves2000 kronor
Nordea2000 kronor
Sandvik50250 kronor
Sectra200100 kronor
Totalt350 kronor

Så cirka 1 promille av vad jag behöver för en full inkomst. Inte riktigt framme men på väg.

Obligationer

AktieAntalUtdelningar under året
Premieobligation 2002:150 kronor
Premieobligation 2002:250 kronor

edit: 2004 finns nu att läsa.

måndag 8 juni 2015

Är bilar billigare än någonsin?

Jag såg en kommentar i ett annat forum, amerikanskt, om att bilar är billigare än någonsin. Det handlade egentligen om elbilar och om Teslas halvmiljonbilar (eller 700 000-kronorsbilar?) är dyra eller inte. Så är bilar billigare än någonsin om man tar hänsyn till inflation och ökad köpkraft?

"PV4 1". Licenserat under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

Tesla för 700 000 kronor på den ena sidan. Volvo Jakob för 4 800 kronor på den andra sidan.

Volvo

Så låt oss titta på Volvo, det vanligaste bilmärket i Sverige. Med vild sökning på nätet hittade jag nypriset på en del olika volvobilar genom åren. Jag bortsåg från extrembilar (mestadels) så bilarna är den bil en vanlig barnfamilj skulle kunna ha. Tabell först och ett diagram nedanför. Omräkning till kronor á la 2015 gjord hos SCB. Du kan gå till botten av artikeln för min slutsats.

ÅrPrisPris i 2015 års pengarModellKälla
19274 800 kronor128 900 kronorVolvos första bil "Jakob"Svenska wikipedia - Volvo
19444 800 kronor93 100 kronorVolvos första bil "Jakob"Svenska wikipedia - PV 444
19455 400 kronor104 800 kronorVolvos första bil "Jakob"Svenska wikipedia - PV 444
19465 900 kronor114 500 kronorVolvos första bil "Jakob"Svenska wikipedia - PV 444
195612 600 kronor160 700 kronorVolvo AmazonSvenska wikipedia - Amazon
196715 120 kronor127 100 kronorVolvo 144Volvos klassiska bilar
196720 900 kronor175 700 kronorVolvo 140 SportClassic Volvos
196816 170 kronor127 120 kronorVolvo 145Volvos klassiska bilar
196916 195 kronor129 900 kronorVolvo 145Volvos klassiska bilar
197017 100 kronor128 300 kronorVolvo AmazonSvenska wikipedia - Amazon
197531 900 kronor163 300 kronorVolvo 244 DLKlassiker
198180 000 kronor222 000 kronorVolvo 244 TurboAftonbladet - Bil
1986100 000 kronor193 900 kronorVolvo 740 GLGaraget
1988135 625 kronor238 400 kronorVolvo 745 GLGaraget
1990149 900 kronor224 200 kronorVolvo 745 GLGaraget
1990145 100 kronor217 000 kronorVolvo 740 GLGaraget
1991157 500 kronor215 400 kronorVolvo 745 GLGaraget
1992180 800 kronor241 800 kronorVolvo 745 SEFlashback - Trafik
1992200 000 kronor267 500 kronorVolvo 855Aftonbladet - Bil
1993154 200 kronor197 000 kronorVolvo 244 GLAftonbladet - Bil
1998242 900 kronor293 800 kronorVolvo V70 GLTAutomotor & Sport
2007312 900 kronor334 700 kronorVolvo V70 TDIVi Bilägare
2009268 000 kronor278 000 kronorVolvo V70 Flexifuel 2.0Liv utan bil
2013300 000 kronor296 900 kronorVolvo V70 Enklare utförandeBygga hus

Slutsats

Bilar ser absolut inte ut att vara billigare än någonsin. Snarare ser det ut som att priset ständigt stigit. Till viss del har det säkert att göra med att Volvo försöker sälja dyrare bilar (vill konkurrera med Audi istället för Volkswagen). Möjligen har priser sjunkit de senast 5-10 åren. Kanske är 5-10 år "någonsin" för en del. Jag hoppas på att ha lite längre horisont än så i mina investeringar.

lördag 6 juni 2015

Stötvis kostnader

Jag är glad att jag har tillräckligt med inkomst och buffer för att inte oroa mig för mycket för tydligen kan kostnader komma i snabb följd.

Död laptop. (Vill ha en likadan fast bättre som inte går sönder)

Mobil som inte klarar av jobbet.

Trasigt fordon.

Semester.

En ny laptop i klass som den gamla kommer kosta 10-15 000 kronor (dollarn har inte gjort min typ av hårdvara billigare). En ny telefon som klarar av att köra de program jag behöver för jobbet (den nuvarande har för lite RAM) kommer kosta 3-6 000 kronor. Fordonsreparationen kommer i alla fall bli hyfsat billig vilket kompenseras av min tur till England. Hotell i London är svindyra. Eftersom jag inte längre vill sova i hotell där jag kan bli uppäten av insekter och får sova på plastlakan så blir det långt över tusen kronor per natt. Så tiotusentals kronor ska ut i snabb följd. Kan bara hoppas att det inte händer ofta.

Jag har också funderat på om jag ska göra en månadsrapport som en del andra gör. Jag har siffrorna men jag tror inte det skulle vara speciellt spännande och jag tror att det kan öka fokusen på kortsiktiga förändringar vilket egentligen är rätt irrelevant eftersom mitt mål är långt framåt.