måndag 30 november 2015

Dagen utan courtage på USA-handel

I fredags hade Avanza ett erbjudande där man kunde handla aktier i USA utan att betala courtage. Det var verkligen lockande, men jag kunde bara inte komma på någon aktie jag ville köpa för att den var 0,25% billigare. Jag har precis fyllt på mina tre amerikanska aktieposter (Procter & Gamble, Johnson & Johnson och Coca Cola) och jag har inte bestämt vad nästa steg borde vara i min portfölj.
REA

Jag hade en liten tanke på att köpa 1 aktie styck i några spännande bolag, som Berkshire Hathaway, Starbucks, Disney, Blizzard, Alphabet, Apple, IBM, secret, General Electrics, Microsoft, McDonalds, ..., men vad skulle det egentligen ge mig? En massa mer pappersarbete, en mikroskopisk utdelningsökning, en chans att skryta om att jag köpte en aktie precis innan den gick upp en massa (för någon av dem borde väl göra det), men egentligen skulle det inte ge mig något av värde.

Reor kan vara så lockande, men jag märker mer och mer hur jag också blir skrämd av dem. Någon försöker tvinga mig att fatta ett snabbt beslut, och jag litar inte på att snabba beslut blir korrekta beslut.

lördag 28 november 2015

NCC delas - och nya NCC delar inte ut några pengar under 2016

Här har jag många gånger sagt hur trevligt det varit de senaste åren att äga NCC, ett bygg- och husföretag som gett bra utdelningar och dessutom varit en föregångare i Sverige genom att ge utdelning två gånger om året.

Nu tänker de krångla till bilden. I ett pressmeddelande i torsdags morse så meddelade ledningen att de tänker dela företaget i två delar, en del som jag tänker kalla "Nya NCC" och en del som jag tänker kalla "NCC Housing". De räknar på att delningen kommer kosta 200 miljoner kronor så som (mycket liten) ägare så undrar jag vad jag kommer få för det.

Nya NCC har nu som mål att öka vinstmarginalen. Rimligen hade de det målet tidigare också men av någon anledning så tror de att det kommer gå bättre nu. Det blir ett mindre företag då NCC Housing är cirka 10-30% av nuvarande NCC och kanske gör det vinsten högre i procent, men jag räknar vinsten och utdelningen i kronor, inte i procent.

NCC Housing, som stod för 13% av omsättningen och 20% av vinsten under det senaste kvartalet, bygger och säljer lägenheter och hus till privatpersoner. Hur det kommer hantera sina ägare vet jag inte. Kanske kommer de ge utdelning. Kanske inte.

Nästa steg är att ledningen ska presentera detaljer i hur delningen ska genomföras. Såhär långt har de sagt att de vill göra en "utdelning" av NCC Housing istället för kontantutdelning av skatteskäl. Vi får veta mer i januari. Sedan ska årsstämman rösta om planen i april men eftersom Nordstjernan ensam har 50% av rösterna (40% nästa år) så lär det vara en formsak.

NCC har de senaste åren stått för mer än 20% av min årliga utdelning så om inget annat ändras så kommer mina utdelningar 2016 vara 20% lägre än de varit 2015. Nu har jag köpt en del aktier under hösten och jag kommer köpa fler nästa år, men antagligen blir 2016 ett hack i min utdelningsgraf.

Börskursen gick inledningsvis ner en bit (köpläge?) men vissa analytiker tror att det här är bra i längden. Jag vet inte, men jag gillar NCC som det är nu. Jag hoppas de vet vad de gör. Det är åtminstone inte ett uppköp, det näst mest effektiva sättet att slänga bort pengar efter en stor eldsvåda.

fredag 27 november 2015

ISK-skatten för 2016 bestämd, statslåneräntan 30 november är 0,65%

Statslåneräntan är idag 0,65% och eftersom den inte kommer ändras innan 30 november så betyder det att schablonintäkten (det jag kallar "antagen kapitalvinst") blir 0,75% + 0,65 = 1,4% för 2016. På det skattar man 30% om man inte kvittar det mot låneräntor eller kapitalförluster eller utländska skatter. 30% av 1,4% är 0,42% så man kan räkna med att 0,42% av det man har i sina ISK måste betalas in som skatt.

Som vanligt så fungerar kapitalförsäkringar likadant.

onsdag 25 november 2015

Ny högre skatt på ISK (och kapitalförsäkring)

Idag har riksdagen beslutat att investeringssparkonto (ISK) ska få en högre skatt från och med nästa år, precis som regeringen föreslagit.

ISK beskattas som om man tjänat en viss summa på pengarna i ISK oavsett hur mycket man egentligen gått plus eller minus. Det är hur den summan beräknas som nu ändras.

Notera: Det jag kallar "antagen kapitalvinst" i texten nedan kallas ofta "schablonintäkt".

Skatt 2012-2015

Man antas tjäna lika mycket som statslåneräntan sista november året innan.

ANTAGEN_KAPITALVINST = RÄNTA * BELOPP

Sedan betalar man 30% av "antagen kapitalvinst" i skatt precis som med andra kapitalvinster, såvida man inte kvittar bort det mot förluster eller skatter i andra länder.

Beloppet beräknas som ett snitt av vad man har på sitt konto den första dagen varje kvartal, plus en fjärdedel av alla insättningar (så det lönar sig inte att ta ut pengarna 30 juni och sätta in dem igen 2 juli).

Skatt 2016-

Man antas tjäna lika mycket som statslåneräntan sista november året innan plus 0,75%, dock minst 1,25%.

ANTAGEN_KAPITALVINST = MAX(1,25%, RÄNTA + 0,75%) * BELOPP

Sedan betalar man 30% av "antagen kapitalvinst" i skatt precis som med andra kapitalvinster, såvida man inte kvittar bort det mot förluster eller skatter i andra länder.

Beloppet beräknas som ett snitt av vad man har på sitt konto den första dagen varje kvartal, plus en fjärdedel av alla insättningar (så det lönar sig inte att ta ut pengarna 30 juni och sätta in dem igen 2 juli).

Kapitalförsäkring (KF)

Kapitalförsäkringar får samma skatteförändringar som ISK.

Exempel

Skatt på 100 000 kronor i ett investeringssparkonto.
Statslåneränta 30 november 2014 var 0,90%
Statslåneränta 30 november 2015 verkar bli 0,65%
ÅrPengar på kontotAntagen kapitalvinstSkatt (30%)
ISK 2015100 000900270 kronor
ISK 2016100 0001 400420 kronor
Så 55% högre skatt 2016 än 2015

När är ISK bra och när är det dåligt?

Det är enklast att säga när det är dåligt jämfört med andra konton. Om man aldrig kommer tjäna mer än ANTAGEN_KAPITALVINST på en investering, då ska man inte använda ett ISK. Det har t.ex. gällt kontanter, men efter den här förändringen så är ISK dåligt även för räntesparande och lågriskinvesteringar.

ISK är också dåligt om ens investeringar tappar i värde eftersom man antas göra en vinst på investeringarna oavsett hur det går.

ISK fortsätter att vara bra för aktier som ger hög utdelning (så länge aktierna inte minskar i värde) eftersom hög utdelning fortsätter att vara högre än ANTAGEN_KAPITALVINST.

ISK är också bra för aktier som ökar snabbare i pris än MAX(1,25%, RÄNTA + 0,75%), i alla fall när man väl säljer dem. Nackdelen är att man med ISK betalar skatt varje år så man måste sälja lite av aktien för att betala skatten vilket minskar "ränta på ränta"-effekten. Trots det så verkar ISK vara helt rätt val för alla normala svenska aktier även efter skattehöjningen.

Hur jag använder ISK

Fram till skatteändringen så har jag lagt det mesta jag har i ett ISK. Undantag är rent korträntesparande (kontanter), samt chansaktier som inte har någon utdelning. Eftersom jag inte tänker sälja på länge och jag inte vet om de kommer gå mycket plus eller mycket minus så har jag valt att ha dem utanför ISK så att de inte ska kosta skatt varje år.

Jag har även amerikanska utdelningsaktier i en ISK vilket kan vara en dålig idé om man inte har tillräckligt med kapitalvinster av rätt sort att kvitta den amerikanska skatten mot. Jag vet fortfarande inte om jag har det eller inte.

Ändra innehållet på kontot

Jag har en obligationsfond i mitt ISK och den ska nu ut. Jag hoppas banken (Avanza i det här fallet) kan hjälpa mig att flytta den till en vanlig depå på samma sätt som de hjälpte mig att flytta in aktier i ISK 2012.

edit 2015-11-25 (19:33): Tydligen är det inte tillåtet att flytta ut saker ur ISK. Aktiespararna ville göra det tillåtet i sitt remissvar på ISK-ändringen men regeringen sa att det väl räcker att det går att sälja saker utan att betala skatt. Så frågan nu är om Avanza kan göra någon form av intern-försäljning eller om jag måste lägga en vecka på att flytta min obligationsfond.

edit 2015-11-27 (08:50): Statslåneräntan är 0,65% från och med idag och en vecka. Justerat siffror i exemplet.

tisdag 24 november 2015

Framtidstro med trafikdöda som bas

Det har varit mycket panik och hysteri den senaste tiden. Som biobesökarna som fick panik när de såg något de inte kände igen, eller den landsomspännande jakten på en kille i Boliden.

Allt eskalerade förstås när ISIS genomförde koordinerade terrorattentat i Paris. Liksom efter attacken på World Trade Center så reagerar människor med känslor och lillhjärnan, den som är till för att hålla oss vid liv.

Det dör tiotusentals människor i den thailändska trafiken varje år. Trots det så åker många dit varje år med glädje. I Frankrike dör det 3-400 personer i trafiken i månaden.

Så om vi kan stå ut med att galna bilförare dödar hundratusentals personer i västvärlden varje år, då kan vi stå ut med att ISIS-terrorister dödar några hundra. Det är bara rädslan som kan skada oss. Det är större risk att vi fattar dumma beslut som skadar oss än att vi skadas av en terrorist.

Efter attentaten i USA 2001 så valde många att köra bil istället för att ta flyget. Man kan se i statistiken, som hoppade från ~41 500 till 43 000 döda per år, att det valet kostade livet för ungefär 1 000 personer per år, innan det sjönk till tidigare dödsfallsnivåer.

Det som skrämmer mig mest är faktiskt reaktionerna. Frankrike inför undantagstillstånd och vill införa nya lagar mot till exempel kryptering. Storbritanninen köper fler stealthflygplan. Personer i Sverige säger att de vill rösta på SD.

Samtidigt med panikreaktionerna rapporteras från Belgien att radikaliseringen av muslimska unga började när högerextrema blev framröstade för cirka tio år sedan och lagar mot vissa symboler infördes. Det skapade spänningar mellan de som ansåg sig utsatta för förtryck av samhället och alla andra. Fjorton år senare och ett dussin av dem har blivit tillräckligt fanatiska för att utföra dåden i Paris och hundratals av dem har åkt till Syrien för att slåss.

Tyvärr är det lätt att vara förnuftig om man börjar tänka ("använda system 2" om man använder psykologen Kahnemans terminologi) men mycket just nu händer i "system 1", processerna som är till för att fatta snabba, automatiska beslut som ska hålla oss vid liv, eller spara energi så att vi inte blir trötta och blir uppätna av myror medan vi sover.

Så jag upprepar: Om vi kan stå ut med att galna bilförare dödar hundratusentals personer varje år då kan vi stå ut med att ISIS-terrorister dödar några hundra.

Dessutom, se gärna filmen Four Lions. Den blev plötsligt väldigt aktuell.

söndag 22 november 2015

Bostadsbubblan i Sverige idag - spricka eller inte?

Det här kommer bli en lång text om bostadsmarknaden. Så nu är du varnad och skyll inte på mig om du läser den till slut.

I en kommentar till dokumentären "Inside Job" så trillade jag över en sammanfattande lista på orsaker till finanskraschen i USA 2007-2008 och det slog mig hur mycket som stämmer för Sverige 2015. Listan var på engelska men jag har översatt den. Mina kommentarer inom [ kommentar ].

Sverige 2015USA 2008
Check Amerikanska centralbanken sänkte räntorna kraftigt efter dot-com-bubblan sprack, vilket gjorde lån billiga.
[Och nu i Sverige är de ännu lägre.]
Check Husköpare som kunde låna till låg ränta pressade upp priset på hus till mycket höga nivåer.
Check Den amerikanska kongressen fortsatte stödja huslåneavdrag på skatten vilket gav konsumenter en anledning att köpa dyra hus.
[ Ränteavdraget någon? ]
Check Fastighetsmäklare, som oftast jobbade för säljarna istället för köparna, tjänade högre provision när de sålde dyrare hus.
Check Clinton-regeringen som uppmuntrade mindre hårda krav för arbetar- och medelklassfamiljer som ville låna pengar eller lägga in handpenning.
[ Den statliga banken SBAB har gått före med allt lägre räntor. ]
Nej Lånemäklare, som erbjöd husköpare utan pengar speciallån med låga kostnader inledningsvis men kraftigt ökande räntor över tid.
[ Tack och lov inget vi har i Sverige. ]
Check Tidigare riksbankschefen Alan Greenspan som 2004, nära toppen på husbubblan, uppmuntrade amerikaner att använda rörlig ränta.
[ Tidningar uppmanar folk att söka sig till de lägsta räntorna och påpekar att det i längden alltid varit lönsamt med rörliga räntor. ]
Nej Finansbolag, som inte ägnade kvaliteten på lånen de sålde vidare någon större uppmärksamhet, och som gav ut obligationer med de lånen som säkerhet.
Vet inte Bush-regeringen som inte gjorde något för att förstå eller kontrollera den allt tveksammare marknaden för värdepapper med lån som säkerhet.
[ Jag vet inte om det någonsin funnits sådana marknader i Sverige, eller om det finns nu, men jag tror inte något exakt likadant kan hända. Däremot så vet läsare av den här bloggen att jag varit kritisk till nuvarande och tidigare regeringars hantering av den här frågan. ]
Check En underlig bokföringsregel, kallad "mark-to-market" som kan ha den paradoxala effekten att tillgångar kan vara värda mindre på papper än de är i verkligheten om panik utbryter.
[ Här vände listförfattaren på betydelsen, han menar tvärtom, att tillgångar kan se ut att vara värda mycket på papper men när de ska växlas mot pengar/kontaner, så går de inte att sälja för det priset; det här är ett allmänt problem med bokförda värdepapper - ingenstans är man garanterad ett pris när man säljer dem ].
Check Ett allmänt självbedrägeri att huspriser skulle fortsätta gå upp i oändlighet oavsett hur höga priserna är eller hur mycket de redan gått upp.
[ Absolut - det finns de som påpekar att priser kan sjunka - men folk i allmänhet antar att vissa priser bara ska fortsätta uppåt. ]

Det finns skillnader mellan USA och Sverige också. Det är till exempel svårare för folk att bli av med lån de inte kan betala i Sverige (gör att mer av smällen får tas av låntagarna), och vi har bostadsrättsföreningar med stundtals komplicerade finansiella konstruktioner som kan explodera i ansiktet på bostadsrättsinnehavarna.

Jag hoppas innerligt att vi inte får en exploderande bostadskrasch i Sverige. En sådan krasch kommer att dra med sig mycket mer än de som fattat dåliga beslut, vilket både bankkraschen på 1990-talet och finanskraschen 2008 visade. Det är därför man inte kan låta "marknadens parter" löpa amok utan någon måste styra bostads- och lånemarknaden, med små eller stora medel, så att den kan tuffa vidare.

I Sverige idag så har nästan inget gjorts. Det har pratats mycket. Vissa parter har försökt göra saker, men det har då visat sig att riksdagen och regeringen inte gett dem lov så de har fått dra tillbaka sina åtgärder. Istället går statens bank, SBAB, före med räntesänkningar som eldar på bubblan ytterligare, och alla förslag som skulle göra det dyrare att låna avvisas kallt.

Rättviseargument brukar användas för varför räntesubventioner behövs, och varför en statlig bank måste ha lägst ränta, men om man inbillar sig att det är de rikaste som kommer drabbas av en krasch så är man blind. Det är alltid de svagaste, de som lever mest på gränsen, som drabbas när banker och marknader kraschar. Det är för deras skull man måste göra något, gärna för 5 år sedan.

Nu ska jag nog kunna hålla mig borta från ämnet ett tag, men kommentarsfältet är alltid öppet för kommentarer.

torsdag 19 november 2015

Mer Coca Cola, mer Johnson & Johnson

Jag har stirrat ett tag på fördelningen mellan aktier (aktier och aktiefonder) och "likvider" i mitt sparande och har haft känslan att jag trots höga priser på aktier borde minska på reservkassan och öka mängden utdelningsaktier. Egentligen skulle jag vilja vänta till en dipp då jag missade fyndläget i höstas för att det gick för snabbt och jag var för långsam.

Så häromdagen reagerade jag på mina känslor och fyllde på några poster med amerikanska aktier som inte var stora nog. Jag har sagt det förut och jag kan säga det igen: Alltför små poster med aktier är i längden inte värt besväret då effekten av att ha eller inte ha den posten är försumbar. Utan att ha satt mig själv någon regel så bedömer jag att 0,5% av portföljen är för litet. Då gör pengarna mer nytta i en av indexfonderna. 2-3% är antagligen tillräckligt för att vara värt det.

 + 

Det blev 50 stycken Johnson & Johnson där varje aktie efter courtage kostade 891,54 kronor ($101,4499 per aktie, växelkurs 8,774832), och 100 stycken The Coca Cola Company för 367,51 kronor per aktie efter courtage ($41,82, samma växelkurs som ovan).

Just nu ligger aktierna i ett investeringssparkonto (ISK) men jag är fortfarande inte helt säker på att jag kommer få kvitta amerikansk källskatt på utdelningarna mot ISK-skatt (det är komplicerat och kräver bland annat att man har tillräckligt mycket skatt att kvitta) så det kan hända att jag flyttar dem vid något tillfälle.

Det här borde (om inte utdelningarna eller dollarkursen sjunker) öka min årliga utdelning före skatt med 1 100 kronor från Coca Cola och 1 300 kronor från Johnson & Johnson. Om jag inte kan kvitta källskatten (vilket jag fortfarande tror att jag kan men inte är säker på) så blir det ändå en ökning på över 2 000 kronor per år.

2 000 kronor per år är 150 kronor i månaden vilket är mer än mina telefonkostnader. Förhoppningsvis har jag precis täckt mina telefonkostnader för all framtid. Det blir lite svårare att täcka den fasta kopplingen till Internet.

Så då är frågan hur andra finansierar sina mobiltelefonräkningar/kontantkort?

måndag 16 november 2015

Börsintroduktioner (Exempel Prebona)

Prebona vill ha mina pengar! I alla fall mina kontanter. De ger mig en liten del av företaget om jag ger dem lite cash.

I brevet jag fick så är 2 av 6 sidor om hur häftig marknaden är och 2 av 6 sidor är formulär, 1½ av 6 sidor är datum och grafik, och ½ av 6 sidor (det vill säga cirka 8%) är siffror och motivation för varför det här är en bra sak för företaget.

Marknaden förresten, man hör det nästan på namnet, "Prebona", det är ett städföretag. Nej, skämt åsido, det är mer generella ytbehandlingar som man kan sätta ordet "nano" på. Jag kan inte branschen, jag känner inte till företaget så jag tänker inte investera i det men jag tänkte slänga runt lite siffror.

Prebona säljer aktier för ca 7 miljoner kronor. Om det är som vanligt så kommer en del av de pengarna gå till bankerna och advokaterna som skött pappersarbetet och lovat täcka upp utifall folk inte är intresserade. Vill jag veta mera får jag gräva i dokument på webben.

Läser man lite så inser man att det här är ett väldigt litet företag. Det har just nu 4 anställda och försäljningen har de senaste åren (och fram till september i år) legat på ett par hundratusen per år. I balansräkningen för 7 veckor sedan finner man en kassa på 259 000 kronor samt lite mer i kundfordringar. Fram till nu har företaget gått med 1-2 miljoner i förlust per år. Med andra ord så lever man just nu i stort sett helt på att investerare vill vara med och ta risken och chansen att de lyckas med sina produkter.

Man kan också hitta antalet aktier den sista september, nämligen 12 miljoner. De nya 2 miljoner aktierna motsvarar en försäljning av 13,5% av företaget, och teckningskursen motsvarar en värdering på 52 miljoner kronor. Det låter mycket.

Jag har inte läst alla dokument så det finns säkert en del matnyttigt men jag fokuserade på de råa siffrorna, de en värdeinvesterare skulle vara intresserad av. Dokumenten är på många sidor (och en del fina bilder) och jag är trots allt mer nyfiken än intresserad.

Min stora förhoppning är att Prebona lyckas som företag. Sverige behöver lyckade uppfinningar som kan skapa arbeten, förbättra världen, och under tiden ge skattepengar som vi sedan kan satsa på att få fram fler lyckade uppfinningar. Jag vill verkligen att det ska gå bra för dem, men inte såpass mycket att jag kommer satsa mina besparingar där. Värderingen verkar helt baserad på en liten chans till stor succé och händer inte det så är nog pengarna förlorade.

Någon mer än jag som fått brev från dem och har kollat vad det är för något? Kanske någon som faktiskt vet något om branschen och tekniken?

edit 2016-01-01: Gjorde en kort uppdatering under rubriken "Prebonas nyemission blev visst lyckad".

torsdag 12 november 2015

Kalifornien som flyktställe

I den bransch jag jobbar så händer mycket i Kalifornien så ibland måste jag åka hit (ja, jag är på utflykt igen) och då blir det inte mycket skrivet på bloggen.

Jag skulle kunna skriva om hur bra USA är för de som är riktigt rika, men för oss som lönejobbar och investerar våra sparpengar så är den livsstilen bara ett sätt att snabbt bli fattiga igen så det är lika bra att glömma. Klart att jag funderat på att flytta hit men det är mycket jag har svårt med. Bilkulturen, de fattiga och sjuka som lever utomhus, fokus på yta istället för innehåll och en del andra saker. Jag tycker inte riktigt de bra sakerna överväger.

Seal of California.svg
"Seal of California" av Original uploader was Zscout370 at en.wikipedia - The base image came from [1] and is PD due to age.. Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

Det finns delstater som verkar mer bekanta för en som växt upp i Skandinavien. De norra i synnerhet, men då missar man det trevliga klimatet.

Wa rain map.JPG
"Wa rain map". Licensed under Public Domain via Wikipedia.

Kanske om de börjar visa de riktiga priserna i affärerna istället för att lägga på x procent i kassan. :-)

måndag 9 november 2015

Återblick 2008 - min första finanskris

I serien återblickar, som startade med Återblick 2002 - mina första aktieköp och följdes av 2003, 2004, 2005, 2006 och 2007 så är det nu dags för 2008, året som från en finansiell synvinkel totalt dominerades av skuldkraschen i USA och alla följdeffekter.

En väldigt kort sammanfattning av finanskraschen 2008 var att banker lånade ut massor av pengar till hög ränta till folk som inte hade några pengar eller inkomster. Sedan paketerade de lånen i stora högar och sålde bitar av högarna som säkra investeringar med hög avkastning. Det gick bra ett litet tag innan tillräckligt många noterade att kejsaren var naken.

Årets julklapp 2008 var för övrigt En upplevelse™. Rätt tråkigt påhitt som "Årets julklapp", men jag gissar att det sammanföll med lanseringen av de numera vanliga boxarna.

Ekonomiskt gjorde jag bara en affär på hela året. På hösten dubblade jag mitt innehav i Sandvik eftersom företaget hade varit framgångsrikt åren innan och de var plötsligt billiga efter att ha rasat från 150 kronor till under 60 på 14 månader. Hade jag väntat ett par veckor till så hade de sjunkit ytterligare 30% men det är få förunnat att pricka botten perfekt. Dessutom så är det lite stressfullt att se priset på ens investeringar sjunka kraftigt. I det här fallet kunde jag se priset på allt jag ägde sjunka med en halv årslön, motsvarande ett par års sparande.

Aktier

Köp

AktieAntalPris per styck
Sandvik50057,20 kronor

Kommentar i efterhand

Det var ett rätt bra tillfälle att köpa in sig i företag. En smartare jag med mer tur hade köpt massor av aktier under hösten och vintern. Kanske till och med lånat för att köpa aktier. Nu gjorde jag inte det eftersom jag inte hade massor av sparade pengar att investera och att satsa allt på en fallande börs kräver mycket självförtroende och insikt. Jag tror att det var här som Chansar Mest gjorde det rätta och nu kan leva ett rätt behagligt liv med många skyddsnät tack vara det.

Just Sandvik var kanske inte det bästa valet eftersom det nu var på väg in i sin Olof Faxander-tid som inte alls var lika framgångsrik med tappade marknadsandelar och frånvarande tillväxt. Till det priset var det dock inte så illa. Det gick nästan inte att misslyckas med att göra en bra affär och räknar jag på det så har jag snittat 8,0% årlig avkastning från det här inköpet. Det är inte så illa.

En sak jag önskar att jag hade gjort var att börja läsa på mer om fonder och aktier. Det här hade varit rätt tillfälle att studera Graham, Bogle och Buffett, men det tog ytterligare ett par år innan jag var där. Än så länge går jag helt på magkänsla och tröghet och det betyder att mitt vanliga ofokuserade månadssparande letar sig in på några dyra storbanksfonder i banken som har mitt lönekonto. Vansinnigt, men så var det.

Lärdomen från finanskraschen som liten sparare är rätt enkel och har upprepats av många i århundraden. Investera inte i saker du inte förstår oavsett hur bra andra tycker de är. De paketerade bostadslånen var väldigt komplicerade och få ens i finansvärlden förstod dem och det borde inneburit att de undvek dem. Icke så.

Lärdomen från finanskraschen för regeringar är att inte tillåta lånebubblor. Tyvärr så tycks inte regeringar lära sig speciellt snabbt och de skjuter gärna bubblor framför sig till nästa regering. Kom ihåg, så länge bubblan inte spruckit så är det inte en bubbla. Lalalalalalalala

Totalt innehav nyårsafton 2008

Aktier

AktieAntalUtdelningar under åretFörändring
Jeeves200300 kronor+50%
Nordea4001 880 kronor+3,2%
Sandvik11 0002 000 kronor-36%
Sectra400200 kronor0%
Totalt4 380 kronor
Skatt-1 314 kronor
Utdelningar efter skatt3 066 kronor
1 Fler aktier än året innan.

Obligationer

ObligationAntal"Utdelningar" under åretMotsvarande ränta
Premieobligation 2007:120800 kronor5,7%

Utdelningar jämfört med tidigare år

Utdelningarna sjönk jämfört med 2007 men det var fortfarande väldigt mycket mer än 2006 rent procentuellt. Dessutom så visade sig premieobligationerna börja bra. Allt man behöver är tur, i alla fall om man sysslar med små summor så att de stora talens lag inte är aktiv.

edit: 2009 finns nu att läsa.

fredag 6 november 2015

Sista stora utdelningen för året

I förra veckan så skickade NCC mig min sista större utdelningen för året: 5 400 kronor, eller 6 kronor per aktie. NCC är ett av få svenska storbolag som delar upp sin utdelning i flera delar så det här var hälften av årsutdelningen. Att de har mer än en utdelning om året är en av anledningarna till att jag tycker om bolaget och jag förstår inte varför inte fler bolag gör så. Det måste ju vara så mycket enklare att skaka fram en mindre mängd kontanter 2, 4 eller 12 gånger om året än att få fram kontanter motsvarande nästan en årsvinst i mars-maj. Möjligen lite mer pappersarbete men jag hoppas och utgår från att det är mestadels automatiserat nu.

Jag tycker dessutom om att ha ett jämnare flöde av utdelningar än 90% under 1-2 månader. Ett jämnare flöde gör det enklare att återinvestera, balansera om och, i framtiden, att använda utdelningar som ersättning eller komplement för lön och pension.

Kvar under 2015 är nu bara mindre utdelningar från mina nya innehav i USA: Coca Cola, Procter & Gamble och Johnson & Johnson. De kommer landa på lite drygt 1000 kronor om jag räknat rätt så jag skulle nästan kunna summera 2015 redan nu.

Vad tycker ni om NCC som bolag eller utdelningar spridda över året?

tisdag 3 november 2015

I längden är alla aktier lika bra

Jag hade inte tänkt slutföra och publicera det här idag men jag råkade klicka fel knapp och tydligen kan man inte o-publicera saker på blogger på något effektivt sätt så en massa ställen länkar nu till den här artikeln. Så bäst att ge upp mina försök att skriva klart artikeln.

Ok, kanske alla aktier inte är exakt lika bra men när jag tittar på avkastningen på aktier jag köpte för nio år sedan eller mer så hittar jag:

Sectra 2002: 8,7% årlig avkastning
Sandvik 2002: 7,5% årlig avkastning
Sandvik 2003: 8,1% årlig avkastning
Nordea 2003: 9,0% årlig avkastning
Sandvik 2004: 8,3% årlig avkastning
Nordea 2006: 4,8% årlig avkastning
Sectra 2006: 9,7% årlig avkastning

Så de flesta aktier har avkastat 7-10% per år, med det stora undantaget Nordea 2006 vilket helt enkelt var alldeles för dyr just då. Dra ifrån 1,08% inflation (enligt KPI) och jämför med bankräntan på 2,1% (enligt Riksbanken)

Slutsatser: Så länge man inte handlar för dyrt så kommer många aktier växa ungefär lika snabbt under en längre tid. Visst är 10% per år mycket bättre än 7% per år, men båda är oerhört mycket bättre än de 1% per år över inflation som räntesparande verkar kunna ge.

Drar du någon annan slutsats?


Jag har använt följande metod för att beräkna årlig avkastning: (efter/före)(1/antal år)

måndag 2 november 2015

Hur mycket?

Jag har i årtionden funderat på hur mycket pengar som krävs för att man ska kunna leva på passiva inkomster. Redan som tonåring så försökte jag få fram en siffra, och jag funderar fortfarande på det. Enda skillnaden är egentligen att det gått från att vara något hypotetiskt till något som faktiskt skulle kunna bli verklighet.

I de här funderingarna finns naturligtvis de vanliga siffrorna, hur stor avkastning kan man räkna med, hur stora svängningar måste man klara, yadayadayada, men jag är mer fundersam över mig själv. Hur stora inkomster behöver jag ha för att känna mig avslappnad? Jag spenderar inte mycket på det stora hela. Jag gillar mina leksaker (alla behöver en städrobot!) men jag köper inte nya varje månad. Så kan jag vara avslappnad med det jag spenderar nu som inkomst? Det tror jag inte. Jag behöver den där marginalen för att det ska kännas bra och hela poängen med att vara fri från arbetskrav är att få tid att göra mer och jag tvivlar på att det kommer vara gratis. Så 10% extra? Dubbelt?

Jag kan se mig själv resa runt en massa, både till städer och människor och till frånvaro av människor, men jag har chockat insett att hotellrum i stora städer på en natt kan kosta lika mycket som en halv månadshyra nu. Så jag behöver mer för att kunna vara lite extravagant.

Ju mer jag funderar, desto högre blir siffran, desto större behöver kapitalet vara, desto längre in i framtiden hamnar jag, desto mer lyx vill jag ha ut av det. Det är en ond cirkel som inte fungerar. Så jag fortsätter fundera.

Beroende på hur jag räknar hamnar jag mellan 5 miljoner och 13 miljoner i dagens penningvärde. 5 miljoner är nåbart. 13 miljoner är inte nåbart.

5 miljoner fungerar om jag antar stadig tillväxt över inflationen och tror att jag kommer fortsätta klara mig bra på det jag har nu. Kommer världen bli hälften så bra på att ge mig inkomster och jag vill göra en massa saker (kan ta alla medelålderskriser i snabb följd!), då kommer det behövas runt 13 miljoner. 13 miljoner. Det är många mynt. 8,6 ton tiokronor. Det vill man inte ska regna över en.