onsdag 30 december 2015

ICA Gruppen [sic] - för att jag vill ha svensk ickeindustri

Först, företaget jag tänker skriva om här heter faktiskt "ICA Gruppen". Huruvida de som beslutade om namnet har dyslexi, är obildade eller bara inte har svenska som modersmål vet jag inte, men det är underligt att ingen sa till innan de satte namnet. Det påminner mig om om Mitsubishi Starion, bilen som enligt historierna skulle hetat Stallion (hingst på engelska). Dessa historier säger att en av de japanska cheferna fick till namnet fel (lätt hänt eftersom "L" och "R" låter likadant om man har en japansk fonemuppsättning i hjärnan) och ingen underlydande vågade korrigera namnet eftersom man inte rättar sina chefer i Japan.

Men tillbaka till "ICA Gruppen" [sic] - jag har i många tidigare inlägg nämnt att jag känner ett visst obehag inför den dominans man får av industri och finans på svenska börsen. Avanza Zero, som är en på många sätt bra indexfond, har till exempel bara 30 aktier i sitt index, och det är mycket industri och mycket finans. Så jag har velat bredda min portfölj. Jag har tidigare i år köpt aktier i amerikanska konsumentbolag och ett svenskt fastighetsbolag men jag har också tittat på svensk handel. Det finns inte så mycket att välja på om man vill ha en viss storlek. Det är H&M, "ICA Gruppen" och Axfood och jag vet för lite om klädhandel så H&M skrämmer mig. Därför har jag vägt ICA och Axfood mot varandra.

Det här är ingen fullständig analys. Jag har läst det jag kommit över men inte på ett strukturerat sätt så jag tänker inte låtsas att jag är ett proffs här. En väldigt kort sammanfattning blir som följer:

ICA har en omsättning på 80-90 miljarder kronor, en vinst på 2 miljarder (2014) och en värdering på 60 miljarder. I företaget ingår både ICA-affärer, grossister, lite finansverksamhet och en del småbolag som Hemtex. Jag skulle hellre sett att de var mer renodlade men det är vad det är.

Axfood som är moderbolaget till Hemköp, Willys, Dagab med flera, har en omsättning på 40 miljarder, en vinst på 1 miljard och en värdering på 30 miljarder. Jag tycker om ledningen, ägarstrukturen och sammansättningen på Axfood men de är också lite dyrare än ICA nästan hur man än räknar.

Jag tror tillväxtmöjligheterna för båda företagen är begränsade så det avgörande i slutändan blev priset och jag bedömde priset på ICA som lägre än priset på Axfood. I rena nyckeltal så är det stor skillnad på pris/vinst (P/E), pris/försäljning (P/S) och pris/eget kapital och i alla fall så är Axfood dyra. En hög värdering kräver hög framtida tillväxt och jag vet inte hur Axfood ska klara av det. Det må vara ett bra företag men min magkänsla säger att det är för dyrt just nu. Jag har inte samma magkänsla om ICA.

Mina första 200 aktier i "ICA Gruppen" kostade 303,055 kronor styck (efter att Avanza fått sina courtagepengar) och de kommer förhoppningsvis ge mig en stabil, men tråkig, tillväxt både i värde och utdelning. Utdelningen var 2015 9,50 kronor per aktie, men det kommer ske en kraftig utspädning inför nästa utdelning då företaget förvandlar sina "klass C"-aktier utan utdelning till vanliga aktier så jag tänker inte anta mer än cirka 5-6 kronor utdelning per aktier (blott 2% direktavkastning :-( ).

Lite snabb överslagsräkning ger att mina 200 aktier ger mig en del av företaget som motsvarar dess försäljning av 3 500 påsar frysta ärtor. Så vinsten från 10 påsar frysta ärtor om dagen borde leta sig in i min portfölj på ena eller andra sättet. Inte säker på att jag tycker om ärtor så mycket så borde kanske räknat på något annat.

söndag 27 december 2015

Skatt i sista skälvande 2015

Året är på väg att ta slut och om man vill ha någon affär gjord före årsskiftet så måste man skynda sig, eller så är det redan försent.

Jag är ingen skattespecialist av något slag så lita inte på något jag skriver här. Det enda jag är bra på är att betala skatt (ni kan tacka mig senare). Rätta mig gärna om jag har fel för det vore ju synd att göra något dumt.

Kvitta kapitalförluster

Handlar man med aktier och fonder i en vanlig aktiedepå och gör en nettovinst (efter utdelningar), så får man betala 30% av vinsten i skatt. Om man gör en nettoförlust på sina aktieaffärer och vill kvitta det mot löneskatt så kan man bara dra av 21% av förlusten (eller 14% om det är en stor förlust, över 100 000 kronor). Det betyder att det är bättre att förlusten och vinsten ligger samma år så att de tar ut varandra.

Så har man sålt saker i en aktiedepå med förlust under 2015, och har något annat som ligger på plus, så kan det vara en idé att sälja så att man hamnar på plus/minus noll. Det verkar inte vara så för mig.

Vissa kapitalunderskott kan man dra av helt istället för bara 70% och det gäller t.ex. låneräntor (det ökända ränteavdraget). Jag vet inte exakt var gränsen går.

Schablonbeskattning

För både kapitalförsäkring och investeringssparkonto så skattar man för det som finns på kontot varje kvartalsskifte, plus att man skattar för varje insättning. Skulle man ha något på sin ISK som man inte vill ha där (kontanter, kanske räntefonder) så är det bättre att ta ut det före kvartalsskiftet än efter. Däremot så finns inget att vinna på att ta ut och sedan sätta in igen under första kvartalet eftersom skatten på insättningar är lika hög som skatten man betalar vid kvartalsskiftet.

Betala in skatten så tidigt som möjligt?

Här är jag lite osäker men det pratas om att skattekontot efter skatt (den har ingen skatt) har högre ränta än många sparkonton så man kan lika gärna ha skattepengarna där som på ett sparkonto. Det är något jag borde titta på i alla fall.

Något annat?

Inget jag kan komma på nu. Inget som gäller mig i alla fall.

Stängt?

Jag har visst verkligen ingen koll på Stockholmsbörsen. Jag skulle köpa en sista aktiepost för året efter att jag tagit mig hem tidigt från jobbet. Gott om tid, klockan var väl 17:20 och börsen hade inte stängt klockan fem. Kollade priset, gick tillbaka till årsrapporten, kollade lite saker och 17:30 la jag in ordern. Inget hände. Orderboken såg skum ut också. Det samlades massor av aktier på samma pris och plötsligt hade en affär på 50000 aktier gått igenom, men sen inget mer.

Kollade min order igen. Åh... Nästa dag. När stänger egentligen Stockholmsbörsen? Tydligen 17:30 och jag missade det med ett par sekunder för att jag trott att saker stängde och öppnade på hela timmar. Normalt lägger jag in order (de få gånger per år jag gör det) tidigt på morgonen så jag har aldrig tänkt på stängtider.

fredag 25 december 2015

Finansiell ingenjörskonst

God jul!
Här kommer ett inlägg jag skrev för några dagar sedan och schemalagt att fylla ut min julrast med.

Jag är i grunden ingenjör och av ren nyfikenhet så skrev jag in mig på en kurs i "Financial Engineering and Risk Management Part I" på Columbia University, vilket naturligtvis har väldigt lite med "engineering" att göra, och väldigt mycket med hur man kan räkna på olika ekonomiska konstruktioner, från optioner till futures, obligationer, ränteswappar eller ännu mera obskyra varianter. Det primära målet är att hitta en övre och undre gräns för priset på konstruktionerna så att det inte går att skapa någon en portfölj som utan risk genererar pengar ("arbitage").

"Arbitage"

"Arbitage" (vet inte vad det heter på svenska) vore till exempel om jag lånade en tusenlapp från dig och lovade betala tillbaka 1 100 kronor om ett år, och sedan lånade ut tusenlappen till dig på ett år med 20% ränta.
IdagOm ett år
Exempel på ett system med "arbitage" för att något har fel pris.

Då skulle jag få upp till 100 kronor (1 200 - 1 100) utan att behöva göra något eller ta någon risk. Det betyder att någon av affärerna var felaktigt prissatt. Normalt så är det mycket mer komplext med olika perioder, olika villkor, olika kassaflöde så det är inte lika uppenbart. Kursen handlade i alla fall mycket om hur man ska räkna för att inte skapa sådana möjligheter för någon.

Modeller

Kursen var givande på så sätt att jag nu förstår mer om vad företag och banker sysslar med, men jag kan inte säga att den ökade min tilltro till de ekonomiska systemen.

Allt är modeller. Man gör modeller för allt, och sedan räknar man på modellen och sedan låtsas man att modellen är verklighet. Det är verkligen inte unikt för ekonomi, men normalt så har man väldigt hårda krav på att en modell ska vara relevant, medan jag anser att de modeller som används inom ekonomi är alldeles för förenklade.

Jag kan dra till med en liknelse. Tänk om de som byggde satellituppskjutningsraketer antog att jorden var platt för det gör det enklare att räkna. Det är den känslan jag får.

Naturligtvis är jag inte först med att kritisera det här. Väldigt smarta människor har redan sagt allt som behöver sägas, men jag tror att ekonomer kommer fortsätta att anta att jorden är platt för annars blir det så svårt att göra fina formler.

I slutet av kursen så fanns även en intervju med en legendarisk (och nu lätt grånad) quant1 (Emanuel Derman) som varit med i 30 år och han var väldigt tydlig att modeller är modeller och verkligheten är verkligheten, och enda anledningen till att man använder modeller är att man inte har någon bättre idé. Han påpekade dessutom att verkligheten ändras över tid så att en modell som funkade förra året kan vara dålig nu och modeller behöver ofta uppdateras ofta. Ibland varje dag.

Derman pratade också om hur han som ung ekonom hade gått in i branschen med målet att skapa den ultimata modellen (och därifrån antagligen bli oändligt rik även om han inte nämnde det) men att det visade sig vara en utopi utan man fick kämpa varje dag för att ha lite bättre modeller än konkurrenterna.

Derivat

En sak gjorde den dock, den fick mig att tycka att det behövs ännu mer kontroll på banker och de som hittar på derivat (det vill säga papper vars värde beror på (deriverar från) värdet på andra papper i många led. Med derivat så kan man återanvända pengar i många led och därmed skapa (en illusion av) mer pengar.

Visual Capitalist gjorde nyligen en illustration av pengar, där man ritar ut mängden "pengar" (mynt, sedlar och bankkontoinnehav och liknande) som antingen 29 biljoner dollar (29 följt tolv nollor) eller 81 biljoner dollar. Det ska jämföras med summan av priset på alla derivat som är någonstans mellan 630 biljoner och 1,2 biljarder dollar. Så för varje krona som vi ser, så har någon hittat på mellan 10 och 40 kronor i derivat.

Bevis


Skärmdump som jag skulle kunna ritat helt själv
Kursen är gratis så länge man inte vill ha ett pappersbevis på att man klarat av den. Jag klarade mig bra utan papper. Det finns även en fortsättning som jag kanske går i framtiden men inte just nu. Så roligt är det inte att skriva Excelformler som är flera rader långa, och jag har inga planer på att någonsin konstruera en egen typ av värdepapper och inte heller tror jag att jag kan slåss med co-hostade superdatorer om de mikroskopiska obalanser som då och då inträffar.
1: Quant är i det här fallet en person som använder datoriserade matematiska modeller för att köpa och sälja värdepapper.

tisdag 22 december 2015

Bästa och sämsta banken

Svenskt kvalitetsindex har återigen publicerat statistik för vad folk säger om sina banker. Jag brukade vara en del av deras panel men tröttnade till sist på det så nu ringer de inte längre. Däremot verkar andra personer säga ungefär samma sak som jag.

Bäst bank ...

... för sparande

"Spar"-bank är den kategori jag bryr mig mest om. Tyvärr verkar de bara publicera data för de fyra storbankerna samt Skandiabanken och Avanza. Av de sex så sticker Handelsbanken och Avanza ut på ett positivt sätt och hade Nordnet varit med så hade de nog också varit där. Jag vet inte varför Nordnet saknas. Måste de betala för att vara med eller är de för små?
!
Nordnet?

Dåliga banker enligt kunderna är då Swedbank (sämst), Nordea (inte längre sämst!), SEB och Skandiabanken, men det är väldigt jämnt mellan dem. Jag hoppas de alla bättrar sig.

Källa: Svenskt Kvalitetsindex bankundersökning.

... för lån och sånt

Sedan har de frågat om lån för bostad, lån för annat och hur det är att vara företagskund. Det är kategorier som inte intresserar mig så mycket. Handelsbanken är ofta med i toppen på listorna även om nischbanker som Ikanobanken och SBAB toppar dem. När det gäller bostadslån får gärna banker göra folk arga med höga räntor för mig. Allt för att bostadsmarknaden ska lugna ner sig.

Försäkringsmäklare :-(

En kategori som jag brinner lite extra för är försäkringsmäklare. Ett yrke som kanske inte borde finnas. Det är företag och personer som "hjälper" andra företag och andra personer att placera pensionspengar. Det finns säkert individer som gör sitt bästa men de sitter i en sits där deras lön och jobb beror på att ge dåliga råd. De får en del av fondavgifterna för de fonder de säljer och därför finns det sällan några lågavgiftsfonder i deras utbud och frestelsen att föreslå något som ger mer pengar måste vara stark.

Tyvärr så är försäkringsmäklarnas kunder i allmänhet rätt nöjda vilket till stor del beror på att de inte inser att de blir lurade. Det är inte heller säkert att de någonsin kommer inse det. Sämst är i alla fall Max Matthiessen, det företag som öppnade ögonen på mig och gjorde mig medveten om hur trasig branschen är. Tydligen är jag inte den enda som blivit bränd av dem, även om de är sist bara med en liten marginal uppåt.

Källa: Svenskt Kvalitetsindex försäkringsundersökning.

lördag 19 december 2015

Sista utdelningen 2015: Coca Cola

The Coca Cola Company kom i torsdags med fjärde utdelningen för i år. Fyra utdelningar som jag alla varit med på. Efter mitt senaste köp så blev den här utdelningen mycket större än de tre tidigare, närmare bestämt 562 kronor före skatt (84 kronor som jag vill ha tillbaka). Den här utdelningen var 105,5% större än förra gången. Utdelningen per aktie var fortfarande $0,33, men jag har 100% fler aktier och dollarkursen var 8,515 kronor istället för 8,278 (2,9% högre än förra gången).

För att få lite perspektiv på det så motsvarar min utdelning försäljningen av 7 540 flaskor (eller "serveringar" som det kallas). Det är en flaska var sjuttonde minut dygnet runt. Mitt företag tillverkar och säljer en flaska åt mig var sjuttonde minut. Var sjuttonde minut så är det någon som dricker en dryck som kommer från mig. (Ja, jag ska lugna ner mig nu).

Det här var sista utdelningen för 2015 så jag vet nu att utdelningarna är högre än 2014, om än inte så mycket som jag hade velat. Dessutom kommer 2016 bli lite väl spännande. Ett ordentligt prisras där jag kan förstärka några bra aktier billigt vore inte alls fel. En fullständig rapport om 2015 kommer senare när jag har mer tid.

edit 2015-12-21: Tack vare P:s kommentar räknade jag om med nyare siffror och det ska vara 7 980 flaskor, vilket blir en flaska var sextonde minut.

torsdag 17 december 2015

Prebonas nyemission blev visst lyckad

I ett tidigare inlägg så skrev jag om Prebona, ett bolag som försökt få in pengar via en nyemission och börsnotering. Företaget som gör avancerade ytbehandlingar ville ha 7 miljoner för att satsa på kommersialisering och försäljning. I ett pressmeddelande skriver de att över 2 000 personer anmält intresse om aktier för totalt 51 miljoner kronor.

Intresset både förvånar mig och förvånar mig inte. Massor av människor letar efter den vinnande lotten på börsen och Fingerprints fantastiska resa lär ha hjälpt. Det som dock gör mig förvånad är hur man kan värdera ett litet 5-personsbolag med en väldigt liten omsättning och negativt kassaflöde till över 50 miljoner kronor (aktierna för 7 miljoner är 13% av företaget).

Idag gick det för första dagen att handla Prebona på börsen (Aktietorget) och de första minuterna så såldes aktier för 9 kronor och företaget värderades av några uppenbarligen till 126 miljoner kronor. Nämnde jag 4 anställda? Senare under dagen så verkade folk lugna ner sig och aktiepriset landade på 5,50 kronor. Så de som handlade då värderade dessa 4 anställda till 77 000 000 kronor. Sansat och genomtänkt? Inte alls. Spekulation? Absolut.

Trots att jag gör mig lustig över värderingarna så hoppas jag verkligen att företaget lyckas och gör enorm succé! Händer det (det kommer inte hända) så kan jag berätta historier om hur jag missade chansen. :-) Jag bjuder på det.

tisdag 15 december 2015

Hög direktavkastning betyder att katastrofen hägrar

Det är väldigt frestande att sortera aktier efter direktavkastning och sedan stoppa in pengar i den aktie med högst siffra. Det är dock bra om man bromsar sig själv lite och tänker efter. Varför är direktavkastningen för det företaget hög?
Fakta
Direktavkastning är (senaste) utdelning dividerat med (nuvarande) börskurs. Om en aktie för 100 kronor senast gav 6 kronor utdelning så är direktavkastningen 6%, en väldigt hög siffra just nu.

Så en hög direktavkastning betyder att den senaste utdelningen var hög eller börskursen är låg. Det är nu man måste börja undersöka anledningar. Till exempel kan ett företag gett en utdelning som inte är tänkt att fortsätta, kanske efter att en affär gett företaget för mycket kontanter. Ibland bokförs det som en extrautdelning och påverkar inte direktavkastningssiffran men det är bäst att kolla.

Mer troligt är att börskursen är låg och det har ofta någon anledning. Varför vill inte folk betala för ett företag som ger hög utdelning? Troligast är för att man tror att utdelningen kommer sjunka eller försvinna, men det kan också vara för att man ser en väldigt låg sannolikhet för att utdelningen någonsin ska öka.

Exempel just nu i Sverige är Telia, ett bolag med mycket hög direktavkastning men där många tror att de kommer få problem framöver. Vi har också Kinder Morgan i USA som såg ut att ge en väldigt hög direktavkastning tills de plötsligt skar bort 75%. Då fanns det de som misstänkte att något sånt här skulle hända som höll nere priset.

Exempel

Så vad är bäst, ett företag med 4% direktavkastning som ökar med 1% per år, eller ett företag med 3% direktavkastning som ökar med 8% per år? Om man investerar 1000 kronor? Jag lekte lite med siffror och slängde till och med ihop en litet verktyg för att räkna.

År Företag A
4% direktavkastning,
1% ökning per år.
Företag B
3% direktavkastning,
8% ökning per år.
UtdelningTotaltUtdelningTotalt
140403030
240803262
3411213597
44116238135
54220441176
64224644220
74228948268
84333151319
94337556375
104441860435
114446365499
124550770569
134555276645
144659882726

Ser man på det här så verkar företag B vara bättre på lång sikt, men då måste man vara säker på att tillväxten kommer fortsätta i ett decennium och få kan förutsäga framtiden så långt. Dessutom kanske företag A börjar växa snabbare av någon anledning.

Inflation då?

Vill man vara ännu mer exakt så ska man dessutom ta hänsyn till att 100 kronor idag är värt mer än 100 kronor om 10 år, så låt oss stoppa in en inflation som minskar värdet på pengarna. Här är resultatet om man på använder 18% (för att göra min poäng tydlig):

Här ser man värdet av att få pengarna i handen idag istället för någon gång i framtiden. I alla fall om det blir en hög inflation igen.

Skärmdumpen kommer från ett formulär jag slängde ihop när jag räknade på det här. Det finns en länk på höger sida (om du inte är på en smal mobil).

söndag 13 december 2015

Utdelning Johnson & Johnson

För andra gången har jag nu fått utdelning från Johnson & Johnson och den här gången blev det över tusen kronor. Efter amerikansk källskatt (190 kronor som jag vill ha tillbaka) blev det 1 076 kronor och 67 ören (34% mer än senast). Jämfört med förra utdelningen så har jag 33% fler aktier (200 stycken totalt) och dollarkursen är 0.2% högre (8,445 kronor istället för 8,43 kronor per dollar). Utdelningen är fortfarande 0,75 dollar per aktie.

Avanza behövde cirka 36 timmar att föra över utdelningen från USA till mitt konto. Det är rätt ok.

Nästa Johnson & Johnson-utdelning kommer antagligen i mitten av mars och kvar under 2015 är nu bara The Coca Cola Company nästa vecka. Sedan blir det dags att summera året som kommer landa ungefär 10% högre än 2014. Tyvärr var det bara två bolag (Investor och Nordea) som höjde utdelningen medan Volvo, Sandvik, NCC, Sectra och Telia inte klarade av det. Men årssammanfattningen får komma senare.

fredag 11 december 2015

Branschfördelning: Hej Castellum!

För ett antal år sedan satt jag ner och funderade på hur jag ville fördela mina sparmedel. Jag var rätt säker på att jag ville använda mer än en äggkorg. En av de pajer jag ville ha ett finger i var fastighetsmarknaden, men det är inte helt lätt att bara köpa några hus och sedan hyra ut dem.

I brist på bättre idéer så slog jag då för några år sedan till på NCC, bygg- och konstruktions- och husutvecklarföretag. Det visade sig vara en av mina mer tursamma affärer, men så för några veckor sedan så meddelade plötsligt företaget att de tänkte dela sig själva och ställa in utdelningen 2016. Från att vara en favorit till en ful ankunge på några minuter.

Jag har kvar mina aktier i NCC men det fick mig att ta en ny funderare på hur jag skulle kunna komma in på fastighetsmarknaden och jag tittade till Castellum, ett företag jag haft ögonen på under något år. De har alltid känts för dyra men plötsligt så såg det bättre ut. Det var ett år sedan priset var lägre än det var nu så jag i det närmaste spontanhandlade.

300 aktier i Castellum för 117,48 kronor styck efter courtage är nu mina. Jag hoppas på ett långt och givande förhållande. I synnerhet gillar jag företagsledningens inställning till utdelningar. De verkar medvetna om att de är anställda av aktieägarna för att förvalta deras bolag. Räknar jag om min andel i företaget till kontorsyta så verkar jag ha köpt mellan två och tre kvadratmeter. Tillräckligt för ett skrivbord och en stol. Eller en säng. Jag är nog inte en fastighetsbaron än.

Min reservkassa fortsätter krympa fast priserna ännu inte är låga. Det känns ändå ok. Med NCCs utdelning (temporärt?) borta så mår min portfölj bra av Castellum.

De 300 aktierna kommer vid fortsatt samma utdelningsnivå (4,60 kronor per aktie) ge mig en årlig utdelning på 1 380 kronor före skatt. Tillräckligt för ett halvår med kontaktlinser så var det problemet halvlöst.

tisdag 8 december 2015

Min lyx

Jag har aldrig spenderat mycket pengar jämfört med andra men idag i duschen funderade jag på vad jag skulle kunna dra in på om jag behövde pengarna (var ska man annars fundera?).

Linser. Jag använder kontaktlinser av dags-varianten och de kostar cirka 10 kronor per dag. Både månadslinser och inga linser alls är billigare. Jag hade månadslinser för länge sedan men upptäckte att göra rent linser när man är som tröttast och som mest sugen på att krypa under täcket var tråkigt.

Prylar, elektronik. Det finns helt klart saker jag köpt jag skulle klara mig utan, må det vara en städrobot eller en tv-spelskonsoll. Dessutom skulle jag kunna använda billigare datorer och telefoner. Det är lite svårt att bedöma hur mycket det skulle spara för kostnaderna kommer så stötvis. Över lång tid verkar jag lägga lite över 1 000 kronor i månaden i snitt på prylar och elektronik, och det skulle antagligen gå att minska.

Resor och hotell. Det här har varit den stora posten de senaste åren. Kronan har rasat och jag har noga undvikit de billigare hotellen efter några mindre trevliga upplevelser. Jag har dessutom rastat mig själv i dyra städer snarare än billiga(re) turistorter. Utslaget per månad så tror jag det här kostat 2-3 000 kronor per månad de senaste åren.

Uteluncher. Jag äter nästan alltid lunch ute och det är ingen tvekan om att det är dyrt (och inte har det blivit billigare). För mig är det här en social sak mer än föda. När jag kommer ut från kontoret och sätter mig med kollegor som utanför kontoret förvandlas till vänner så får jag en välbehövlig dos avslappning (och antagligen en överdos salt). Totalt ligger det här på cirka 2 000 kronor i månaden. Det är mycket pengar.

Spel, och då menar jag hasardspel, inte fotboll eller Fallout 4. Jag spelar egentligen inte men jag har en stående lottorad för känslan att jag vilken vecka som helst skulle kunna vinna 100 miljoner kronor. Det kommer naturligtvis inte hända så det är inte pengarna jag är ute efter utan känslan att det skulle kunna hända. Det här är några tior i månaden och skulle naturligtvis kunna sparas.

Så vill jag spara in på något? Det är en bra fråga och jag tror inte det. Trots allt så har jag råd att både spara/investera och spendera och jag räknar trots allt inte dagarna till att mitt investeringskapital är stort nog. Men jag skulle kunna spara in på allt ovan och då plötsligt ha 3-6 000 mer per månad att lägga undan.

En annan sak att tänka på är att besparingar i de dyra sakerna ger så mycket mer än att spara i de billigare sakerna. Att spara på allt har säkert sina effekter, men det är genom att spara på det dyra, som boende, lån (fast de är billiga just nu), hotell, resor med mera, som man får stora effekter.

Uppmärksamma läsare noterar säkert att jag inte skrev "bil" ovan. Att inte äga en bil är antagligen mitt bästa beslut rent ekonomiskt. Trots hyrbilar ett par gånger om året så är mina bilkostnader inte många hundralappar per månad.

Undrar vad jag glömde här?

fredag 4 december 2015

Återblick 2009 - äntligen en indexfond (och gruvföretag)

Det är nu dags för 2009 i serien återblickar. Tidigare inlägg, från Återblick 2002 - mina första aktieköp via 2003, 2004, 2005, 2006, 2007 och fram till 2008 kan läsas genom att följa länkarna.

Kommer ni ihåg 2009? Inte jag. Det var en väldigt intensiv tid på många sätt och åren flyter ihop, men som ledtråd, 2009 hade spikmattan som årets julklapp. De där plastpiggarna som man skulle ligga på. Jag undrar hur många som fortfarande används.

Det hände en hel del i min portfölj det här året, mycket för att jag hade lite mer pengar över. Dessutom så började polletten ramla ner (fast inte helt) och jag köpte en del andelar i Avanza Zero, en billig (men smal) indexfond. Jag har fortfarande inte bestämt helt hur jag ska redovisa fonder bortsett från att jag hittills ignorerat mitt månadssparande i storbanksfonder. Förutom att det var en pinsamt dåligt affär så har jag inga kvar och det fanns inget beslut att analysera i efterhand. Bara frånvaron av beslut.

Jag tror att jag ska redovisa fonder jag aktivt köpt så det här får bli början på det.

Året inleddes dock med att Nordea behövde mer kontanter och gjorde en nyemission. För 4 312 kronor kunde jag få 220 fler aktier (och inte se min andel i företaget minska). Det är som en anti-utdelning så återigen står jag för frågan hur jag ska redovisa det? Bara för att göra saker lätt för mig själv så ska jag skriva ner det som ett köp, men tänk på att det inte kommer öka min företagsandel eller min andel av den utdelade vinsten. Det är bara om Nordea kan använda kontanterna till något riktigt positivt som det här blir en bra sak för mig. Senare under året köpte jag ytterligare 380 Nordea-aktier eftersom jag tyckte alla reaktioner mot banker verkade lite väl negativa. Och för att 620 aktier såg så udda ut. Jag säger inte att jag var helt rationell.

Samtidigt med Nordea-inköpet så köpte jag även aktier i Sandvik, Lundin Mining och Avanza Zero. Man kan ju undra vad som orsakade den här köphysterin? Utlösande var att jag löste in personaloptioner motsvarande flera månadslöner (före skatt). De var en bonus för jobb gjort några år innan så om man är positiv så kan man säga att investeringen av tid i jobbet gav en stor utdelning. Efter några månader av magiskt stora belopp på mitt lönekonto så insåg jag att pengarna knappast skulle göra någon lycklig där. Om de pengarna gör mig eller andra mer eller mindre lycklig i form av företagsandelar får bli ett tema för en annan artikel.

Lundin Mining behöver nog kommenteras. Det är inte direkt ett stort och stabilt företag med utdelningar man kan lita på. Lundin Mining är ett gruvbolag med gruvor i Afrika, Sydamerika och Europa och de fokuserar på koppar, nickel och zink. Idag skulle det här direkt kvala in som "spekulation", men 2009 hade jag läst en del om familjen Lundins framgångar (artikel från 2012) och jag ville ta rygg på dem på samma sätt som en del tar rygg på Buffett, Stenbeck eller Lundberg. Jag skulle inte göra samma affär idag av flera skäl, men det är i alla fall en krydda med ett bolag där varje rapport är spännande.

Inköpet i Sandvik var bara jag som slängde mer pengar på en framgångsrik investering (de hade precis gett mig en rekordstor utdelning). Det kan vara en bra sak, men när något gått bra så kan det också vara tillfälle att fundera på om företaget har haft sin guldålder och det är dags att gå vidare till andra. Återigen, jag är inget orakel, så mer Sandvikaktier blev det.

Aktier

Köp

AktieAntalPris per styck
Nordea22019,60 kronorNyemission så egentligen en minusutdelning.
Nordea38068,66 kronor
Lundin Mining2 00026,05 kronor
Sandvik30072,58 kronor

Fonder

Köp

FondSumma
Avanza Zero50 000 kronor

Kommentar i efterhand

Att köpa in sig i nyemissionen var absolut en bra affär och bara utdelningen från Nordea har gett mig tillbaka i stort sett de pengarna. Med det i åtanke så kanske jag också får korrigera det jag skrev 2006 om att jag köpte Nordea för dyrt. Det var sant, men det var det inköpet som sedan gjorde att jag satsade mer i Nordea och till slut fick något som går bra. De här 600 aktierna har avkastat i snitt 13,6% per år sedan inköpet. Det är riktigt bra, även om 6 år kanske är lite kort tidsrymd att räkna "per år" på.

Om Nordea var en bra affär så var Sandvik inte det. Med utdelningar så har de här aktierna gett +5% per år i snitt. Bättre än bankränta men inte så mycket bättre. Kanske kan de komma tillbaka men jag skulle nog nöjt mig med det jag hade. Ännu värre var det med Lundin Mining. Aktier som de verkar inte fungera för sådana som jag som satsar på långsiktiga innehav. Ingen utdelning och en kurs som beror på världspriset på metaller och inte på något företaget gör. Nästan definitionen av en lott. Hade jag sålt senare när företaget var under uppköpsförsök så hade jag gjort en oerhört bra affär men det gjorde jag inte och priset på aktierna är nu (något) lägre än 2009.

Den bästa affären jag gjorde var istället den tråkigaste. En svensk indexfond. Tack vara den fick jag del av framgångar för H&M, Atlas Copco, Assa Abloy för att inte tala om alla de svenska bankerna. Det är svårt att komma ifrån att billiga indexfonder är svåra att slå. Med återinvesterad utdelning (fonden hade utdelning fram till 2012 då skattereglerna ändrades) så snittar Avanza Zero-andelarna jag köpte +13% per år. Det är bra.

Totalt innehav nyårsafton 2009

Aktier

AktieAntalUtdelningar under åretFörändring
Jeeves200300 kronor0%
Lundin Mining12 000
Nordea12 000868,92 kronor-54%
Sandvik11 3003 150 kronor+58%
Sectra400-100%
Totalt4 319 kronor
Skatt-1 296 kronor
Utdelningar efter skatt3 023 kronor
1 Fler aktier än året innan.

Fonder

FondAndelarPrisförändring
Avanza Zero526+13%(mellan inköp och slutet på året)

Obligationer

ObligationAntal"Utdelningar" under åretMotsvarande ränta
Premieobligation 2007:120800 kronor5,7%

Utdelningar jämfört med tidigare år

Eftersom jag inte ökade så mycket 2008 så växte inte heller utdelningarna 2009. Alla affärer gjorde jag efter att utdelningar avskilts och kombinerat med att Sectra blev av med sin viktigaste partner (hade varit ett fantastiskt tillfälle att öka i Sectra sett i efterhand) och finanskrisen så var det bara Sandvik som räddade situationen. Och mina tursamma premieobligationer.

Det var en nyttig läxa. Det kommer det finnas tillfällen då utdelningarna minskar. Företag får problem, branscher får problem, länder får problem. Utdelningar ökar dessutom inte mycket om man inte fortsätter investera. I snitt så ska man nog inte räkna på att ett företag med 3% direktavkastning (utdelning) kan öka den med mer än 3-5% per år. Max.

edit: 2010 finns nu att läsa.

tisdag 1 december 2015

En sista påfyllning Procter & Gamble (och utdelning)

Som jag sa senast för någon vecka sedan, att ha en väldigt liten post i sin portfölj är rätt meningslös om man inte förväntar sig extrema utfall, så jag har senaste tiden gjort en del för att få upp andelen på mina amerikanska aktier.

Coca Cola och Johnson & Johnson skrev jag alltså om förra veckan, så kvar är mitt tredje amerikanska företag: Procter & Gamble. Med ett inköp av 45 aktier för två veckor sedan så tror jag att andelen ligger på en rimlig nivå får den här gången. Priset blev 657,26 kronor per aktie ($75,0599 med en dollarkurs på 8,7419 + courtage).

Dagen efter betalades också utdelningen ut för de aktier jag redan hade, och det tog bara en dag för Nordnet att få in pengarna på kontot (bra!). Min första utdelning på Nordnet och med en datapunkt så verkar de lite snabbare än Avanza. Jag hoppas Avanza ordnar sitt utdelningssystem så att de blir lika snabba.

Totalt var utdelningen 608 kronor (0,6629 USD per aktie, 8,735 USD/SEK) och av det förvann 91 kronor i amerikansk källskatt som jag kanske eller kanske inte får tillbaka.

De 500 kronorna (för 3 månader) räcker till ca 25 paket Pringles, så 2 paket i veckan. Varför Pringles? För att det är en Procter & Gamble-produkt så att jag får tillbaka pengarna nästa utdelning. Eller i alla fall en bråkdel av en miljondel av pengarna. Hmm, vem äger Estrella?

edit 2015-12-01 21:19: Anonym berättade i kommentarerna att Kellogs numera äger Pringles (sedan 2012). Så stort misstag. Jag vill ju äga dem. Och Fattigbonddräng berättade att Estrella är ägt av ett tyskt bolag (Intersnack) som jag inte hittar på någon börs.