Ett års nedgång, ändå på plus

Häromdagen gick mina tillgånger över det värde de hade när det toppade för ett drygt år sedan, så nu är det på all-time-high igen. Som vanligt så vet jag inte om jag ska vara glad eller ledsen eftersom det delvis beror på att det återigen saknas bra priser på företagsandelar.

En stor del av det här är förstås mitt sparande. Tar man bort det så är jag väl back cirka 5% eller så. Inget dramatiskt och kanske ett par procentenheter bättre än de index som är meningsfulla att jämföra sig med, det vill säga, ungefär lika.

Det som i första hand hållit upp värdet, bortsett från obligationer, är fonder och aktier i USA. De har hållit värdet rätt bra medan en del svenska aktier tappat en femtedel av sina pris (men utan att bli uppenbart billiga).

Här är samma graf (men annan skala) från oktober förra året när jag spekulerade i framtiden.

Svaret blev lite mer upp, rejält ner, sedan upp igen.

Jag börjar se ett mönster. Det man kan lära av det här är väl att inte oroa sig så mycket över nedgångar så länge man kan fortsätta spara.