Trump vill straffskatta våra amerikanska aktier
Avsnitt 899 i budgetförslaget med rubriken "Enforcement of Remedies Against Unfair Foreign Taxes" ger USA:s president rätt att specifikt beskatta aktieägare, och obligationsägare, i länder han inte tycker om. Med tanke på vad Trump håller på med så verkar det vara alla länder.
I marknadsföringen av lagen så handlar det om att bestraffa länder som inför skatter på digitala tjänster, något USA dominerar. Idag så tjänar Facebook, Google och andra stora mängder pengar utanför USA som de bara skattar på i USA. Det är något som många länder jobbat på att ändra och det här anges vara Trumps försök att stoppa det.
Idag drar USA 15% källskatt på utdelningar vilket också sammanfaller med dubbelbeskattningsavtalet mellan USA och Sverige och det gör saker och ting enkla.
Enligt det nya lagförslaget så ska presidenten kunna lägga på mer skatt i olika steg om 5%, ett steg per år, upp till 20%. Det vill säga totalt 35% på "avkastning" (jag vet inte hur den nya lagen definierar "avkastning").
Det är fortfarande mycket som är oklart. Tydligen så menar USA:s skatteutskott att det här går före existerande dubbelbeskattningsavtal. Kan man bara strunta i existerande avtal? Dum fråga, vi pratar om Trump, en person som ser avtal mer som en lista på saker att strunta i.
De som köpt amerikanska statsobligationer är också väldigt bekymrade. Enligt Deutsche Bank så tar det här 1% av den årliga avkastningen på sådana obligationer, och det borde innebära att priserna på obligationerna rasar och räntekraven på nya obligationer ökar kraftigt. Det är sådana plötsliga händelser som kan få en världsekonomi i obalans.
Trumps budgetförslag har klubbats av det amerikanska representanthuset, uppenbarligen utan genomläsning eller förståelse. För att den nya budgeten ska börja gälla så måste även den amerikanska senaten klubba den. Nu när avsnitt 899 har uppmärksammats så kanske något förändras. Eller så gör det inte det.
Jag har allvarligt tänkt tanken att sälja allt i USA. Uppenbarligen så är inte mina sparpengar säkra där borta oavsett hur långsiktig jag tänker vara. Det här påverkar dock även aktiefonder så även de riskerar att tappa avkastning.
För den som vill läsa mer finns den här tolkningen från en amerikansk advokatbyrå, men varning för att den är i det närmaste oläsbar om man inte är skattejurist: US House Passes Bill Targeting 'Unfair Foreign Taxes'.
Jag har väntat på att detta resonemang ska uppstå. Ytterligare ett steg i de olika varianter av maktfullkomliga "påtryckningsmedel" som kan användas. Ett tag tänkte jag att "få se hur länge det dröjer till dess att 2 mandatperioder inte längre är gränsen för en POTUS". Å då tog det några veckor innan det dryftades.
SvaraRaderaAllt i linje med vad man kan förvänta sig av denna personlighetstyp.
Ja, det är troligt att han kommer använda det här för utpressning, men jag tror att sånt slår tillbaka mer mot den amerikanska finansmarknaden än han inser. Vem vill investera i ett land där en president med en flugas intellekt ändrar förutsättningarna från dag till dag beroende på vad han sett på TV...
RaderaJag behåller tills vidare, har ca en tredjedel av portföljen i amerikanska bolag (inklusive globalfonder och allt). Tillkommer det 5% (eller mer) avkastningsskatt utöver ISK-skatten säljer jag allt...
SvaraRaderaFrågan är hur avkastning definieras. Är det ”bara” utdelningar eller en schablon på värdet, eller vill han ha en K4 årligen? Gäller det utdelningar så kommer obligationsmarknaden gå bannanas men de stora flertalet aktier påverkas mindre direkt då de generellt har låga utdelningar. Däremot faller dollarn pga sälj av obligationer samtidigt som räntan stiger vilket även sänker aktierna. Är det något annat kommer vi få se enorma börsfall i USA och svagare dollar när utländska investerare dumpar aktier och obligationer samtidigt. Tull-turbulensen lär vara en svag bris i jämförelse
SvaraRaderaJa, det finns två sidor av det här. Dels det ekonomiska, dels det administrativa. Om det blir komplicerade deklarationer till USA för alla som äger amerikanska aktier så lär det vara slut på privatinvesteringar. Om det bara är ekonomiskt så får man räkna på om det är värt det eller inte.
RaderaNu verkar budgeten fastnat i senaten, men inte på grund av avsnitt 899 utan det verkar vara inrikespolitiska orsaker.
Jag tycker bra om politiker som värnar sitt lands företag tyvärr finns det inga i Sverige. Skatt på digitala tjänster kommer ju hamna på användarna, ajöss gratis tjänster. Kolla bara vad som hände med bankskatterna, nu måste man betala för lönekonto, bankkort, bankid m.m
SvaraRaderaKommer ihåg att Frankrike försökte något liknande under Trumps förra mandatperiod men fick backa.
Enligt en analys jag hittade så har följande länder någon form av tjänsteskatt:
RaderaCountries with digital service taxes include Austria, Canada, France, Guinea, Italy, Nepal, Sierra Leone, Spain, Tunisia, Turkey, Uganda, United Kingdom, and Zimbabwe.
Och följande länder har skrivit på ett avtal om global minimiskatt vilket tydligen också är något Trump tycker illa om:
Countries that have implemented UTPR taxes include Australia, Austria, Belgium, Bulgaria, Croatia, Cyprus, Czech Republic, Denmark, Finland, France, Germany, Greece, Hungary, Ireland, Italy, Lichtenstein, Luxembourg, Macedonia, Netherlands, New Zealand, Poland, Portugal, Romania, Slovenia, South Korea, Spain, Sweden, Thailand, Turkey, and United Kingdom.
Sedan har Australien och Storbritannien någon form av skatteflyktsskatt vilket Trump också ogillar.
Om jag inte minns fel så dök bankavgifterna för bankkonto upp när det blev negativa räntor och bankerna fick betala för att lagra pengar his riksbanken. Sedan behöll storbankerna avgifterna när räntorna gick upp. Jag tror inte det finns någon direkt koppling till riskskatten då bankerna gjort rekordvinster sedan den infördes.
Detta var ingen kul läsning, i paritet med att oppositionen skulle vunnit ett val idag...
SvaraRadera