fredag 13 december 2019

Arbitrage? Varför skiljer sig priset åt? (Mer Oscar Properties)

Efter min förra artikel om Oscar Properties har jag följt dem för att se hur nyemissionen går. Den blev inte fulltecknad men de verkar fått in rätt mycket pengar i alla fall. Om det är nog vet jag inte.

Det jag egentligen vill prata om är prissättningen på aktier och teckningsrätter och BTA:er.

Priset på aktien har legat runt 2,20 kronor mest hela tiden. Samtidigt så såldes teckningsrätter för långt under 1 öre och teckningsrätterna gav ägarna rätt till en aktie för 1,49 kronor. Så varför köpte inte folk teckningsrätter istället? Jag förstår inte.

Sedan efter nyemissionen så fick folk Oscar Properties Holding BTA, där BTA betyder "betald tecknad aktie". Det är ett mellansteg på väg mot en riktig aktie och de går också att handla. De handlas för ungefär 1,50 medan den vanliga aktien handlas för 2,20. Jag förstår inte.

Omsättningen är relativt låg i alla aktier och papper men vem betalar över 2 kronor aktien när man kan få samma aktie via en teckningsrätt för 1,49 + 0,00004? Vem betalar över 2 kronor aktien när man kan få samma aktie via en BTA för 1,50?

Så är/var det här en möjlighet för arbitrage? Arbitrage är när man drar nytta av att olika marknader har olika pris, och i det här fallet så skiljer sig priset ordentligt åt. Så om man kunde låna Oscar Properties-aktier, sälja dem för 2,50 styck, sedan använda pengarna för att köpa lika många BTA och behålla mellanskillnaden så skulle det bli en ren vinst, men det är så uppenbart att jag måste anta att det är något jag missar eller inte förstår.

Jag har personligen inga planer på att röra dem med tång. De som läst min blogg ett tag vet att jag inte tycker om kortsiktig spekulation och det här känns som en variant av det.

lördag 7 december 2019

Ser inte bra ut med utdelningarna inför 2020

Nu när det nästan är slut på utdelningar för 2019 så satte jag mig ner och undersökte hur nästa år kommer bli. Jag använde lite magkänsla, lite egna bedömningar och marketscreener.com som listar förväntade utdelningar de närmaste åren för många företag.

Det ser inte bra ut. Efter att ha haft en årlig utdelningstillväxt på mellan 15 och 60% sedan 2011 så ser det ut som det blir röda siffror nästa år. Min första bedömning säger minus 9%. Inte bra.


Ledsen person

Största problemet är att man bedömer att Nordea kommer sänka utdelningen kraftigt. Jaja, det blir i alla fall mindre skatt till Finland på det sättet. Sedan hade Volvo en bonusutdelning förra året.

Ett annat problem är att jag inte köpt mycket under 2019 och där jag har köpt så har det varit i bolag som går knackigt just nu, som Nordea och NCC. Jag ångrar inte de köpen men det kommer nog ta ett tag innan det betalar sig.

Jag har lite utrymme att köpa mer för att få upp utdelningarna, men jag gillar inte riktigt läget just nu.

Beslut, beslut.

måndag 2 december 2019

Oscar Properties resa från "bland de bästa" till skräpaktie

Då och då går bolag genom seriösa kriser. Oscar Properties är ett fastighetsbolag i Stockholm som fokuserat på att bygga exklusiva bostäder och sedan sälja dem vidare. Det gick lysande ett tag men till slut var marknaden mättad, bankernas lånegenerositet bromsades, färre ville köpa lägenheter osett och Oscar Properties fick allt svårare att få tag på kontanter att betala sina leverantörer för.


Antagligen inte en exklusiv bostad

I våras ställde företaget in utdelningarna på obligationer och preferensaktier och de tillät inte heller ägarna att lösa in sina preferensaktier. Det här sparade pengar på kort sikt, men enligt villkoren så straffades företaget hårt om man gjorde så genom höga räntesatser som lades på skulden till ägarna. T.ex. så skulle det läggas på 10% per år på 500-kronors-preffarna. En sådan panikåtgärd visar hur desperat ledningen var, och börskursen mer än halverades (från 18 till 6 kronor) på några månader.

Det är ett snabbt fall då de för bara 3 år sedan hyllades av Swedbank som kallade Oscar Properties PREF "tredje bästa preferensaktien" och där deras analytiker kommer med citatet "Det är bara att köpa och behålla preferensaktierna och låta avkastningen ticka in"

För någon månad sedan så presenterade företaget till sist en plan som skulle förhindra en total krasch. Ägare av obligationer och Oscar Properties Preffar kunde få växla dem till vanliga aktier, vilket skulle minska skulden företaget har till pref-ägare, och via en nyemission skulle företaget få in tillräckligt med kontanter för att slutföra några pågående projekt. Om bara de projekten blev klara skulle företaget må bra igen, det var budskapet till ägarna.

Man har alltså bett ägarna till preffar och obligationer att efterskänka det bolaget är skyldiga dem, i utbyte mot att få del av framtida vinster. Om det låter tveksamt så är det för att det är tveksamt. Skulle bolaget krascha idag skulle åtminstone obligationsägare få betalt (verkar det som, jag är inte insatt nog att vara säker på något) och Oscar Properties ber de som äger obligationer att ge upp de pengarna.

Man erbjöd till exempel ägarna till en 500-kronorspref (just nu värderad till 140 kronor) att få 50 vanliga aktier istället (ungefär 120 kronor idag). Nyemissionen skulle dessutom öka antalet aktier med 600% så de som inte köpte nya aktier skulle få se sin ägarandel sjunka till en sjundedel av vad den varit.

Till bilden hör att grundaren, största ägaren och VD Oscar Engelbert valt att inte rädda bolaget med privata medel. Naturligtvis har han inget sånt tvång, men det är ett tecken på att den person är mest insatt av alla inte är övertygad om att företaget kommer klara sig.

Inte helt förvånande så var ägarna lätt skeptiska men många skrev upp sig ändå. Oscar Properties gick förra måndagen ut och sa att de nu hade tillräckligt många anmälningar för att gå vidare även om det inte var så många de egentligen hade krävt. Två dagar senare så meddelade de att de räknat fel och att det var ännu färre som anmält inlösen, men att de ändå tänkte gå vidare. (Finansinspektionen borde vara intresserade)

Preferensaktierna ägs till en stor del av "Avanza Pension" och "Nordnet Pensionsförsäkring". Det vill säga, de ägs till en stor del av kapitalförsäkringar i Avanza och Nordnet. Min gissning här är att det är små ägare som trott på preferensaktier som garanterad avkastning. 2015 så hade de Oscar Properties preferensaktier en direktavkastning på cirka 8% vilket säkert verkade lockande. Artiklar som den från Swedbank och skriverier från framträdande bloggpersonligheter har säkert bidragit till det. Sedan dess har Oscar Properties Holding PREFB tappat 71% och Oscar Properties Holding PREF tappat 91% av värdet på börsen. Inga säkra pengar där.

Jag hoppas att det här är en varningsklocka för de som blint stirrar på direktavkastningar. Det finns alltid en skrämmande anledning när direktavkastningar är högre än andra företag.

Än så länge så verkar det som att företaget har större tillgångar än skulder så många hoppas nog att det på något magiskt sätt ändå kommer lösa sig, men min (icke-professionella) bedömning är att om det finns något av värde kvar så kommer det behöva pantsättas för att rädda företaget och nuvarande ägare kommer gå i stort sett lottlösa. Å andra sidan, för de som redan tappat 90% eller mer av sin investeringar, kanske värdet nu är nere på sådana nivåer att man stannar kvar av ren nyfikenhet.

Jag har inte gått in på exakt vad företaget gjort "fel" för att hamna här. Kanske till en annan artikel.

Du som äger något i Oscar Properties, vad tror du om företaget och dess chanser?

fredag 29 november 2019

Negativa räntor får ISK-skatten att slå i golvet

Det är dags igen, sista veckan i november stirrar vi alla (nåja) förtvivlat på Riksgäldens hemsida för att se vad ISK-skatten blir nästa år. Varje torsdag anslår de veckans ränta och eftersom november tar slut imorgon så vet vi nu vad skatten blir för ISK under 2020 (med början vid midnatt nyår).
0,375%
0,375% är den skatt som sätts om räntan är för låg, vilket är det som hänt i år. Statslåneräntan är nämligen negativ. Staten får betalt för att låna pengar. Vi har en underlig ekonomi.

ISK-skatten är en sorts förmögenhetsskatt som ersätter skatt på vinster (och skatteåterbäring på förluster). Varje kvartal så rapporterar bankerna hur mycket man har på sina konton och sedan betalar man 30% (kapitalskatt) av en schablonintäkt. Schablonintäkten är förra årets statslåneränta plus en procentenhet multiplicerat med värdet. Dock så blir schablonintäkten aldrig lägre än 1,25%.

Man betalar (blir skyldig) en fjärdedel av skatten varje kvartal och dessutom skattar man för insättningar.

Exempel

Alice har 100 000 kronor i sin ISK 1 Januari och värdet förändras såhär:
VärdeSchabloninkomstSkatt
1 januari
klockan 0:00
100 000 kronor100 000 * 1,25% / 4 = 312,593,75
1 mars90 000 kronor90 000 * 1,25% / 4 = 281,2584,38
15 aprilInsättning 10 000 kronor10 000 * 1,25% / 4 = 31,259,38
1 juli95 000 kronor95 000 * 1,25% / 4 = 296,8889,06
15 augustiUttag 5 000 kronor--
1 oktober95 000 kronor95 000 * 1,25% / 4 = 296,8889,06
Totalt365,62 kronor

måndag 21 oktober 2019

Svenska aktier, har vi inga sådana i Sverige?

Jag har nämnt min balanseringstrategi tidigare så jag tänker inte säga mer om den än att jag fortsätter vara underviktad mot "Sverige". Det är svårt att lösa för Sveriges ekonomi är så extremt exportberoende att varje försök att köpa ett svenskt företag betyder mer exponering mot utlandet, tvärtom mot vad jag vill.

Vad finns det egentligen för aktienoterade företag som är fokuserade på Sverige, som inte är ett fastighetsbolag eller ICA/Axfood?

Idag har jag lite bankaktier, ICA-aktier, fastighetsaktier samt Eolus-aktier och det passar inte att öka i någon av dem på grund av värdering eller att kategorin redan är överrepresenterad så jag vänder mig till er läsare.

Förslag på företag att studera närmare? Se det som en brainstorming, det behöver inte vara en rekommendation.

fredag 18 oktober 2019

Kommentarer på Investors kvartalsrapport

Jag önskar att fler av mina bolag mailade mig sina kvartalsrapporter men nu är det nästan bara Investor. Imorse kom mailet för Q3 och de rapporterar en värdeökning på 8% under Q3, vilket är väldigt bra. Om varje kvartal gick upp med 8% så skulle 25 år förvandla 1 miljon till 100 miljoner, eller 100 miljoner till 10 miljarder.

Det var tre saker i mailet som jag reagerade på.

"I det rådande konjunkturläget fokuserar vi på att säkerställa att våra företag är agila"

Med andra ord, man är redo att dra åt bromsen, lägga ner fabriker och säga upp anställda. Vi får se om det kommer behövas, men det är ett av många tecken på att konjunkturen inte längre går på högvarv.

"Noterade Bolag genererade en totalavkastning om 2 procent"

En ökning på 2 procent råkar dessutom vara exakt vad indexet har rört sig med. Inte helt förvånande att aktierna hos Sveriges största investmentbolag rör sig som index.

"Baserat på bedömda marknadsvärden ökade värdet [..] med 13 procent"

Det här är större delen av ökningen på 8% och där frågar jag mig genast:

Bedömt hur? Av vem? Med vilka felmarginaler?

Alla blir glada när någon bedömer ett ökat värde om det så är på ett hus för att höja lånen eller på en onoterad aktie för att glädja sina ägare. Man ska alltid vara skeptisk när en bedömning kommer till det resultat alla vill höra.

lördag 7 september 2019

Konsten att låtsas som ingenting

Prebona, det lilla kemiföretaget som jag följer på stort avstånd har kommit med en Q2-rapport och en formulering fick mig att skratta.

Bakgrund: Prebona är några kemister som försöker sälja lite kemikalier som ytbehandling. De startade ett företag, utan intäkter, som värderades till över 70 miljoner vid en börsintroduktion för några år sedan. Nu ett par år senare så har de fortfarande inga intäkter (200 000 kronor förra kvartalet), de går med en förlust på ett par miljoner per kvartal, men har i alla fall råd att ge sin styrelse ordentligt betalt.

Deras största (enda?) kund har nu dessutom gått i konkurs utan att ha betalat sina räkningar så det ser inte så bra ut. Vad säger då bolaget efter sådana bakslag:

"Den underliggande försäljningsutvecklingen är positiv och bolagets pipeline av affärsmöjligheter ökar stadigt."
Finwire-notis om någon vill läsa själv: https://www.avanza.se/placera/telegram/2019/08/29/prebona-prebona-tappar-intakter-och-okar-forlusten-i-andra-kvartalet.html

lördag 27 juli 2019

Min ombalanseringsstrategi

Strategi
En rationell process som rymmer överlagd beräkning och analys som i sin tur syftar till att maximera fördelar på lång sikt

Då och då undrar någon om jag har en investeringsstrategi. Jag har flera. Buy-and-hold, utdelningsaktier, med mera, men under allt finns en ombalanseringsstrategi.

Idén växte ur William J. Bernsteins bok The Four Pillars of Investing. Det är en bra bok som tar upp mycket värt att veta så jag rekommenderar den, men den bit jag tänker främst på är att Bernstein visar att regelbunden ombalansering leder till något högre avkastning än endera av de ingående värdepappren.

Att balansera en portfölj kan vara att bestämma sig för att 50% ska vara Volvo-aktier och 50% ska vara en frimärkssamling.

Ombalansering är att sälja och köpa för att få tillbaka balansen efter att portföljen kommit ur balans.

Ombalansering har historiskt visat sig hjälpsamt för att det lett till att sånt som haft en (för) hög värdering sålts och sånt som haft en (för) låg värdering köpts. Nu är det inga stora procentsatser vi pratar om och det viktigaste är trots allt vilka värdepapper man har, men det är en regel som visat sig vara mer till hjälp än hinder.

I praktiken så gör man en ombalansering någon gång per år. Om man inte tycker om att sälja aktier så låter man bara inköpen styras av balanseringskravet. Som ni hör så är det en passiv strategi. I teorin så skulle en hel portfölj kunna sugas ner i ett svart hål för att man konstant slänger pengar på något dåligt, men det verkar inte bli så i praktiken.

Vad ska balansen ska vara? Eftersom boken är amerikansk och från tiden före 0% ränta så handlar den mycket om statspapper och obligationer vilket de senaste decennierna varit alldeles för försiktigt.

Bernstein delade upp marknaden i "stora bolag", "små bolag", "utländska aktier", "obligationer och räntepapper", samt fastigheter. Jag har gjort det mer avancerat och delar upp marknaden i flera olika dimensioner.

AktierFastigheterObligationer
Nordamerika?36%
Sverige20%
Resten av Europa20%
Östasien11%
Afrika och resten11%
75%10%15%

Jag har vidare bestämt mig för att mina aktier ska vara hälften (billiga index-)fonder och hälften mina egna aktieköp samt att 95% ska vara seriösa långsiktiga investeringar och 5% ska vara "chansningar".

SeriöstChansartat
95%5%
Aktier som bolagsaktierAktier som fondandelar
50%50%

Som ni ser så blir det många krav och siffror, men i praktiken så betyder det bara att jag måste klassificera varje bolag. Castellum är Sverige, fastigheter, seriöst och en aktie. SPP Nordamerikafond är USA, aktier, seriöst och en fond. Eolus Vind är Sverige, aktier, en chansning och en aktie. Och så vidare. Internationella bolag smetar jag ut över världen (vilket är lite krångligt). Sedan jämför jag fördelningen men min tänkta fördelning och gör justeringar så att det går åt rätt håll.

Mitt inköp av Nordea t.ex. stärkte Sverige-kategorin (eftersom Nordea är mer än 20% i Sverige) som låg under mitt balanseringsmål.

Jag vet inte om allt det här "funkar". Min portfölj, trots obligationerna, har gått ungefär som mitt jämförelseindex (SIX Portfolio Return) eller lite bättre. Den har också blivit diversifierad. Jag misstänker doc att allt numera är så ihopkopplade att det inte har någon större effekt att sprida ut sig geografiskt. Sverige, Japan, USA eller Tyskland är egentligen samma sak.

Jag har inte delat upp mina aktier i stora bolag och små bolag, mest för att det är opraktiskt i Sverige. Våra småbolag är pyttiga och har skyhög risk och småbolagsfonder har höga avgifter. Sedan skulle jag gärna ha en sådan exponering men det är mer jobb än jag tyckt det varit värt. Dessutom så är den amerikanska definitionen av småbolag, bolag med en värdering på 3-13 miljarder kronor, klart större än svenska småbolag.

Så vad tror ni om det här? Hur gör ni själva?