söndag 19 januari 2020

Så börjar rapportsäsongen - mina gissningar

De närmast tre-fyra veckorna väntar nitton årsrapporter och fjorton föreslagna utdelningar. Jag har aldrig varit så spänd inför rapporterna som i år, mycket eftersom jag verkligen hoppas att uppskattningarna jag gjorde före jul var pessimistiska.

En ökning av kurserna med 30% förra året borde i en rimlig värld betyda en ökning av utdelningarna med 30% men kursökningen verkar mer bero på att man är beredd att betala mer för samma utdelning än förut. P/E-talen är höga. Ibland skyhöga.

Jag kommer använda Marketscreeners data utom när jag anser att de har fel.

Utdelning 2019Gissad utdelningKommentar
Tis Jan 21Sandvik4,254,50 ? (+6%)Minskad vinst men folk antar ändå högre utdelning.
Ons Jan 22Investor13,0013,50 ? (+4%)De har höjt med 1 krona per år de senaste åren så kanske blir det 14,00 av ren tröghet.
Johnson & Johnson$3,60Amerikanska företag justerar utdelningarna vid andra tillfällen.
Tor Jan 23Bonava5,204,00 ?(-23%)Marketscreener tror 4,87 (-7%) vilket verkar alldeles för optimistiskt med tanke på Bonavas problem.
Fre Jan 24Castellum6,106,40 ?(+5%)Fastighetsbolag har förutsägbara kassaflöden så en liten ökning verkar rimlig.
Tis Jan 28Atlas Copco6,307,00 ?(+11%)Samma vinst som 2017 så samma utdelning som 2017 verkar rimligt. Marketscreener tror 6,79 (+8%).
Ons Jan 29Telia2,362,41 ?(+2%)Symbolisk höjning.
Tor Jan 30Corteva$0,52Amerikanska företag justerar inte utdelningen när rapporten kommer men Marketscreener tror på $0,35 nästa år. Fortfarande stor osäkerhet runt resterna av gamla Dow och DuPont.
Hennes & Mauritz9,758,00 ?(-18%)Dags att sluta vara envisa och acceptera att vinsten per aktie inte är vad den än gång var. När man väl släpper drömmen om att aldrig minska så är det lika bra att släppa ordentligt. Marketscreener gissar 9,53 men alternativen är stor minskning eller samma. Inte en pytteminskning.
NCC4,006,00 ?(+50%)Svårbedömt men Q3 var bra och byggandet verkar rulla på så jag tänker vara optimistisk och tro att de försöker närma sig gamla utdelningsnivåer (utdelningen för två år sedan var 8,00 kronor). Marketscreener tror 5,67.
Volvo10,008,00 ?(-20%)Förra året innehöll en bonusutdelning men 2019 verkar ha gått bra så det borde finnas utrymme att dela ut mycket trots frånvaron av bonus.
Fre Jan 31Epiroc2,102,48 ?(+18%)Nytt företag så svårbedömt men det borde bli ökad vinst och ökad utdelning.
Lör Feb 1Dupont de Nemours$0,60Amerikanska företag justerar inte utdelningen när rapporten kommer men Marketscreener tror på $1,01 nästa år. Fortfarande stor osäkerhet runt resterna av gamla Dow och DuPont.
Tis Feb 4Ford Motor Company$0,60Amerikanska företag justerar inte utdelningen när rapporten kommer men antagligen förblir utdelningen samma 15 cent per kvartal som vanligt.
Ons Feb 5Wallenstam1,902,00 ?(+5%)De tycker om att höja utdelningen med 10 öre per år. Det är en rimlig höjning givet vad vi vet men det skulle också kunna bli lite mer.
Tor Feb 6ICA Gruppen [sic]11,5011,90 ?(+3%)Inflation.
Nordea€0,69€0,40 ?(-42%)Banker har haft svårt med lönsamheten under 2019, och Nordea sa redan vid Q3-rapporten att de siktade på en utdelning på 40 cent. Ingen anledning att tro att det inte blir så. De släppte samtidigt målet om stadigt ökande utdelningar.
Tis Feb 11Kungsleden2,402,60 ?(+8%)Räknat på mar-feb eftersom de delar ut en del i januari. Företaget har växt en aning och en ökning av kvartalsutdelningen med 5 öre verkar rimligt.
Tis Feb 13The Coca-Cola Company$1,56Amerikanska företag justerar inte utdelningen när rapporten kommer men Marketscreener tror på $1,51 (+3%) nästa år. Inflation.

Sammantaget säger gissningarna "många små ökningar och några stora minskningar". Det här ska bli spännande!

fredag 17 januari 2020

2002-2019: Organisk och inte så organisk utdelningstillväxt

När jag såg en bloggkollega dela upp sin utdelningsförändring i organisk och inte organisk tillväxt insåg jag att det var något jag totalt missat.

Organisk tillväxt är tillväxt som händer av sig själv och det är den bästa sortens tillväxt, så länge vi inte pratar biologi. Vill man ha en portfölj som bara växer och växer utan sparande så vill man ha organisk tillväxt. Med en hel del räknande för hand (har aldrig registrerat x-dagar) så fick jag fram det här resultatet för 2002 till 2019:

Krisen 2008 sticker ut. Sänkta utdelningar följda av kraftigt sänkta utdelningar följda av väldigt kraftigt sänkta utdelningar. Jag hade inte så många aktier då (se mina återblickar) så min portfölj borde vara lite mer robust nu.

Mer robust betyder också mindre organisk tillväxt. De senaste fem åren är den genomsnittliga organiska tillväxten 5,3%. Skulle velat att den vore lite högre. Jag räknar inte in återinvesterad utdelning här eftersom jag inte automatiskt återinvesterar utdelningar.

Ser vi på tillväxten från sparandet så är det uppenbart att min portfölj i första hand kommer från sparande, inte från extremt skickligt val av aktier.

Tyvärr så kommer sparandet minska framöver och när jag eventuellt slutar jobba så kommer det kanske försvinna helt. Det är en naturlig följd av att lönen blir en allt mindre del av portföljvärdet. Det var lättare att dubbla portföljen när den var värd 100 000 (27 november 2001) än när den är värd många gånger det.

måndag 13 januari 2020

En liten avgift har inte skadat någon

Ah, ni tror att jag är ironisk, men faktiskt inte den här gången. Som vi som varit med ett tag vet så kommer en hög avgift effektivt flytta dina pengar till banken.

Som illustration, anta att man sätter in pengar och väntar 40 år och sedan tar ut pengarna igen. Om man hade en årlig avgift på 3% så är 70% borta. Bara en tredjedel av dina pengar är kvar. Ser du bankdirektören köra en dyr bil så vet du att han har dig att tacka.

Det var rätt normalt för inte så länge sedan att fonder tog 2% av pengarna varje år. På 40 år så är hälften av pengarna borta (det vill säga, de är hos fondförvaltaren). En fondförvaltare behöver ha rätt mycket tur för att kompensera kunderna för det.

En liten avgift å andra sidan är inte illa.

På 40 år kommer en årlig avgift på 0,2% äta 8% av ditt sparande. Du har 92% kvar. Så om förvaltaren kan, på 40% år, göra ett 8% bättre jobb än någon som är gratis så är det värt det.

Är avgiften 0,1% så försvinner över 40 år bara 4%, 96% är kvar. Skillnaden mot 0,2% är inte stor och absolut inte värd att bråka om. Så därför säger jag att en liten avgift har inte skadat någon.

Allt under 0,2% är helt ok men om allt är lika så kommer jag naturligtvis välja den som är billigast.

fredag 10 januari 2020

Uppdatering "Oscar Properties Arbitrage"

Sedan jag skrev om hur underligt kurserna i Oscar Properties rörde sig så har en del saker hänt. De som gick med i nyemissionen eller köpte "BTA" (temporära aktier) för 1,49 kronor styck har nu fått sina riktiga aktier (30 december) och till att börja med så kunde de sälja dem för cirka 2,20 kronor styck så en vinst på 50% på någon vecka.

De som inte fick sina aktier direkt eller som reagerade lite långsamt missade den chansen för direkt efteråt så började kursen falla och falla och falla och är nu nere på 1,73 kronor. Fortfarande 16% vinst (före avgifter och skatter).

En sak som är värd att veta är att det inte alltid finns så många köpare uppköade. Just nu när jag skriver så finns det synliga köpare för aktier värda cirka 30 000 kronor. Det gör det svårt att sälja en stor post utan att gå långt under aktuell kurs.

Min poäng är att även om kurserna varit fel så har det varit svårt att tjäna en förmögenhet för det finns relativt få köpare trots att priset stadigt sjunkit.

En annan intressant detalj är att det inte krävdes speciellt stor handel för att hålla priset högt medan nyemissionen pågick. Det har spekulerats att priset hölls högt på ett artificellt sätt för att få in mer pengar till företaget, vilket skulle ha varit olagligt. Kom ihåg att nyemissionen inte fulltecknades. De ville ha in mer pengar än de lyckades med och en hög kurs skulle få nyemissionen att verka mer generös.

Ingen som säger något verkar veta hur det går för företaget i sig. Med pengarna de fick in lyckades de betala av en del skulder men räcker det? Hur dyrt blir det att bryta de avtal de inte har råd att fullfölja? Hur stor vinstpotential finns det i de projekt de har kvar?

onsdag 8 januari 2020

Så funkar en ETF, en börshandlad fond

En ETF, en börshandlad fond, är en relativt ny företeelse i Sverige. De klassificeras som aktiefonder men de fungerar annorlunda. En klassisk aktiefond har en person, eller maskin, som köper aktier för de pengar folk sätter in, och säljer aktier för att kunna ge pengar till de som säljer sina andelar. Eftersom det ska bollas en massa kontanter så räknar man bara ut priset en gång per dag och alla som köper och säljer får det priset.

En ETF har istället en exakt koppling mellan andelar och aktier och det gör det möjligt att värdera en ETF-andel varje sekund genom att kolla priset på aktierna och man kan därför sälja och köpa dem när som helst. Många aktiemäklare har handel med ETF:er och de har blivit populära.

Hur skapas ETF-andelar?

Till en ETF-fond hör ett antal "market makers", vars jobb är att se till att det alltid finns säljare och köpare om någon vill köpa eller sälja ETF-andelar.

"Market makers" är de enda som kan växla aktier till ETF-andelar och genom att utnyttja spreaden så blir det här ett sätt för dem att tjäna pengar.


Artist: Daniel Investerar

Om någon vill köpa ETF-andelar när det inte finns några kvar att köpa så köper istället "market makern" aktierna och växlar till ETF-andelar. Sedan säljer de ETF-andelarna lite dyrare och tjänar pengar på det.

En ensam "market maker" skulle kunna manipulera marknaden genom att lägga på en stor marginal, så därför har man flera som får konkurrera om att skapa billigast andelar.

Om någon vill sälja ETF-andelar när det inte finns några andra köpare så köper en "market maker" andelarna lite billigare än aktierna är värda och växlar sedan in dem till riktiga aktier. Så kan de tjäna pengar.

Även här skulle en ensam "market maker" kunna manipulera marknaden genom att betala väldigt lite, men om det finns flera "market makers" så får den som betalar minst inga affärer.

Exempel

ETF:en Daniels Bankfond är en fond som har en 1 Swedbank-aktie och 1 SEB-aktie för varje ETF-andel. För att skapa en ETF-andel så kan min market maker därför köpa 1 aktie vardera i Swedbank och SEB och växla till en nyskapad Daniels Bankfond-andel. Sedan kan de sälja andelen till någon. För att det ska vara någon poäng med allt det här jobbet så måste någon vara beredd att köpa ETF-andelen för en aning mer än aktierna skulle kosta, men ingen skulle betala mycket mer eftersom de då kunde köpa aktierna direkt själva.

Kostnader och avgifter

Fondavgift

De som förvaltar ETF:er lever på en avgift som tas ut genom att hela tiden minska mängden aktier en ETF-andel motsvarar och sälja det som blir över. De flesta ETF-er har låga avgifter men de är inte noll. Det är antagligen inte ens den största avgiften. Se nedan om spread och courtage.

Courtage

Aktemäklare tar ut ungefär samma, eller exakt samma, avgifter för handel med ETF:er som de tar ut för aktiehandel. Det betyder att runt 0,1 - 1% av värdet försvinner när man köper, och lika mycket när man säljer. Vanliga fonder brukar handlas utan courtage.

Spread

Den mest magiska "avgiften" är spreaden (svengelska), eller slippage (engelska) och det är att man betalar mer för sina ETF-andelar än aktierna är värda, och när man säljer så får man mindre betalt än aktierna är värda.

Hur stort gapet är varierar beroende på fond och omsättning, men någonstans i slängarna 0,1% till 1% försvinner även här, först vid köp, sedan vid försäljning.

Fördelar

Den mest uppenbara fördelen är att man kan köpa och sälja ETF-andelar när som helst börsen är öppen. Att sälja fondandelar kan ta allt från en dag till en månad beroende på fond.

Vanliga fonder har oftast en kassa för att hantera de affärer som måste göras. En ETF har ingen kassa så de är alltid fullinvesterade och skulle därför kunna följa marknaden lite bättre. I praktiken så verkar skillnaden vara liten.

Risker

Den främsta risken är förstås att företagen som ETF:en representerar misslyckas eller att deras aktiepris sjunker men det finns även några andra risker.

ETF:er beror mycket på att market makern, det företag som packar ihop aktier till ETF-andelar, gör ett bra och ärligt jobb, åt båda hållen. Skulle det företaget misslyckas med att köpa en viss aktie, till exempel, så kan de inte skapa nya andelar och priset på ETF:en kan bli högre än innehaven.

På samma sätt, skulle företaget misslyckas med att sälja en viss aktie så kanske de inte längre är beredda att köpa ETF:er och priset kan rasa långt under priset på ingående aktier. Det här skulle typiskt hända vid en börskrasch, precis när många vill sälja. Till skillnad från vanliga fonder så förloras inget värde på lång sikt dock, så när allt lugnat sig ska andelarna vara värda lika mycket som aktierna igen.

Än så länge så verkar ETF-system robust men det ska bli intressant att se vad som händer när de stresstestas.

Avanza mot Nordnet mot Nordea

Alls större mäklare verkar låta sina kunder handla med ETF:er, men villkoren varierar.

Den största skillnaden är utbudet. Här är Nordnet bäst, då både Nordea och Avanza har ett mindre utbud.

Avanza brukade ha ett större utbud men drog sig först 2018 och sedan 2019 ut från en stor del av ETF-marknaden i samband med att det kom nya regler som skulle göra det jobbigare för dem att sälja ETF:er. Nordnet stannade mestadels kvar.

Nordnet erbjuder även courtagefritt månadssparande i ETF:er men tyvärr bara i vissa utvalda ETF:er med hög omsättning.

söndag 5 januari 2020

Konsten att inspirera

Då och då kommer det människor som inspirerar. Människor som får saker att hända. Inte bara rulla på i samma riktning, men i någon riktning som är på tvärs mot nuvarande riktning. Sådana människor fascinerar mig. De kan vara skrämmande, faktum är att de flesta som inspirerar också skrämmer folk.

Det är lätt att komma på exempel genom världshistorien just för att det är de människorna som man kommer ihåg decennier eller sekler senare. I Sverige inspirerade Olof Palme många människor samtidigt som många skrämdes och avskydde honom och hans idéer. I USA fanns Martin Luther King och John F. Kennedy. Tre inspiratörer. Tre personer som blev mördade.

I företagsvärlden förekommer människor som inspirerar på ett lägre plan. Steve Jobs fick alla att vilja ha mörka polotröjor och äga iPods och iPhones. Jonas Birgersson fick alla i Sverige att vilja ha orange helly hansen-koftor och bredband. De blev inte dödade.

Som investerare så finns det både möjligheter och fällor. Kan man identifiera personer som skapar varaktiga trender och skilja dem från de som skapar kulter eller kortlivade flugor så kan man komma in tidigt och rida på vågen. Men hur?

Vilka företagsledare känner ni till som ni tror skapar långvariga trender?

Intressant nog så har vi just nu en svensk som inspirerar miljoner människor över hela världen. Vem kunde ana att en 17-årig tjej från Sverige skulle bli den globala symbolen för kampen att bevara vårt tunna lager av beboelig planet. Det var intressant att se sir David Attenborough, naturvetaren vars röst är nästan synonymt med naturfilmer, säga att Greta Thunberg lyckats med något som han försökt med under 20 år utan att lyckas. Det är något väldigt speciellt som krävs för att bli Inspiratören.


Foto: Matthew Abbott
Källa: New York Times

Samtidigt så väcker en person som Greta Thunberg både rädsla, avund, hat och avsky. Hon har lyckats med konststycket att bli personligen förolämpad av ledarna för ett antal stora länder. När så många världsledare angriper en person istället för det hon säger så blir det uppenbart att hon skrämmer folk. När senast skrämde en svensk folk så mycket? Vikingarna? Kungarna som krigade i Polen och Tyskland?

Men även här finns en koppling till finans. Jag började tänka på det här när jag kollade fondlistor. Många av de fonder som gått sämst är "energifonder", och med energi menar de inte kärn-, sol- och vindkraft utan olja och kol. Ett år som 2019 så var det tydligen inte så många som ville satsa på olja och kol.

Frågan är vad som kommer istället. Som i varje teknikskifte så slutar pengar snurra på ett ställe och börjar snurra på ett annat ställe. Var finns investeringsmöjligheterna? Eolus Vind äger jag redan och det har en skyhög värdering, men andra tips?

Andra inspiratörer (på gott och ont): John Lennon, Winston Churchill, Mao, Henry Ford, Jesus, Muhammed, Martin Luther, Siddharta Gautama, Nelson Mandela, Lenin, John Rockefeller, Cornelius Vanderbilt, mina föräldrar, Monty Python, Taylor Swift, Ernest Hemingway, Greta Garbo, Gandhi, Neil Armstrong, Percy Barnevik, Machiavelli, Sokrates, Warren Buffett, Platon, Arkimedes, de Sade, ...

onsdag 1 januari 2020

2019: +27% eller +32%

2019 har till slut tagit slut. Ett år som världspolitiskt och lokalpolitiskt fortsätter domineras av nationalism, populism och aggression, men som börsekonomiskt varit en kraftig uppgång.

Som vi långsiktiga sparare vet så är uppgångar tveeggade svärd. Å ena sidan är det ett bevis för att man satsat på rätt häst, å andra sidan betyder det att hästen nu är mycket dyrare och att man kan glömma tankarna på att köpa mer än några svansstrån.

Portfölj: +27%
Aktier: +32%
Utdelningar: +15%

Min aktieportfölj gick under 2019 upp 32%, men inräknat min relativt stora kassa (obligationer och kontanter) så stannade uppgången på 27%. År som 2019 är det en fördel att ha alla sina pengar på börsen. Å andra sidan finns det år då en kassa kan vara väldigt användbar så jag bekymrar mig inte över de missade procenten.

Min portfölj har gått ungefär som index, under index eller en aning bättre än index beroende på vilket index man tittar på. Sämre än det breda Sverigeindexet, bättre än det smala, klart bättre än det index som inte inkluderar utdelningar.

Aktiepriserna gick upp väldigt mycket mer än utdelningarna vilket är ett oroande tecken. Aktiepriser bör i det långa loppet motsvara möjligheten att få utdelning och här rusar priserna iväg snabbare än utdelningarna. En del av utdelningstillväxten kommer dessutom från köp jag gjorde 2018 och inte från att företag delar ut mer.

Liksom under 2018 så var jag 2019 relativt passiv. Jag ökade lite i de innehav som rasat mest, Nordea och NCC, med tanken att de kanske blivit onödigt billiga och jag utjämnade mitt innehav i Castellum för att runda nummer sticker mindre i ögonen. Allt annat har varit månadssparande och fondinköp.

Det mest exotiska var att jag för några veckor sedan testade hur det var att köpa en börshandlad fond, en ETF. Det var ok.

Min basstrategi är att ha en välbalanserad portfölj och att ombalansera för att hålla den balanserad, men utan att sälja något om det går att undvika (Buy & Hold). Just nu är balansen ungefär där jag vill ha den så det har varit ok att vara passiv.

"Underportföljer"

Indexfonder

Indexfonder: +31%
USA och Sverige gick upp mycket. Asien och Europa gick upp något mindre men fortfarande mycket.

Svenska utdelningsaktier

Svenska utdelningsaktier: +36%
Industri och handel gick upp fruktansvärt mycket. Finans, bygg och telekom gick knappt upp alls.

Amerikanska utdelningsaktier

Amerikanska utdelningsaktier: +22%
Mina amerikanska aktier är defensiva och följer inte med aktieindex i rusningar men än värre är röran i Dow/DuPont/Corteva. Tur att det är ett relativt litet innehav.

Fastigheter

Fastigheter: +34%
Fastigheter och fastighetsbolag fortsätter värderas upp mer än jag förstår. I den här gruppen ligger Bonava som ett sänke men det slutade ändå på fantastiska +34%.

Chansfonder

Chansfonder: +15%
Här finns mina fonder i Indien, Östeuropa och Afrika och de gick också upp mycket om än inte lika mycket som t.ex. USA.

Chansaktier

Chansaktier: +75%
Eolus Vind har gått upp med 478% sedan jag köpte några aktier 2016.

Obligationer och sånt

Obligationer och sånt: +1%
Inflationen är 2%. Inte konstigt att folk slänger pengar på börsen.

Bäst och sämst

Börsvärdering

Årets förlorare

Även ett år där allt gått kraftigt uppåt har russin i bakelsen (det ska inte vara russin i bakelser!). Mitt största problem är Bonava (-8%) för bostadsbyggandet har gått knackigt 2019. Nu ser det ut som att det kanske kommer lossna men Bonavas börskurs är fortfarande lägre än den en gång var. Sedan är det hela röran med Dow Chemicals, DuPont, Corteva, Dow Inc och DuPont de Nemours där bolag gått ihop och brutits isär och bråktalsaktier tvångsinlösts. Jag har efter mycket siffertrixande kommit fram till att jag ligger back 3 procent jämfört med för ett år sedan. Min allmänna skepsis till företagsihopslagningar och företagsuppdelningar har förstärkts.

Allt annat har gått plus. Telia endast med nöd och näppe, men tack vare utdelningen så är det plus +1,5%. Mindre än inflationen...

Räknar man i kronor så är förlorarna de samma i samma ordning.

Årets vinnare

Nästan allt har blivit dyrare i år men vissa företag har rusat i pris. I min portfölj så sticker Eolus Vind ut med +137% och Sectra med +102%. Jag är lite bekymrad över de värderingarna men de är vad de är. Trea på listan är förvånande nog Atlas Copco på plus 71%.

Gemensamt för vinnarna i procent är att de var små innehav. I kronor kommer största tillväxten från SPP Aktiefond USA (+37%), Sandvik (+48%) och Investor (+37%). Det var många månadslöner ökning i värdering där.

Utdelning

Min strategi bygger mycket på att ha utdelningsaktier så mitt dröminnehav ger stor och stadigt växande utdelning. Just nu verkar det vara antingen det ena eller det andra.

Nordea (kommer sänka), Volvo (kommer sänka) och Investor är mina främsta inkomstkällor. Aktier som Sectra och Eolus Vind må ha gått upp mycket men de ger inte mycket utdelning. Dow/Dupont/Corteva är skräp.

Direktavkastning

Jag definierar här direktavkastning som utdelning 2019 dividerat med aktiekursen när året tog slut.

En hög direktavkastning kan betyda en oväntad utdelning, en "för stor" utdelning eller taskiga framtidsutsikter så ta det här för vad det är.

En låg direktavkastning kan betyda att ett bolag hoardar sina pengar, att folk tror på en lysande framtid eller att stabilitet får folk att acceptera låga vinster. Tänk fastighetsbolag och Coca Cola.

Det numera finska Nordea gav en riktigt stor utdelning 2019, lite som en avskedspresent. 6,6% jämfört med slutkursen 2019. Därnäst kom Ford som delade ut en massa pengar trots att det inte går bra för dem. 6,4% för Ford. Trean är Volvo som tack vare en "bonusutdelning" hamnade på 6,3%.

Lägst direktavkastning i min portfölj hade Sectra (1,2%), NCC (1,3%) och Eolus Vind (1,5%). Den minnesgoda kommer ihåg att Sectra och Eolus Vind var de två aktier som gått upp mest i pris så här är det för att folk inbillat sig en lysande framtid för företagen. Jag vet inte jag. Jag tycker att det ser ut som önsketänkande efter att man blivit besviken på knackig avkastning hos storföretag.

En stor del av min portfölj, fonderna, ger ingen utdelning alls men jag bortser från dem här.

2020?

Det är svårt att förutsäga något om 2020. Vi är rätt säkra på att en del bolag, banker i synnerhet, kommer sänka sina utdelningar. Tittar man på kvartalsrapporterna så var många "inte så illa som befarat" och så fortsatte aktiepriset uppåt. "Inte så illa som befarat" betyder fortfarande att det gått stundtals knackigt eller sidledes. Det är lätt att misstänka att det kommer vara glest mellan de meningsfulla utdelningshöjningarna.

Rimligen borde frånvaron av utdelningstillväxt få aktiepriserna att sjunka, men det finns inget "rimligt" med hur saker fungerar just nu. Det trycks mycket pengar, det bollas med mycket pengar, och det finns få alternativ till att köpa aktier vilket då får priserna att fortsätta uppåt tills det blir en bubbla som spricker. Det vore bra för hela penningsystemet om vi kunde återgå till plusräntor och sluta med den konstgjorda andningen, även om det betyder att aktiepriserna ramlar ner till en lägre nivå.

Jag skulle vilja köpa mig till högre årliga utdelningar men just nu är det dyrt så jag vågar inte ens hoppas på att mina utdelningar under 2020 blir samma som 2019. Prognosen är just nu -9%.

Det var allt från mig. Hur var 2019 för er?

Gott Nytt År till er alla från alla mig!

måndag 30 december 2019

Avanzas frågesport

Avanza gjorde sina kunders årsrapport lite intressantare genom att göra den till en frågesport med 6 frågor om sånt som "vilken månad var din bästa månad" och "vilket land har du mest investerat i".

Eftersom jag försöker att ha koll på mitt sparande så blev det en principfråga att ha alla rätt. Inte helt lätt då jag har mitt sparande utspritt på Nordea (lägst courtage), Nordnet (bäst? utlandshantering) och Avanza (allmänt bra) men genom att snegla i mina anteckningar så löste det sig.

Ett tips: Frågesporten bryr sig om kronor, inte procent. Det är därför min största fond också är min bästa investering enligt dem.

Länk till din egen frågesport/rapport: https://www.avanza.se/ditt2019.html

Min riktiga årsrapport som tar hänsyn till alla banker och kassan kommer om någon vecka. Jag tror att jag ligger på ca +32% exklusive kassa, +26% inklusive kassa men det är preliminära siffror.