Daniel Investerar

Skatten på ISK , Investeringssparkonto, bestäms av statslåneräntan i slutet av november året innan. Riksgälden publicerar den varje torsdag så i praktiken så bestäms den sista torsdagen i november. Skattesatsen är 30% av en "schablonintäkt" och schablonintäkten beräknas som en andel av det man har på ISK, som en förmögenhetsskatt. Andelen är numera statslåneräntan plus 1% (med ett golv på 1,25%). Förra året var statslåneräntan 2,62% vilket gav en schablonintäkt på 3,62%. 30% av det blev 1,086% så vi kommer betala 1,086% av innehavens värde 2024 i skatt. Det ser ut som att statslåneräntan kommer hamna lite över 2% Statslåneräntan är just nu 2,11% men har varit så låg som 1,79% under hösten. Just nu är den på uppgång men säg att den förblir ca 2,1%. I så fall blir ISK-skatten ca 0,93%, 15% mindre än förra året som i så fall förblir skatterekordet. Nytt för 2025 är ett grundavdrag på 150 000 kronor, i alla fall om det klubbas a

Varför inte en fredagsrant? Dagligen är det rubriker och anklagelser mot bankernas låneräntor, men folk har fel. Bankernas utlåningsräntor för bolån är låga och rimliga. Problemet är storleken på lånen som folk dragit på sig. Man har hoppats och drömt om att få låna många miljoner kronor utan att behöva betala speciellt mycket för det och nu när någon vill ha lite betalt så börjar gnället. Ja, 4% ränta är dubbelt så mycket som 2%, men 2% var abnormalt. Det var ett symptom på en sjuk ekonomi och att bygga sin privatekonomi på en sjuk grund är sjukt. Det är inte heller en fördubbling om man räknar in amortering. En sak har folk dock rätt om. Storbankerna är extremt snåla med inlåningsräntan, sparräntan, men det löser man enkelt genom att ha sina pengar hos någon annan bank. (Jag har just nu pengar hos Santander, men det finns minst ett halvdussin andra banker som ger ungefär samma ränta) Man hör också röster som kräver att bankerna ska skatta på sina vinster. Man und

ISK infördes 2012 , nu tolv år sedan. Med ISK så skattar man på värdet varje år istället för att skatta på vinsten när man säljer (om man har en vinst). 2012 (se återblick ) hade jag redan en del aktiesparande, då i aktiedepåer, och då ISK verkade bättre så flyttade jag det mesta av mitt sparande dit. Jag säger "det mesta" för jag lämnade kvar några innehav som hade gått upp mycket, med mina mått mätt, och där det skulle kostat en del vinstskatt att flytta. Specifikt så lämnade jag kvar Avanza Zero och Sectra i aktiedepån. Hur ser det beslutet ut nu ett drygt decennium senare? Det är inte vackert. Om jag hade flyttat Sectra 2012 så hade det kostat 20 öre per aktie i skatt, och sedan dess hade jag betalat ytterligare 2,50 kronor i skatt per aktie ISK-skatt, men jag hade kunnat återinvestera utdelningen istället för att använda den till skatt. Nu, med aktierna kvar i depån , har jag redan betalat runt 3 kronor per aktie i skatt på utdelningar och om jag säljer a

Enligt ett förslag från regering+SD , så kommer skatten på ISK sänkas med upp till 1 700 kronor per år genom att de första 150 000 kronorna i en ISK inte ska ha någon schablonintäkt. Det här var ett förslag som fick mycket kritik i remissinstanser, men det var också ett vallöfte så väljarna fick vad de röstade för vilket är bra ur demokratisynvinkel. Jag skriver "upp till 1 700 kronor" eftersom skatteminskningen beror på statslåneräntan. Om den blir så låg som den var för några år sedan så blir skatteminskningen runt 500 kronor för de som har 150 000 kronor eller mer i en ISK (eller kapitalförsäkring som har ungefär samma skatteregler). På samma sätt skulle det kunna bli mer, men just nu är statslåneräntan på väg ner, inte upp. För mig personligen som ligger en bit över gränsen så är det en trevlig present, om än inte avgörande på något sätt och jag tror att pengarna hade gjort mer nytta på något annat ställe. Tydligen ska det kosta staten lite drygt 4 miljarder i läg

Igår kväll kom deklarationsblanketterna i min elektroniska brevlåda och jag tror väldigt många fått dem nu. Tyvärr så öppnar inte deklarationen på ett par dagar. Är det nytt? Jag har för mig att jag kunnat deklarera direkt när jag fått papperen förut. Det var inga överraskningar för mig. Eftersom ISK-skatten kommer med fördröjning och har blivit så märkbar så har jag noga räknat på den hela tiden. Varje kvartal har jag skrivit ner hur mycket mina ISK:ar varit värda och jag har skrivit ner hur mycket jag betalat i utländsk källskatt. Värdena jag skrev ner blev inte exakta men de var inom några promille från de värdena bankerna rapporterade till skatteverket. ISK-skatten för 2023 blev sedan: 30 % * 2,94 % * värde 1 jan + värde 1 apr + värde 1 jul + värde 1 okt + insättning > 4 Från det drar man skatten man redan betalat utomlands, i alla fall för de länder som drar 15% eller mindre. Jag har också utdelningar

Nu är statslåneräntan den sista november känd och med det så vet vi skatten för ISK och kapitalförsäkring/KF nästa år. Skatten blir 1,086% av innehavet , det högsta hittills. Skatten på ISK beräknas som 30% (kapitalskatten i Sverige) på en "schablonintäkt". Schablonintäkten är statslåneräntan plus 1% av innehavet på ISK spritt ut på de fyra kvartalsskiftena, plus lite till för insättningar så att det inte ska gå att ta ut och sätta in pengar för att undvika skatten. Statslåneräntan den sista november 2023 var 2,62%, upp från 1,94% förra året och upp från 0,23% året innan. Under hösten var statslåneräntan uppe i 3,00% så det kunde varit värre. ISK-skatten är nu såpass hög att man kan börja fundera på om man ska ha sina investeringar i en aktiedepå istället. I en sådan betalar men 30% skatt på utdelningar och reavinster, vilket om man inte säljer något, blir ungefär 1% på de innehav som ger 3% direktavkastning vilket är rätt vanligt. Räknar man vidare på det så ver

Vi är återigen i en period där allt verkar farligt och riskabelt. Senast det hände var nog när COVID-19 visade sig vara rätt dödlig. Innan dess var det skuldkriser i Grekland, och innan dess var det den amerikanska bankkraschen 2007-2008. Det "nya" den här gången är inflationen. Vi har en massiv inflation som gräver ut värdet av besparingar, vilket får människor att bete sig irrationellt och som gör att ingen kan planera eftersom ingen vet vad saker kommer kosta och som allmänt gör människor olyckliga. Orsakerna till inflationen är många , från att mjölkbönderna visst höjt mjölkpriset med 40% bara sedan nyår, till att elektricitiet kostar många gånger mer än för några år sedan, till att räntorna höjts, till brist på solrosolja från Ukraina, till att folk i allmänhet har för mycket pengar, till att fabriker i Kina varit covid-stängda, till köer i containerhamna, till en svag krona jämfört med dollar och Euro, och till det värsta, att folk förväntar sig inflation eller p

Gott Nytt År från mig till alla er! Speciella önskningar om en bättre framtid till alla de     som lider av Putins krig. Slutet på 2022 närmar sig och vi stänger snart böckerna på ett av de sämsta börsåren vi sett. Långt ifrån det värsta (2008: -42%, 1931: -40%, 2002: -37%), men vi vet inte heller om vi sett botten. En sak vi ser vid kvartalsskiftet är en ny rekordhög ISK-skatt. 0,22% av värdet på ISK-innehaven imorgon kväll ska gå till Skatteverket (inbetalning 2024), och samma sak de följande tre kvartalsskiftena. Inflationen är fortfarande extremt hög vilket tyvärr urholkar värdet på investeringarna. Investeringsjusterat så kommer året tappat ungefär 10 procent mer än bara nedgången. Det finns de som velat göra realiseringsvinster inflationsjusterade och de skulle tjäna mycket på det sådana här år. Med andra ord, de personerna vill inte att tillväxt i linje med inflationen ska räknas som vinst och beskattas. Det verkar i alla fall som att inflationsniv

Man kan ha kontanter i sina investeringssparkonton (ISK) och den senaste månaden har det varit några nyhetsreportage om att ingen bank betalar ränta på de pengarna. Avanza meddelade idag att de kommer betala 0,25% i ränta på alla kontanter, i ISK eller i aktiedepå, från och med årsskiftet. Nordnet har nyligen sagt att de inte har beslutat om ränta på ISK men jag tror att de kommer kopiera Avanzas ränta. Trots räntan så är det en dålig idé att ha kontanter på ett ISK eftersom man betalar (för 2023) 0,9% i skatt på allt man stoppat in där, inklusive kontanter. 0,25% ränta, 0,9% skatt, det kostar alltså mer i skatt än man får i ränta, och det är innan skatten för att stoppa in pengar på ett ISK (0,22% under 2023). Jag brukar tömma mina ISK på kontanter i slutet på varje kvartal eftersom det är i kvartalsskiftena skatten räknas ut. Jag gissar att det besparat mig någon tia över åren men ju högre skatten blir, desto viktigare är det att inte ha kontanter eller det som liknar kont

ISK-skatten sätts utifrån statslåneräntan . Hög ränta, hög skatt, låg ränta, låg skatt. Sista torsdagen i november publiceras den ränta som styr ISK-skatten nästa år. I år är den räntan 0,23%. Schablonintäkten (den antagna tillväxten) i ISK antas sedan vara den räntan plus 1%, men inte mindre än 1,25%. Med andra ord så kommer schablonintäkten för 2022 bli 1,25%. ISK-skatten blir därför 30% av 1,25% av värdet på det man har på ett ISK-konto, det vill säga 0,375% . För lågriskplaceringar som räntefonder och kontanter så är ISK-skatten högre än den skulle vara på andra konton så undvik att ha sådant på ISK-konton. För andra placeringar, så länge placeringarna går plus så är ISK (eller kapitalförsäkring som har samma skattenivå) den rekommenderade kontoformen. Jag har själv större delen av mina fonder och aktier på ISK-konton. Utanför har jag en del äldre placeringar där det skulle kosta för mycket att flytta till ISK, några placeringar där jag förväntade mig 50% risk för förlust

ISK-skatten har debatterats nyligen. För att få lite överblick över hur den jämför med depåskatt så gjorde jag en enkel figur där jag jämför den effektiva skattesatsen på pengarna man har kvar i slutet av ett år. Det här är lite orättvist mot ISK för det tar inte hänsyn till att man i en depå kan skjuta upp skatten på framtiden och därmed får en "gratis" återinvestering. Istället så antar figuren att man säljer allt den sista december och betalar reavinsskatt på det. Det tar inte heller hänsyn till att man kan kvitta vissa depå-förluster mot annat. Jämviktspunkten ligger runt 2% ränta och 10% avkastning. Högre ränta eller lägre avkastning så är depåer bättre. Lägre ränta eller högre avkastning så är ISK bättre. Den punkten var en rätt rimlig punkt att planera för, men de senaste åren har vi legat på 0% ränta och dopad aktieavkastning och då har ISK haft klart lägre skatt än aktiedepåer. I längden borde det jämna ut sig, då skatten på ISK är skyhögt över depåer de

Min grundfilosofi är att ägande inte ska beskattas. Jag är inte 100% förtjust i ISK-skatten, men jag är inte dummare än att jag inser att med största sannolikhet så är ISK ekonomiskt bättre än en vanlig depå så jag accepterar den. Av principskäl tyckte jag därför inte om den gamla fastighetsskatten, den som var att man betalade någon procent av sitt hus värde till staten varje år. Det här hade jag gemensamt med många andra och 2008 så byttes den gamla fastighetsskatten ut mot en "avgift" som toppar på 500 kronor i månaden, 6000 kronor om året. Nu när vi kan se effekterna av att avskaffa fastighetsskatten så vill ha ha tillbaka den. Jag hade fel. Den gamla fastighetsskatten dämpade priserna på fastigheter och utan den så har låga räntor gjort att priset på de mest attraktiva bostäderna rusat. Det har fått andra priser att följa efter och allt som har med boende att göra har blivit mycket dyrare. Det finns alldeles för lite som håller priserna på rimliga nivåer. På r

Allt gott har ett slut, och det gäller även för saker som inte är så goda. Nordea Bank var den tredje aktien jag köpte för nästan 20 år sedan och jag har regelbundet ökat mitt ägande i banken men nu är det slut. Rapporten var positiv men efter den kommit sålde jag alla mina Nordeaaktier. Anledningen är enkel: Utdelningsaktier i Finland kostar för mycket pengar och jobb för mig. Jag vill inte betala både ISK-skatt och finsk skatt och sedan vänta åratal på att allt jämkas. Nordea lovade aktieägarna en helt ok utdelning om än delvis efter att de nuvarande utdelningsrestriktionerna hävts till hösten. Hade det varit en svensk bank, eller hade Finland behållt de gamla skattereglerna, så hade jag gärna stannat som ägare. Resultat per aktieinköp Nu när allt är sålt kan jag summera resultatet av 9 olika beslut att köpa Nordea-aktier. Det enda beslutet som varit lysande var beslutet att delta i nyemissionen. Trots det är det bara ett beslut som jag i efterhand ångrar och det var

Avanzas svagaste punkt är nog hanteringen av utländsk källskatt där aktieägarna inte är skattskyldiga hela det dragna beloppet. Folk har fått vänta tre år för att få tillbaka nästan alla pengar de betalade för mycket i dansk skatt, och nu verkar det hela upprepas i Finland. Finland har infört nya skatteregler på utdelningar där de tar pengarna vid utbetalningstillfället för utländska ägare. Skattesatsen beror på om det är ett företag (20%), privatperson (30%) eller okänt (35%). För finska aktier som man köpt via Avanza så räknas det som "okänt" och de kommer dra 35% av utdelningen i källskatt. Det finns 56 000 Nordea-aktieägare hos Avanza, 14 000 ägare till Stora Enso-aktier, 2 000 ägare till Nokia-aktier, 2 000 ägare till Kone-aktier, och så vidare. Det är alltså rätt många personer som är påverkade. Har man sina aktier i en kapitalförsäkring så lovar Avanza att sköta pappersarbetet för att få tillbaka den del av skatten som inte skulle betalats. Det verkar

Skatten på Investerinsgssparkonton, ISK, bestäms av ränteläget i november året innan så vi vet redan nu vad skatten kommer bli. Mer exakt så är skatten 30% av en framräknad "schablonintäkt". Schablonintäkten beräknas som 1% över statslåneräntan den 30 november, och statslåneräntan fasställs varje torsdag. I torsdags så var den -0,10% . Ökar man det med 1,00% så hamnar man på 0,90% vilket är under golvet på 1,25%. Med andra ord blir schablonintäkten återigen 1,25%, och 30% av det är 0,375% vilket blir ISK-skatten. För 2021 så ska man alltså betala 0,375% av sitt innehav till staten, efter att man deklarerat 2022. Kapitalförsäkringar betalar samma skatt, men där tas pengarna av pensionsbolagen (t.ex. Avanza Pension) som en avgift och det är de som betalar skatten.

Det är dags igen, sista veckan i november stirrar vi alla (nåja) förtvivlat på Riksgäldens hemsida för att se vad ISK-skatten blir nästa år. Varje torsdag anslår de veckans ränta och eftersom november tar slut imorgon så vet vi nu vad skatten blir för ISK under 2020 (med början vid midnatt nyår). 0,375% 0,375% är den skatt som sätts om räntan är för låg, vilket är det som hänt i år. Statslåneräntan är nämligen negativ . Staten får betalt för att låna pengar. Vi har en underlig ekonomi. ISK-skatten är en sorts förmögenhetsskatt som ersätter skatt på vinster (och skatteåterbäring på förluster). Varje kvartal så rapporterar bankerna hur mycket man har på sina konton och sedan betalar man 30% (kapitalskatt) av en schablonintäkt. Schablonintäkten är förra årets statslåneränta plus en procentenhet multiplicerat med värdet. Dock så blir schablonintäkten aldrig lägre än 1,25%. Man betalar (blir skyldig) en fjärdedel av skatten varje kvartal och dessutom skattar man för insättningar.

Vid varje kvartalsskifte så beräknas skatten på ISK som (för 2019) 0,11325% av värdet av kontot. I värdet ingår även de oanvända kontanter, från utdelningar, som ligger på kontot. Ibland, när jag kommer ihåg det, så brukar jag därför flytta ut alla kontanter från ISK:erna strax innan kvartalsskiftet. Om jag måste stoppa tillbaka pengarna igen så kommer insättningsskatten bli exakt vad kvartalsskiftesskatten skulle varit och jag förlorar inget. Om jag använder pengarna till något annat så sparar jag pengar. Tack vara det här jobbet har jag sparat över 50 kronor de senaste två åren. Jag är en sån skatteplanerare! Det är också praktiskt att inte ha små snuttar på många olika konton.

I ett tidigare inlägg så påpekade man i kommentarerna att få personer tar hänsyn till den amerikanska arvsskatten och med tanke på att jag inte ens kände till den kan jag bara hålla med. USA, som tycker om att beskatta folk som inte ens bor i landet eller har några pengar i USA, har också lagar om att utlänningar som dör ska arvsbeskattas i USA. Skatten är 38% på belopp över 60 000 dollar i amerikanska värdepapper . Så varför pratas det aldrig om det? För att ingen bryr sig. Det är en amerikansk lag helt utan tänder. De vet inte när folk dör och även om de visste så är det inte lätt för dem att skicka en skatteräkning till folk i Sverige, Angola eller Sydkorea. Idag så förvaltarregistrerar alla billiga banker (Nordnet, Avanza, Nordeas nya konton) sina amerikanska aktier. Så de har ett konto i en amerikansk bank med kanske 1 miljon Appleaktier och att 3 av dem egentligen ägs av Nils Nilsson i Nissarud är det få som vet eller kan ta reda på. Systemet bygger helt på att dödsbon sk

Skatten för allt som hände under 2017 är för de flesta redan betald av arbetsgivare och banker, och efter deklarationen om några månader sedan så visar det sig om man behöver betala mer eller till och med få tillbaka en del av den inbetalda skatten. Den skatt man inte ännu betalat blir som ett lån från staten och liksom med de flesta lån så behöver man betala ränta. Och för en del började räntan ticka igår måndags. Nu är räntan inte så hög (såvida man inte aktivt struntar i skatterna). Kostnadsräntan är just nu bara 1,25% , alltså cirka 1 krona per månad och tusenlapp man är skyldig staten. Det som händer idag (dagen efter 12 februari) är att räntan börjar ticka på obetald skatt för belopp över 30 000 kronor . Det är ovanligt att ha så mycket kvarskatt om man inte sålt hus eller aktier med stor vinst så för de flesta är det här irrelevant. Om man bara har aktier på ISK så ska man aktier värderade över 7 miljoner på ISK för att kommer upp i 30 000 i skatt. Har man inte så mycket

ISK-skatten bestäms utifrån statslåneräntan 30 november året innan så nu vet vi vad skatten blir 2018. Statslåneräntan var 0,49% vilket med de nya reglerna betyder att alla kommer få en schabloninkomst på 0,49% + 1% per år. 30% skatt på det betyder att 0,447% av alla sparpengar på ISK (och kapitalförsäkringar) under 2018 ska till staten. Reglerna har långsamt blivit sämre i takt med att den låga räntan hållit i sig. Från början var schabloninkomsten bara samma som statslåneräntan. Sedan blev det ett golv på 1,25% och ett påslag på 0,75% och nu senast höjdes påslaget till 1%. Det är ok när statslåneräntan är så extremt låg som den är nu, men skulle den sticka iväg kan det nog bli en ISK-flykt. Redan idag så ska man undvika att ha räntefonder i ISK. Korträntefonderna kommer avkasta ungefär som statslåneräntan så påslagen blir en form av straffskatt. Obligationer och andra långräntepapper ska nog också hållas undan ISK tills vidare. Jag flyttade själv ut min obligationsfond för ett å