Daniel Investerar

Istället för att skriva flera långa artiklar kommer här lite allmänna kommentarer om ekonominyheter. Sveriges inflation SCB kom för en månad sedan med förvånansvärt låga inflationssiffror, även efter att man tog hänsyn till sänkningen av matmomsen, men när de nya siffrorna kom så ser den minskningen ut som en tillfällighet. Det är framförallt elpriserna som stigit kraftigt den senaste månaden och tyvärr vet vi att just energipriser brukar påverka andra priser efter någon eller några månader. I absoluta tal är inflationen fortfarande låg och ligger runt 1%, men trenden är nu en stigande inflation. Med stigande inflation är sänkta räntor uteslutna. Högre räntor är möjliga, men inte förrän efter sommaren i så fall. Frånvaron av räntesänkningar är illa för en del bolag som desperat väntar på räntesänkningar. USA:s inflation I USA är nu den officiella inflationen strax över 4% och det kan bli tal om högre räntor. Trump tillsatte en ny federalbankschef och kanske...

Inte publicerat något men jag har saker att säga så här är ett axplock korta observationer, ett litet paket av dagens reflektioner. ATH Nådde nytt högsta i sparande (All Time High, ATH) den här veckan med en marginal på 0,7%, även om man räknar med inflationen. Mycket av det är nytt sparande, så min inflationsjusterade topp på avkastning är fortfarande årsskiftet 2021-22, innan inflationen och räntorna. Så mycket inflation... Se bild av alptopp för att illustrera rekordet. Intellego Intellego är intressant . Ett börsbolag vars VD nu sitter i häkte misstänkt för grovt svindleri och som dessutom är misstänkt för både bedrägeri mot Exportkreditnämnden, och bokföringsbrott . Aktien är handelsstoppad sedan innan det blev offentligt. De som är kvar i företaget och dess revisorer försöker nu reda ut vad som är sant medan polisen utreder brotten. Företagsledningen tycks ha gjort pappersaffärer och kallat det vinst, samt sålt fakturorna till andra för att få in kontanter. För...

I slutet av november varje år bestäms ISK-skattesatsen för nästa år. Den blir 30% (normal kapitalskatt) av ISK-schablonintäkten. ISK-schablonintäkten får man, förenklat , genom att multiplicera värdet på ISK med statslåneräntan plus 1 procentenhet. Syftet med den beskrivningen är att säga att det är statslåneräntan som bestämmer ISK-skatten, och specifikt så är det statslåneräntan i slutet av november året innan. Statslåneräntan fastställs en gång i veckan, varje torsdag, så i år vet vi den 28 november. Redan nu kan man se vartåt det lutar, och det lutar åt en höjning av skattesatsen med cirka 14%. 2024 så var statslåneräntan 1,96% , så man fick schablonintäkten för 2025 genom att multiplicera med 2,96% (1,96% + 1,00%), och 30% av det blev 0,888%, ISK-skatten. Just nu, en månad innan det är dags, ligger statslåneräntan på 2,37% vilket skulle ge en ISK-skatt på 1,011% Varför är räntan högre i år trots lägre styrränta ? Mer osäkerhet runt Sveriges ekonomi. Tullar. En inf...

Foto: Katie Harbath För en månad sedan skrev jag en artikel om "section 899" , en del av Trumps budgetförslag som skulle ge Trump rätt att beskatta utlänningar från länder han inte tyckte om. Den delen klubbades igenom i det amerikanska representanthuset men i måndags när senaten klubbade igenom sin version av budgeten så var "section 899" inte med. Att "section 899" är borta kan tråkigt nog vara för att hotet redan fått effekt. Flera länder har de senaste veckorna lovat att ta bort global minimiskatt och skatt på digitala tjänster, de skatter som Trump kallat orättvisa mot USA, även om det är oklart vad han menar med USA eftersom bara några få miljardärer skulle påverkats. En global minimiskatt var ett försök att bli av med skatteparadis och USAs förra regering var en av de drivande krafterna. Skatt på digitala tjänster var ett försök att beskatta globala tjänsteföretag där kunderna finns istället för där högkvarteret ligger. Man kan alltid diskut...

Jag har en del amerikanska aktier i tråkiga "värdebolag". Till exempel Coca Cola, Procter & Gamble, Ford och Johnson & Johnson, så när folk som läst Trumps senaste budgetförslag började prata om avsnitt 899 så drog jag genast öronen åt mig. Avsnitt 899 i budgetförslaget med rubriken "Enforcement of Remedies Against Unfair Foreign Taxes" ger USA:s president rätt att specifikt beskatta aktieägare, och obligationsägare, i länder han inte tycker om. Med tanke på vad Trump håller på med så verkar det vara alla länder. I marknadsföringen av lagen så handlar det om att bestraffa länder som inför skatter på digitala tjänster, något USA dominerar. Idag så tjänar Facebook, Google och andra stora mängder pengar utanför USA som de bara skattar på i USA. Det är något som många länder jobbat på att ändra och det här anges vara Trumps försök att stoppa det. Idag drar USA 15% källskatt på utdelningar vilket också sammanfaller med dubbelbeskattningsavtalet mellan...

Till slut gjorde jag det som jag hotat med i så många år, jag sålde några (en tredjedel) av mina Sectra-aktier. Jag tycker om bolaget. Jag är glad att äga en del av det, men priset var så högt att de små köpen jag gjorde 2002 och 2006 nu var över 10% av min aktieportfölj, och med stor fallhöjd. Sectra kommer att vara ett av mina största innehav även efter försäljningen men det kommer inte sticka ut lika mycket. Samtidigt skalade jag också ner Investor en aning eftersom det också hade växt sig lite väl stort. Det här var inte alls ett lika känslomässigt beslut. För pengarna , de som blir över efter skatt då jag äger Sectra i en aktiedepå, försökte jag under veckan förbättra balansen i min portfölj, vilket återigen, som varje gång de senaste 2 åren, betyder att jag har köpt aktier i fastighetsbolag. Sedan gick fastighetsaktier ner ännu mer i pris så balansen är inte bättre än den var innan. Jag passade i alla fall på att fortsätta min tr...

Statslåneräntan sjönk trevligt nog med en dryg tiondels procentenhet sedan jag skrev om ISK-skatten vilket betyder att ISK-skatten nästa år blir 0,888%, eller mindre eftersom man inte behöver betala skatt alls på de första 150 000 kronorna. Det här blir den näst högsta skatten sedan kontoformen skapades 2012 men det är fortfarande 18% lägre än årets rekordhöga skatt. Om man har, säg, 1 miljard på sitt ISK så går skatten från 10,9 miljoner kronor till 8,9 miljoner kronor. Skulle man inte lyckats bli miljardär än, utan är bara en sketen miljonär så går skatten från 10 900 kronor till 7 500 kronor. Det är tidigt att säga men jag tror att mina investeringar gått upp så mycket i pris under 2024 att jag trots allt kommer betala mer i skatt nästa år. Vi får väl se. Det finns fortfarande gott om tid för en marknadskollaps innan det blir ett faktum.

Skatten på ISK , Investeringssparkonto, bestäms av statslåneräntan i slutet av november året innan. Riksgälden publicerar den varje torsdag så i praktiken så bestäms den sista torsdagen i november. Skattesatsen är 30% av en "schablonintäkt" och schablonintäkten beräknas som en andel av det man har på ISK, som en förmögenhetsskatt. Andelen är numera statslåneräntan plus 1% (med ett golv på 1,25%). Förra året var statslåneräntan 2,62% vilket gav en schablonintäkt på 3,62%. 30% av det blev 1,086% så vi kommer betala 1,086% av innehavens värde 2024 i skatt. Det ser ut som att statslåneräntan kommer hamna lite över 2% Statslåneräntan är just nu 2,11% men har varit så låg som 1,79% under hösten. Just nu är den på uppgång men säg att den förblir ca 2,1%. I så fall blir ISK-skatten ca 0,93%, 15% mindre än förra året som i så fall förblir skatterekordet. Nytt för 2025 är ett grundavdrag på 150 000 kronor, i alla fall om det klubbas a...

Varför inte en fredagsrant? Dagligen är det rubriker och anklagelser mot bankernas låneräntor, men folk har fel. Bankernas utlåningsräntor för bolån är låga och rimliga. Problemet är storleken på lånen som folk dragit på sig. Man har hoppats och drömt om att få låna många miljoner kronor utan att behöva betala speciellt mycket för det och nu när någon vill ha lite betalt så börjar gnället. Ja, 4% ränta är dubbelt så mycket som 2%, men 2% var abnormalt. Det var ett symptom på en sjuk ekonomi och att bygga sin privatekonomi på en sjuk grund är sjukt. Det är inte heller en fördubbling om man räknar in amortering. En sak har folk dock rätt om. Storbankerna är extremt snåla med inlåningsräntan, sparräntan, men det löser man enkelt genom att ha sina pengar hos någon annan bank. (Jag har just nu pengar hos Santander, men det finns minst ett halvdussin andra banker som ger ungefär samma ränta) Man hör också röster som kräver att bankerna ska skatta på sina vinster. Man und...

ISK infördes 2012 , nu tolv år sedan. Med ISK så skattar man på värdet varje år istället för att skatta på vinsten när man säljer (om man har en vinst). 2012 (se återblick ) hade jag redan en del aktiesparande, då i aktiedepåer, och då ISK verkade bättre så flyttade jag det mesta av mitt sparande dit. Jag säger "det mesta" för jag lämnade kvar några innehav som hade gått upp mycket, med mina mått mätt, och där det skulle kostat en del vinstskatt att flytta. Specifikt så lämnade jag kvar Avanza Zero och Sectra i aktiedepån. Hur ser det beslutet ut nu ett drygt decennium senare? Det är inte vackert. Om jag hade flyttat Sectra 2012 så hade det kostat 20 öre per aktie i skatt, och sedan dess hade jag betalat ytterligare 2,50 kronor i skatt per aktie ISK-skatt, men jag hade kunnat återinvestera utdelningen istället för att använda den till skatt. Nu, med aktierna kvar i depån , har jag redan betalat runt 3 kronor per aktie i skatt på utdelningar och om jag säljer a...

Enligt ett förslag från regering+SD , så kommer skatten på ISK sänkas med upp till 1 700 kronor per år genom att de första 150 000 kronorna i en ISK inte ska ha någon schablonintäkt. Det här var ett förslag som fick mycket kritik i remissinstanser, men det var också ett vallöfte så väljarna fick vad de röstade för vilket är bra ur demokratisynvinkel. Jag skriver "upp till 1 700 kronor" eftersom skatteminskningen beror på statslåneräntan. Om den blir så låg som den var för några år sedan så blir skatteminskningen runt 500 kronor för de som har 150 000 kronor eller mer i en ISK (eller kapitalförsäkring som har ungefär samma skatteregler). På samma sätt skulle det kunna bli mer, men just nu är statslåneräntan på väg ner, inte upp. För mig personligen som ligger en bit över gränsen så är det en trevlig present, om än inte avgörande på något sätt och jag tror att pengarna hade gjort mer nytta på något annat ställe. Tydligen ska det kosta staten lite drygt 4 miljarder i läg...

Igår kväll kom deklarationsblanketterna i min elektroniska brevlåda och jag tror väldigt många fått dem nu. Tyvärr så öppnar inte deklarationen på ett par dagar. Är det nytt? Jag har för mig att jag kunnat deklarera direkt när jag fått papperen förut. Det var inga överraskningar för mig. Eftersom ISK-skatten kommer med fördröjning och har blivit så märkbar så har jag noga räknat på den hela tiden. Varje kvartal har jag skrivit ner hur mycket mina ISK:ar varit värda och jag har skrivit ner hur mycket jag betalat i utländsk källskatt. Värdena jag skrev ner blev inte exakta men de var inom några promille från de värdena bankerna rapporterade till skatteverket. ISK-skatten för 2023 blev sedan: 30 % * 2,94 % * värde 1 jan + värde 1 apr + värde 1 jul + värde 1 okt + insättning > 4 Från det drar man skatten man redan betalat utomlands, i alla fall för de länder som drar 15% eller mindre. Jag har också utdelningar...

Nu är statslåneräntan den sista november känd och med det så vet vi skatten för ISK och kapitalförsäkring/KF nästa år. Skatten blir 1,086% av innehavet , det högsta hittills. Skatten på ISK beräknas som 30% (kapitalskatten i Sverige) på en "schablonintäkt". Schablonintäkten är statslåneräntan plus 1% av innehavet på ISK spritt ut på de fyra kvartalsskiftena, plus lite till för insättningar så att det inte ska gå att ta ut och sätta in pengar för att undvika skatten. Statslåneräntan den sista november 2023 var 2,62%, upp från 1,94% förra året och upp från 0,23% året innan. Under hösten var statslåneräntan uppe i 3,00% så det kunde varit värre. ISK-skatten är nu såpass hög att man kan börja fundera på om man ska ha sina investeringar i en aktiedepå istället. I en sådan betalar men 30% skatt på utdelningar och reavinster, vilket om man inte säljer något, blir ungefär 1% på de innehav som ger 3% direktavkastning vilket är rätt vanligt. Räknar man vidare på det så ver...

Vi är återigen i en period där allt verkar farligt och riskabelt. Senast det hände var nog när COVID-19 visade sig vara rätt dödlig. Innan dess var det skuldkriser i Grekland, och innan dess var det den amerikanska bankkraschen 2007-2008. Det "nya" den här gången är inflationen. Vi har en massiv inflation som gräver ut värdet av besparingar, vilket får människor att bete sig irrationellt och som gör att ingen kan planera eftersom ingen vet vad saker kommer kosta och som allmänt gör människor olyckliga. Orsakerna till inflationen är många , från att mjölkbönderna visst höjt mjölkpriset med 40% bara sedan nyår, till att elektricitiet kostar många gånger mer än för några år sedan, till att räntorna höjts, till brist på solrosolja från Ukraina, till att folk i allmänhet har för mycket pengar, till att fabriker i Kina varit covid-stängda, till köer i containerhamna, till en svag krona jämfört med dollar och Euro, och till det värsta, att folk förväntar sig inflation eller p...

Gott Nytt År från mig till alla er! Speciella önskningar om en bättre framtid till alla de     som lider av Putins krig. Slutet på 2022 närmar sig och vi stänger snart böckerna på ett av de sämsta börsåren vi sett. Långt ifrån det värsta (2008: -42%, 1931: -40%, 2002: -37%), men vi vet inte heller om vi sett botten. En sak vi ser vid kvartalsskiftet är en ny rekordhög ISK-skatt. 0,22% av värdet på ISK-innehaven imorgon kväll ska gå till Skatteverket (inbetalning 2024), och samma sak de följande tre kvartalsskiftena. Inflationen är fortfarande extremt hög vilket tyvärr urholkar värdet på investeringarna. Investeringsjusterat så kommer året tappat ungefär 10 procent mer än bara nedgången. Det finns de som velat göra realiseringsvinster inflationsjusterade och de skulle tjäna mycket på det sådana här år. Med andra ord, de personerna vill inte att tillväxt i linje med inflationen ska räknas som vinst och beskattas. Det verkar i alla fall som att infl...

Man kan ha kontanter i sina investeringssparkonton (ISK) och den senaste månaden har det varit några nyhetsreportage om att ingen bank betalar ränta på de pengarna. Avanza meddelade idag att de kommer betala 0,25% i ränta på alla kontanter, i ISK eller i aktiedepå, från och med årsskiftet. Nordnet har nyligen sagt att de inte har beslutat om ränta på ISK men jag tror att de kommer kopiera Avanzas ränta. Trots räntan så är det en dålig idé att ha kontanter på ett ISK eftersom man betalar (för 2023) 0,9% i skatt på allt man stoppat in där, inklusive kontanter. 0,25% ränta, 0,9% skatt, det kostar alltså mer i skatt än man får i ränta, och det är innan skatten för att stoppa in pengar på ett ISK (0,22% under 2023). Jag brukar tömma mina ISK på kontanter i slutet på varje kvartal eftersom det är i kvartalsskiftena skatten räknas ut. Jag gissar att det besparat mig någon tia över åren men ju högre skatten blir, desto viktigare är det att inte ha kontanter eller det som liknar kont...

ISK-skatten sätts utifrån statslåneräntan . Hög ränta, hög skatt, låg ränta, låg skatt. Sista torsdagen i november publiceras den ränta som styr ISK-skatten nästa år. I år är den räntan 0,23%. Schablonintäkten (den antagna tillväxten) i ISK antas sedan vara den räntan plus 1%, men inte mindre än 1,25%. Med andra ord så kommer schablonintäkten för 2022 bli 1,25%. ISK-skatten blir därför 30% av 1,25% av värdet på det man har på ett ISK-konto, det vill säga 0,375% . För lågriskplaceringar som räntefonder och kontanter så är ISK-skatten högre än den skulle vara på andra konton så undvik att ha sådant på ISK-konton. För andra placeringar, så länge placeringarna går plus så är ISK (eller kapitalförsäkring som har samma skattenivå) den rekommenderade kontoformen. Jag har själv större delen av mina fonder och aktier på ISK-konton. Utanför har jag en del äldre placeringar där det skulle kosta för mycket att flytta till ISK, några placeringar där jag förväntade mig 50% risk för förlust ...

ISK-skatten har debatterats nyligen. För att få lite överblick över hur den jämför med depåskatt så gjorde jag en enkel figur där jag jämför den effektiva skattesatsen på pengarna man har kvar i slutet av ett år. Det här är lite orättvist mot ISK för det tar inte hänsyn till att man i en depå kan skjuta upp skatten på framtiden och därmed får en "gratis" återinvestering. Istället så antar figuren att man säljer allt den sista december och betalar reavinsskatt på det. Det tar inte heller hänsyn till att man kan kvitta vissa depå-förluster mot annat. Jämviktspunkten ligger runt 2% ränta och 10% avkastning. Högre ränta eller lägre avkastning så är depåer bättre. Lägre ränta eller högre avkastning så är ISK bättre. Den punkten var en rätt rimlig punkt att planera för, men de senaste åren har vi legat på 0% ränta och dopad aktieavkastning och då har ISK haft klart lägre skatt än aktiedepåer. I längden borde det jämna ut sig, då skatten på ISK är skyhögt över depåer de ...

Min grundfilosofi är att ägande inte ska beskattas. Jag är inte 100% förtjust i ISK-skatten, men jag är inte dummare än att jag inser att med största sannolikhet så är ISK ekonomiskt bättre än en vanlig depå så jag accepterar den. Av principskäl tyckte jag därför inte om den gamla fastighetsskatten, den som var att man betalade någon procent av sitt hus värde till staten varje år. Det här hade jag gemensamt med många andra och 2008 så byttes den gamla fastighetsskatten ut mot en "avgift" som toppar på 500 kronor i månaden, 6000 kronor om året. Nu när vi kan se effekterna av att avskaffa fastighetsskatten så vill ha ha tillbaka den. Jag hade fel. Den gamla fastighetsskatten dämpade priserna på fastigheter och utan den så har låga räntor gjort att priset på de mest attraktiva bostäderna rusat. Det har fått andra priser att följa efter och allt som har med boende att göra har blivit mycket dyrare. Det finns alldeles för lite som håller priserna på rimliga nivåer. På r...

Allt gott har ett slut, och det gäller även för saker som inte är så goda. Nordea Bank var den tredje aktien jag köpte för nästan 20 år sedan och jag har regelbundet ökat mitt ägande i banken men nu är det slut. Rapporten var positiv men efter den kommit sålde jag alla mina Nordeaaktier. Anledningen är enkel: Utdelningsaktier i Finland kostar för mycket pengar och jobb för mig. Jag vill inte betala både ISK-skatt och finsk skatt och sedan vänta åratal på att allt jämkas. Nordea lovade aktieägarna en helt ok utdelning om än delvis efter att de nuvarande utdelningsrestriktionerna hävts till hösten. Hade det varit en svensk bank, eller hade Finland behållt de gamla skattereglerna, så hade jag gärna stannat som ägare. Resultat per aktieinköp Nu när allt är sålt kan jag summera resultatet av 9 olika beslut att köpa Nordea-aktier. Det enda beslutet som varit lysande var beslutet att delta i nyemissionen. Trots det är det bara ett beslut som jag i efterhand ångrar och det var ...