Inflationen sjunker långsamt, men hur blir det med matmomsen?
SCB kom med den månatliga inflationsrapporten igår onsdag. Jag fortsätter följa rapporterna då jag har min skakiga lilla fastighetsbolagsdel av portföljen, och för att min privatekonomi tagit en del inflationssmällar.
Fastighetsbolagen påverkas av räntan som är kopplad till inflationen och till både marknadens och Riksbankens inflationsförväntningar.
Den senaste siffran för årlig inflation, enligt KPI, är 0,9%. Det är lite under de långsiktiga 2% som man ser som normalt, men det är helt ok.
Som vanligt är det när man tittar på detaljerna som bilden blir komplicerad.
Den årliga KPI-inflationen har dragits ner -1,1 procentenheter för att räntor på bostadslån sjunkit (-24,3%), och med -0,7 procentenheter för att räntor på bostadsrättslån sjunkit (-27,6%), samt med -0,2 procentenheter för att bensin och diesel sjunkit i pris sedan förra året (regeringen beslutade att minska mängden biobränsle vilket sänkte priserna men ökade CO2e-utsläppen).
Det här är positiva nyheter för de som är högt belånade, men inte direkt någon överraskning, och egentligen inte en nyhet heller.
Är man inte högt belånad så är den sjunkande räntan på bostadslån irrelevant och inflationen man är utsatt för betydligt högre än 0,9% och antagligen runt 3%.
Hyror (+4,7%) drar upp inflationen med 0,4 procentenheter, el (+22,5%) drar upp inflationen 0,7 procentenheter, mat (+3,3%) drar upp inflationen med 0,5 procentenheter, men många av de uppgångarna hände tidigare under året, inte den senaste månaden.
KPIF, måttet som bortser från direkta ränteförändringar, har ökat med 3,1% mellan september 2024 och september 2025. Det är också det mått som Riksbanken tittar på och det är fortfarande för högt. En stor del av Riksbankens septemberrapport, när de trots KPIF-inflationen sänkte räntorna, används för att argumentera för att KPIF-inflationen inte är så illa som den ser ut på ytan.
Riksbanken argumenterade för att KPIF-inflationen kommer att sjunka framöver, och den senaste månaden har också KPIF-inflationen sjunkit från 3,2% till 3,1%. Det är lite svårt att se exakt hur prognosen ser ut, men de har den här figuren:
Det ser ut som att de trodde att KPIF skulle sjunka under 2,0% innan årsskiftet. Det är inte mycket tid kvar.
En anledning till att Riksbanken tror på sänkt inflation framöver är att regeringen föreslagit vissa skattesänkningar, och speciellt på mat, som i bästa fall leder till prissänkningar, men åtminstone lär bromsa prishöjningar. När skatten sänktes på restaurantbesök så kunde man efteråt se att effekten tog cirka tre år att slå igenom, och bara hälften av skattesänkningen ledde till prissänkningar, resten ledde till högre vinster och/eller fler anställda, med cirka 6 000 nya jobb.
Jag har nämnt en sänkning av maten på moms som en idé för att bromsa inflationen utan räntesänkningar, så jag kände direkt att regeringen läser min blogg när de kom med förslaget. Naturligtvis kom det mycket kritik efteråt. Mestadels att det är för dyrt, men också fjantiga (ja, jag menar det ordet) argument om att det gynnar de som köper dyra mat mer än de som köper billig mat. Det jag personligen är kritisk mot är att det är uttryckligen tänkt att vara en tillfällig sänkning av matmomsen.
Det finns med andra en liten inflationsbomb inbyggd i förslaget. En bomb som kommer gå av efter nästa val när matmomsen plötsligt höjs igen. Jag nämnde ovan att det tagit tre år för maximal effekt när de sänkte restaurangmomsen. Om tre år är matmomsen tillbaka där den var. Finansministern säger att hon noga kommer titta på ICA och se hur de gör, men det är bara prat.
Men tillbaka till SCBs inflationssiffror. Allt som allt så gav inte den här rapporten några tydliga besked. Kanske är inflationen långsamt på väg ner, men jag är fortfarande inte övertygad. Jag tror att det fortfarande kliar i många fingrar att höja priserna och vi ser att prishöjningar nämns i var och varannan kvartalsrapport, om än inte alltid med de orden. Långräntorna gjorde inga plötsliga kast så de, liksom jag, börjar nu vänta på nästa månads rapport.
Elpriset kommer driva inflationen närmsta 15 åren åtminstone. Brist på planerbar effekt i "hela" Europa och stora investeringar krävs för att modernisera nätet för den nya förnybara energin. Se dagens artikel i BBC som exemple på ämnet för att se hur ser ut i lilla Holland (Holland + Belgien är ungefär Malmö -> Göteborg i storlek).
SvaraRaderaDenna kostnad smittar ju av sig på allt annat då (billig) energi är grunden i den välfärd som 1900-talet gav oss och nu verkar på väg bort en del i taget.
Intressant artikel. Det låter som att det största problemet är att el-ledningarna in till stadsdelar eller kvarter är för mesiga eftersom folk brukade värma med en gaspanna och bara behövde el till några glödlampor.
RaderaDet låter väl inte osannolikt att liknande problem kommer dyka upp i Sverige men kanske räddas vi lite av att direktverkande el varit så populärt.
Men om inflation, det finns rätt många som menar att i längden så är det priser på energi (olja, gas, el) som styr. De fick ett bra argument 2022 när Ryssland invaderade Ukraina och elpriserna rusade och jag tror att du är något på spåren.
Även gurkpriser kommer från uppvärming av växthus.