Inflationen är nu 0,3%, eller betydligt högre

Inflationen, november 2024 till november 2025, är 0,3% enligt de senaste siffrorna från SCB. Det är inflationen mätt enligt KPI som är det bredaste, mest täckande, inflationsmåttet.

Det är en låg inflation, kanske till och med alltför låg inflation, men som varje månad de senaste åren döljer det sig många detaljer bakom siffran.

• Räntesänkningar på i genomsnitt 25% för de som lånat till boende sänker inflationssiffran med 1,6 procentenheter.
• Sänkta bensinpriser (regeringen ökade mängden fossilbränsle i bensin i början av året vilket kraftigt sänkte priserna; samt att dollarn försvagats) sänker inflationssiffran med 0,3%.
• Hemelektronik (starkare krona gör att saker som handlas i dollar sjunker i pris) sänker inflationssiffran med 0,2%.

Mot det som sänker inflationssiffran står höjda hyror (4,7%), höjda matpriser (3,1%) och höjda elpriser (7,3%).

Prishöjningarna är på områden som är svåra att undvika. Det är prishöjningar på "måste-ha"-saker.

Från 1 april, och 21 månader framåt, sänks matmomsen från 12% till 6%. Det borde leda till en sänkning av matpriserna på cirka 5% men mer sannolikt sjunker matpriserna 2-3%. Det var så det blev med sänkt restaurangmoms. En del av effekten kom direkt, en del kom efter hand, och en del kom inte utan blev att hela branschen växte med fler anställda.

Jag har nämnt sänkt matmoms som ett sätt att bekämpa den del av inflationen som slår mot de med minst marginaler, men det verkar ändå bli fel. Tidsbegränsningen betyder att det är en tillfällig sänkning över valet, och gör att många nog ser det som en chans att tjäna lite extra under 18 månader. Det ska bli intressant att se hur det blir.

KPIF-siffran, den siffra som Riksbanken tittar på och har som uppdrag att få i närheten av 2% ligger just nu 2,3%, rätt nära målet. Det borde inte behövas några räntejusteringar på kort sikt i alla fall.

I USA sänkte centralbanken styrräntan till 3,5%-3,75% (deras styrränta är ett intervall) som väntat, men de dras mellan de som absolut inte ville sänka då inflationen är för hög, och den person som ville sänka ännu mer för att Trump sagt till honom att det är det han vill.

Trump kommer från en fastighetsfamilj. Hans far byggde upp ett stort fastighetsbolag i New York, och om det är något som fastighetsbolag vill ha är det låga räntor. De jobbar alla med lånade pengar, andras pengar, och ju billigare man kan använda andras pengar, desto mer tjänar man. Låga räntor, eller snarare räntesänkningar, höjer också priset på fastigheter. Det är alltså inte konstigt att en person med en väldigt självcentrerad syn på världen, med fastighetsbakgrund, skulle vara besatt av räntesänkningar. Vi såg samma sak från den jämngamla Sven-Olof Johansson i Sverige.

Vi i Sverige påverkas bara väldigt indirekt av den amerikanska styrräntan. Det som betyder mer är förtroendet för den amerikanska ekonomin. Så länge de verkar fatta rationella beslut så kan vi ignorera dem.

I Sverige har de långa marknadsräntorna stigit under en stor del av året vilket bland annat resulterade i den näst högsta ISK-skatten någonsin.

De stigande marknadsräntorna märks i sjunkande priser på fastighetsaktier då de kommer att få lägre förvaltningsresultat framöver. Blir det också lägre fastighetspriser så kan balansräkningarna för fastighetsbolagen urholkas vilket skulle kunna ge en ny fastighetskris. Jag ser inte den risken just nu, men det är något att ha i bakhuvudet om inflationen biter sig fast och marknadsräntorna fortsätter uppåt.

För övrigt var jag inte bjuden till Nobelfesten i år heller. Inte heller fick jag något pris, varken i litteratur, fred, kemi, medicin eller fysik. Nåja, det kommer nya priser nästa år!