Tullar, vad är poängen med dem?
För länge sedan, innan inkomstskatter och moms och bolagsskatter, så var tullar länders viktigaste inkomst. Man tog betalt för att släppa in saker i landet eller in i städer och pengarna kunde staten sedan använda till slott, krig eller varma underkläder till kungen.
Det som gjorde tullar bra var att de var enkla. Man kunde sätta upp en beväpnad vakt på vägen, eller i hamnen, och sedan begära 10% av värdet på det folk transporterade förbi vakten. Det krävdes väldigt lite administration och efter att man avrättat lite smugglare så förstod folk hur det funkade.
Andra inkomstkällor, som moms och inkomstskatter, kräver att man vet väldigt mycket mer om vad som händer i landet. Man måste veta vilka som bor i landet, vad de tjänar, vad affärer säljer och till vilket pris. Det krävs mycket organisation för det. Tullar var lättare.
Nackdelen med tullar är att de gör allt dyrare vilket stryper intresset av att handla och utan effektiv handel så blir mycket mindre gjort.
De klassiska tullarna har lämnat många spår efter sig. I Stockholm pratar man om "innanför tullarna". Det finns i många städer kvarter som heter Norrtull, Västertull, Östertull och Södertull. Det finns tullhus vid åar och hamnar.
Närmare nutid (sedan industrialiseringen på 1800-talet) så har tullar även fungerat som ett sätt att styra handel. Man ger lägre tullar till vänner än till andra, speciellt så sätter man tullar på länder som har konkurrerande industri för att hjälpa den egna industrin så att ägarna kan tjäna mer pengar och bjuda kungen på fest.
Våra erfarenheter säger att det i längden inte fungerar. Man kan inte använda tullar för att rädda en industri som är långt ifrån konkurrenskraftig. Det man skulle vilja är att tullar ger inhemsk industri tid att modernisera och bli mer effektiva, men det verkar aldrig bli så.
I Sverige försökte vi skydda textilindustrin med tullar, men de halkade bara allt längre efter i konkurrenskraft så det blev dyrt utan att Sverige fick speciellt mycket för det. När skyddstullarna till slut togs bort så försvann också den svenska textilindustrin på några decennier.
Det ser ut som att det mesta blir bättre om länder med likartade förutsättningar helt enkelt struntar i tullar och låter handeln och konkurrensen sköta sig själv.
Då och då kommer det människor som tänker att om man blockerar importen så kommer det egna landet blomstra. Det tankesättet brukar kallas protektionism, och Donald Trump är en stark förespråkare.
Tanken är att om man gör allt importerat dyrare så kommer mer tillverkning göras inom landet och då blir det mer jobb och skatter för de egna invånarna, men det brukar inte bli så. Amerikanskt virke är inte bättre än kanadensiskt virke utan bara dyrare, vilket gör möbler och hus dyrare, vilket minskar pengarna invånarna kan lägga på annat och så ligger man plötsligt minus istället för plus.
Speciellt så blir det sämre eftersom tullar brukar besvaras med tullar så dels så ersätter man effektivt producerade utrikiska varor med dyrare alternativ, och dels så får man inte exportera det man faktiskt är bra på att tillverka inom landet.
Allra sämst är om tullarna kommer plötsligt för då vet ingen riktigt hur de ska anpassa sig. Är det tillfälligt? Långvarigt? Kommer tullsatser justeras upp eller ner? Kommer de expandera till andra områden? Enklast blir att vänta med investeringar för att se vad som händer och när folk väntar så brukar det bli lågkonjunkturer och recensioner.
Det främsta exemplet på hur dåligt det kan bli med tullar är också från USA. 1929 så kraschade den amerikanska börsen efter att den oreglerat blivit full av bedrägerier och luftslott (tänk Ivar Kreuger). En hel serie bolag gick i konkurs och arbetslösheten ökade snabbt.
Förslag om skyddstullar fick snabbt upp ångan och "Smott-Hawley Tariff Act" klubbades och införde väldigt höga tullar på nästan allt. Helt naturligt kontrade andra länder och istället för att göra något bättre så blev allt sämre. Den amerikanska handeln kollapsade och sjönk till en tredjedel och den stora depressionen var ett faktum, inte bara för USA utan globalt.
(Sidospår: Den ekonomiska kraschen gjorde en österrikisk korpral som presenterade enkla lösningar populär i Tyskland och efter att han kommit in i parlamentet så gjorde han en kupp och sedan blev verkligen allt dåligt.)
Tullar är med andra ord något som kostar landet pengar. Ska man använda dem så är det för något man tycker det är värt att lägga pengar på. Kanske är man beredd att ta kostnaden för att hålla en inhemsk matproduktion igång, eller råvaruproduktion. Eller för att skydda något annat som man tycker är strategiskt viktigt. Man ska dock vara beredd på att det indirekt kostar landet mer pengar än tullarna man får in.
Bra genomgång och om någon frågar vad jag tycker i frågan ska jag hänvisa till din text. Jag har alltid argumenterat för att Sverige borde öka svensk konkurrenskraft genom att göra det billigare att producera här, men också att se till att det finns superbra infrastruktur som supportar företagen. Båda delarna misslyckas vi till stor del med - och vi gör det relativt komplicerat att driva företag. Som tur är kan det vara väldigt svårt att driva företag i många andra länder. Politiker som vill göra det bättre för företagare skulle minska antalet skatteregler och istället sänka skatten på arbete. Då behöver man inte ens tänka i termer av tullar.
SvaraRaderaDet skulle inte förvåna mig om Donald börjar blanda in andra påtryckningsmedel, till exempel fortsatt engagemang i NATO, i tullarna. Om EU kontrar med motsvarande tullar så blir det alltså "kostsamt" på andra vis. Lite så som den klassiska smutsiga mobbaren fungerar där på skolgården när han stjäl matpengar från småglinen och hotar med stryk om de skvallrar för någon, tänker utanför boxen på sitt eget speciella sätt, vilket i det här fallet blir riktigt eländigt.
SvaraRadera