lördag 29 augusti 2015

Hur mycket kostar din mobiltelefon med trafik?

Ett tema på den här bloggen är investeringar men för att kunna investera behöver man ha något att börja med. Det är lättare att bli rik om man är rik och allt det där.

Om man utgår från att man inte började rik tack vare rika föräldrar så är den gängse metoden att arbeta och sedan inte konsumera hela lönen. Med den lönenivå vi har i Sverige så är det mycket enklare att spara än i de flesta länder i världen men det kompenseras delvis av folks förmåga att förbruka hela lönen på sådant de inte behöver. Med andra ord är det ett krav att man inte slösar bort sin lön. Vissa gör det till ett livsuppdrag att hålla sina levnadskostnader nere, såsom Miljonär innan 30, medan jag mest försöker se till att jag inte betalar mer för det jag vill ha än det är värt.

Telefonen

Mobiltelefoni finns i alla prisnivåer för såväl telefonen som kontrakten med telefonibolagen. De dyraste telefonerna just nu kostar ca 9 500 kronor (iPhone 6 med 128 GB lagring, och Samsung Galaxy S6 Edge med 128 GB lagring ligger båda på den nivån) och det är rätt lätt att inse att det är dyrt. Om man har råd och ett behov, visst kan man köpa dem, men det är dyrt. Jag tror dock de flesta vet vad de gör när det gäller större engångsbelopp. Mina telefoner brukar kosta 2-3 500 kronor och jag köper en ny vartannat år.


Skärmdump som visar de populäraste telefonernas lägsta priser på prisjakt

Abonnemanget

Abonnemanget då? Där tror jag att det är många som betalar mer än de behöver och jag tror att jag har hittat en billig lösning som fungerar för mig. Det blir nästan reklam av det här, men min lösning är Telia Kontantkort med "månadskort Surf". Eftersom jag oftast är på WiFi på ena eller andra sättet så använder jag förvånansvärt lite datatrafik vilket gör att det minsta månadskortet fungerar. Den varianten verkar inte synas i prislistorna men är 29 kronor för 31 dagar och innehåller 0,5 GB/månaden1. Samtalstrafik och SMS hamnar på kontantkortet vilket jag fyller på med 100 kronor ett par gånger om året. Samtal och SMS är dyra med kontantkort men jag kommunicerar via datatrafik istället för SMS så det gör inget. Sedan har jag ett utlandskontrakt som gör att jag kan använda telefonen utomlands och då får allt på en faktura.


Skärmdump som visar vanliga abonnemang på pricerunner

Vinner jag?

Totalt betalar jag ca 700 kronor om året för min mobiltelefoni, och cirka 1-2 000 kronor om året på mobiltelefoner. Jag tror att jag har en prisvärd och billig lösning. När jag kollar på Pricerunner så verkar "normala" abonnemang kosta 1 000-2 500 kronor om året men de finns också i ännu dyrare former, ofta inklusive avbetalningar på en telefon och med kontrakt låsta på 1-2 år.

Jag har vid inget tillfälle fått slut på datatrafik eller tömt kontantkortet. Eventuellt så håller jag omedvetet igen lite eftersom jag vet att det finns en gräns, men jag tror att jag känner mig lika fri och trådlös som andra i min omgivning. Medan jag skriver det här och tittar på nivåerna så inser jag också att det har blivit så billigt att jag egentligen inte borde bekymra mig alls.

Men hur gör du? Har du också hittat en bra lösning för abonnemang och telefoner?


1 1 GB/månaden kostar 49 kronor för 31 dagar eller 299 kronor för ett halvår vilket lustigt och ologiskt nog är dyrare än månadskort.

torsdag 27 augusti 2015

In i Irak och ut igen - en studie i en ickelikvid fond

2011 var jag äventyrlig och hoppade på ett erbjudande från Avanza att investera i Irak, närmare bestämt i fonden FMG Iraq Fund A10. Min äventyrlighet begränsade sig till 4 000 kronor och det var helt uppenbart en del av mina lekpengar och jag var hela tiden helt införstådd med att de kunde försvinna helt. Jag förutsåg inte ISIS men jag insåg att den delen av världen saknar stabilitet.


"Iraq in its region" av TUBS - Eget arbeteDen här vektorbilden skapades med Adobe Illustrator..Denna fil har laddats upp med Commonist.This vector image includes elements that have been taken or adapted from this:  World location map (W3).svg (by TUBS).. Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

En månadsfond

Ganska snabbt visade det sig att fonden inte gick att handla som andra fonder. Priset uppdaterades en gång i månaden och den handlades (i alla fall hos Avanza) en gång i månaden. La man inte sin order före klockan 12 den trettonde i månaden så fick man vänta till nästa månad (här tycker jag allt Avanza kunde tillåta order att ligga och vänta).

Så en gång i månaden har jag fått se vad priset var månaden innan. Efter ett köppris på 750 kronor år 2011 så sjönk det det till 650 kronor året efter, för att stiga till 850 kronor år 2013, för att sedan plötsligt rasa först till 650 kronor när ISIS kom igång 2014 och sedan vidare ner till 500 kronor när det såg som mörkast ut. Under våren har sommaren har priset återhämtat sig lite, men jag bestämde mig för att det var en rätt meningslös fond för mig. För lite pengar och för liten chans till en meningsfull avkastning för att vara en chansfond/aktie.

Jag satte en anteckning i kalendern på mitten på augusti och lyckades precis komma in på Avanza före klockan 12 (jag hade inte noterat tiden, bara datumet). Där begärde jag att få sälja mina andelar. Det senaste priset var 680 kronor vilket vore helt ok. -400 kronor på en chansning. Sedan var det bara att sätta sig och vänta. Pengarna kommer inte förrän i september eller kanske till och med oktober.

Idag kom beskedet att andelarna sålts för 597 kronor. Antagligen gjordes affären mitt i Kina-krisen och absolut inte till de 680 kronor som gällt månaden (eller två månader?) innan. Äsch då. Det var inte alls ett pris jag hade tänkt mig. Plötsligt har lärdomen kostat 800 kronor istället för 400 kronor. Om nu det inte tillkommer något. Som jag skrev ovan så dröjer det innan jag har kronorna i "min hand".

Bokslut

FMG Iraq Fund
Köpt2011-12-014 000 kronor
Sålt2015-08-27 (ungefär)3 204 kronor
Resultat-796 kronor-19,9%
Per år-5,7%
Fonden var i en vanlig depå så förlusten blir lite mindre efter skatt, men fortfarande en förlust.

Lärdomar

  • Små långsiktiga spekulationer är inte värt besväret.
  • Undvik tillgångar som inte kan handlas dagligen.
  • Om det är stor fördröjning, undvik sånt där man inte kan indikera vilka priser som det vore ok att handla för.
Jag tycker fortfarande att det vore spännande att ha något spekulationsintresse i den delen av världen. De kan behöva de investeringar de kan få och jag är gärna med på en resa uppåt medan länderna återuppbyggs, men det verkar svårt att få in en fot som går att snabbt dra tillbaka om det blir obehagligt.

"Iraq GDP per capita 1950-2008" av Jacob Lundberg - Eget arbete. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons.

Borde jag lära mig något mer?

måndag 24 augusti 2015

Missade jag rean?

Jag följer inte börskurser dagligen utan jag försöker notera priset på det jag äger en gång i veckan, mest för att få snygga grafer. Trots det har jag inte kunnat undgå att notera en viss panik idag på tidningsrubriker.

När jag kom hem hade jag tre Kurslarm-mail från Avanza utöver de tre jag fick i slutet av förra veckan. När jag kollade aktierna så verkar det som att det var 10% rabatt på allt i USA under en timme idag. Helt galet. Nu kanske det fortsätter ner imorgon men om inte så har de som handlade på rean idag gjort bra fynd.

Mina reserver är 1-2 dagar bort och jag vill göra andra saker än att stirra på börskurser så den här berg och dalbanan är inte för mig, men Mr. Market är verkligen på ett intressant humör idag. Om det skulle visa sig att det här är en temporär dipp så ger jag mina gratulationer till de som handlade billigt!

lördag 22 augusti 2015

Fyllde på lite USA konsumentprodukter ((Johnson & Johnson) & (Procter & Gamble))

Som en del noterat så har vissa populära konsumentproduktbolag i USA blivit billigare de senaste veckorna. Dollarn har inte blivit billigare (kanske tvärtom) men jag passade i veckan på att köpa 50 Johnson & Johnson för $98,23 styck (8,55 USD/SEK), och 10 Procter & Gamble för $74,09 styck (8,60 USD/SEK). Oavsett hur smart det är eller inte är så är det i alla fall bättre priser än de jag betalat tidigare för andelar i bolagen så det kan inte vara mina sämsta beslut.


Inköpen kommer, om inget oförutsett händer, öka min årliga utdelning med $150 + $26,5 = $176,5 (idag cirka 1 500 kronor), det vill säga cirka 100 kronor efter skatt per månad. Nog för 1 utelunch. Så jag har köpt mig 1 "gratis" utelunch i månaden.

torsdag 20 augusti 2015

Index - och deras relation till aktiepriser

Jag ska utveckla lite av det jag sa i min förra bloggpost där jag var upprörd över att en "aktieexpert" kunde lova att något för alltid skulle gå bättre än index. Dels för att han inte kunde veta det, dels för att det inte ska vara möjligt för något att i oändlighet gå bättre än ett väldesignat index det är en del av.1

Ett index är ett försök att sammanställa hur en grupp av investeringar går. Det är som en virtuell portfölj av aktier. Exakt hur aktierna är fördelade och utvalda varierar men det normala är att de är viktade efter företagets marknadsvärde. De används för att se trender och som jämförelsematerial.

Index som inte tar hänsyn till utdelning

En del index tar inte hänsyn till utdelning och då går faktiskt aktierna inklusive utdelning tillsammans bättre än indexet. Det betyder att indexet har brister som gör det ointressant att jämföra sig med men det blir mycket enklare beräkna indexet. Nu får jag en misstanke att sådana index, idag, existerar för att fonder ska se bättre ut eftersom beräkningarna inte längre behöver vara enkla och SvD anklagar banker för just det i http://www.svd.se/fondbluffen-av-nordea_7030639

Teoretiskt exempel

För att visualisera, anta att en marknad innehåller 3 aktier, för företag Adam AB, Bertil AB och Caesar AB. De har en miljon aktier var och är värderade till 100 miljoner, 200 miljoner och 400 miljoner. Då kan ett index för den marknaden låtsas ha en miljondel av varje företag, och indexet får en virtuell aktie för 1, 2 och 4 kronor, och indexet har värdet 7. Skulle Adam AB:s aktie gå upp till 2 kronor, så hamnar indexet på 8 (en uppgång på +14%). Efter uppgången är Adam AB 25% av indexet (innan var det ~14% av indexet).

Anta att Adam AB fortsätter att vara populär och aktiepriset går upp till 16 kronor medan de andra företagen ligger stilla. Nu är indexet på 22 (en uppgång på 175%) och Adam AB är nu ~72% av indexet.

Skulle Adam AB fortsätta att gå bättre än de andra aktierna kommer dess andel i indexet fortsätta att öka tills det hamnar väldigt nära 100%. När det händer kommer Adam AB och indexet vara i stort sett samma sak och de kommer röra sig likadant, och Adam AB kan inte gå bättre än index.

ÅrIndexAdam AB
2+14%+100%
3+175%+700%
4+73%+100%
5+84%+100%
6+91%+100%
7+96%+100%
8+98%+100%

Se hur index rör sig nästan exakt som Adam AB och trots extrema uppgångar för Adam AB så klarar aktien knappt att slå index.

En sådan dominering har hänt i verkligheten. Under slutet av 90-talet och början av 2000-talet dominerade Nokia Helsingforsbörsen. Det var som värst mars 2000 men jag hittar inga exakta siffror. Fortfarande i 2002 (efter IT-kraschen) stod Nokia ensam för över 50% av börsvärdet (och motsvarande index) före företag som Stora Enso och UMP-Kymmene. (I mars 2000 stod Ericsson för 42% av värdet på Stockholmsbörsen).

Investmentbolag

Så "aktieexperten" gjorde ett dumt uttalande. Betyder det att hans råd att investera i investmentbolag är dumt? Inte alls. Det finns många goda skäl att investera i investmentbolag inklusive riskspridningen och oftast ett bra paketpris på de aktier som investmentbolaget äger. Det finns en del nackdelar också, men det är därför investmentbolag är billigare än aktierna de äger.

Index

Så vilka index inkluderar utdelningar? Här visste jag inte själv men jag har försökt ta reda på det. Generellt så verkar saker som innehåller "gross" och "total return" inkludera utdelningar men jag vet inte om det är en tillförlitlig regel. Det här är vad jag hittat:

Sverige

  • OMX Stockholm Price Index (OMXSPI) – alla aktier på Stockholmsbörsen – inkluderar ej utdelningar
  • OMX Stockholm Gross Index (OMXSGI) – alla aktier på Stockholmsbörsen - inkluderar utdelningar

USA

  • Dow Jones (DIJA) – innehåller 30 stora amerikanska företag - inkluderar ej utdelningar
  • DJIA Total Return Index – innehåller 30 stora amerikanska företag - inkluderar utdelningar
  • S&P 500 – innehåller 500 stora amerikanska företag – inkluderar utdelningar

World

  • DJ World Index (används av Avanza) : DJX-W1DOW – hittar ingen bra information om vad den innehåller men jag tror inte den innehåller utdelningar. Deras dokument talar om att utdelning är med i "Total Return"-varianten av index men det verkar inte finnas någon "DJ World Index Total Return".

Sammanfattning

Mina råd:
  • Jämför dina investeringar mot ett index som inkluderar utdelningar.
  • Om någon lovar att något alltid ska gå bättre än index så är det antagligen ett irrelevant index och be att få jämföra med ett annat index.
  • Strunta i några procent ovanför eller nedanför index för enskilda år. Var konsekvent, sprid dina risker och undvik kostnader så jämnar det ut sig.
  • Lita inte på slumpmässiga råd på Internet.
... och som vanligt: Jag är en amatör. Ta det jag skriver för vad det är, en persons åsikter.




1 Man kan i teorin gå bättre än index oändligt länge men bara oerhört lite bättre (bråkdelar av promille t.ex.) och jag tänker bara hantera meningsfulla siffror här. Minimalt små förbättringar är inte meningsfulla.

lördag 15 augusti 2015

"Gå bättre än index"

Bloggen Jakten på ekonomisk frihet gjorde mig uppmärksam på en artikel och video från Dagens industri där de rekommenderar människor att köpa andelar i investmentbolag för att diversifiera och gå bättre än index.

Det är inget nytt med att rekommendera investmentbolag (bolag som äger många andra bolag helt eller delvis och försöker gå med vinst på det) och många personer har tipsat om det, som till exempel Petrusko och redan för fem år sedan skrev Riskminimeraren om sin portfölj och att han tyckte om investmentbolagen i den och det är ju "riskminimering" det handlar om. Att man kommer in i många verksamheter och bolag med bara en aktie. Ungefär som en aktiefond men via ett bolag som har en aktiv roll i driften av bolagen de äger.

Problemet är det som di:s "aktieexpert" Richard Bråse säger i intervjun. Två citat:

  • "Det är ett enkelt sätt att slå index år efter år"
  • "Om man [...] köper de här sex bolagen så kommer man år efter år slå börsen"

Richard Bråse baserar sin slutsats på att de gått betydligt bättre än index de senaste tio åren. Vad han alltså borde rekommendera är att resa tillbaka till 2005 och köpa aktierna. Man skulle ju tro att någon som tituleras aktieexpert skulle känna till den brasklapp som finns klistrad på alla reklampelare:
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Historisk avkastning som indikator på motsatt framtida avkastning

Det finns en hel del teorier och undersökningar som visar att sånt som gått bättre än genomsnittet ofta går sämre än genomsnittet under den följande perioden. Man kan till exempel läsa John C. Bogles The Little Book of Common Sense Investing eller för att starta med wikipedia, med "Regression toward the mean". I grunden handlar det om att sånt som gått bra ofta har blivit övervärderat och sånt som gått dåligt har fått en oförskylld låg värdering.

Skulle sådana teorier vara sanna så är det närmast dåligt att rekommendera något som gått bra de senaste tio åren.

Bättre än index

Index är vad den stora massan av företag gör tillsammans. Om något går bättre än genomsnittet så växer de och blir en allt större del av indexet. Drar man det i sin förlängning så kommer index till slut bara bestå av det som gått bättre än index vilka då per definition inte kan gå bättre än index (bättre än sig själva). Det är alltså matematiskt omöjligt för något att alltid gå bättre än index i oändlighet.

Det är allas mål att slå index eftersom det betyder att man är en bättre människa än hälften av aktieägarna (ironi avsiktlig) och 70% av fondägare (siffra ungefärlig) men per definition så är det omöjligt för alla att göra det. Någon kommer vara kortast i klassen, någon kommer sålt nästa års vinnaraktie, någon kommer att ha köpt ett företag när det var som dyrast. Speciellt så vore det orimligt för investmentbolagen att gå bättre än bolagen de ägar, som också ingår i index.

Istället för att skriva något klokt, läs vad Molekylär Ekonomi (gottodix) skriver om apor och indexfonder i ett färskt inlägg (baserat på ett annat halvfärskt inlägg).

Jag är inte bitter. Jag vet inte om jag gör bättre än index på mitt aktiva sparande eftersom jag inte vet vilket index jag ska jämföra mig med. Istället försöker jag se till att det går bra. Det behöver inte gå bäst, bara det går bra. Kanske slår jag index, antagligen ligger jag i mitten med alla andra.

torsdag 13 augusti 2015

En varumärkesgraf med Procter & Gamble, Nestlé, Johnson & Johnson med flera

edit 2015-08-13: Signaturen P påpekade helt korrekt att Yum! (dvs Taco Bell med flera) inte ägs av Pepsico. Det som idag är Yum! ägdes av Pepsico men delades redan 1997 ut till Pepsicos aktieägare. I grafen står det "spin-off" med små bokstäver på den pilen. Så små att jag inte såg dem.

Nedan är en figur som blev länkad i en varumärkesdiskussion relaterad till Googles omorganisation. Det var mycket jag inte visste som den figuren visar, till exempel att Taco Bell är en del av Pepsi, att Kellogg's äger en massa tuggummimärken, att samma koncern gör Whiskas, Uncle Ben och Snickers, att Armani-kavajer och KitKat-choklad båda ägs av Nestlé, med mera. Många av de "kända" varumärkena är nog inte så kända i Sverige men jag tror jag känner igen de flesta.

Klicka för full storlek

Jag vet inte vem, om någon, som har gjort bilden. Om någon vet låt mig veta så jag kan länka till källan. Den postades för två år sedan så den är inte helt ny.

Som nybliven ägare i Procter & Gamble vet jag nu att inköp av Pringles är bra för mig.

tisdag 11 augusti 2015

Återblick 2004 - mer Sandvik, mer utdelning, mer lotterivinster

I serien återblickar, som startade med Återblick 2002 - mina första aktieköp, så är jag nu framme vid 2004.

2004 fortsatte jag det jag börjat 2002 och 2003, jag köpte fler Sandvik. Den här gången 50 stycken vilket dubblade vad jag hade. Jag tror att jag gillade de där utdelningarna och ville ha mer! Dessutom fortsatte priserna ligga stilla. Åh, om jag bara hade haft mer pengar och mer förstånd att investera direkt i företag istället för att månadsspara i riktigt dyra standardfonder. Nåja, 2004 fick jag i alla fall en vinst på en premieobligation. Alltid något.

Aktier

Köp

AktieAntalPris per styck
Sandvik50235,48 kronorSplit 1:5 2006 så det motsvarar 250 aktier för 47,10 kronor styck idag.

Kommentar i efterhand

Jag kan återigen inte vara annat än nöjd med resultatet. Trots de senaste årens stillastampande så har de här aktierna har snittat 9,14% årlig avkastning sedan jag köpte dem och utdelningen har varit nästan lika stor som priset för andelarna.

Totalt innehav nyårsafton 2004

Aktier

AktieAntalUtdelningar under året
Jeeves2000 kronor
Nordea200457,72 kronor
Sandvik100525 kronor
Sectra200100 kronor
Totalt1 082,72 kronor
Skatt-325,82 kronor
Utdelningar efter skatt757,90 kronor

Bröt 4-siffrorsvallen! 30% försvann förstås i skatt (lagt till rader om skatt) så tre siffror netto. Tillsammans med premieobligationsvinsten (se nedan) ca 3-4 promille av mitt mål. Man måste ju börja någonstans.

Obligationer

AktieAntalUtdelningar under året
Premieobligation 2002:150 kronor
Premieobligation 2002:25250 kronor

Utdelningar jämfört med tidigare år

Det växer. Låga nivåer men det växer.

edit: 2005 finns nu att läsa.

måndag 10 augusti 2015

Faxander får sparken från Sandvik

Enligt ett pressmeddelande från Sandvik så kommer de byta VD från Olof Faxander till Björn Rosengren. Sandvik är min största enskilda aktiepost så jag har ett speciellt intresse av att det företaget sköts väl och det är i första hand den verkställande direktörens uppgift. Av döma av aktiekursen de senaste åren så är det många som varit tveksamma till skötseln av bolaget (-25%).

Ut Olof Faxander

Enligt en artikel i DN som hänvisar till TV4 så har Faxanders medlemskap i det tidigare maktgänget i Industrivärden bidragit till att han nu sparkas. Andra i det gänget har fått avgå från sina poster i Industrivärden och SCA för att de spenderade för mycket av aktieägarnas pengar på nöjen men jag vet inte om det alls gäller Faxander. Däremot vet jag att min magkänsla sagt mig att jag inte litat på honom. Han fick jobbet 2011 och inledde med att flytta huvudkontoret till Stockholm av mycket tveksamma skäl. Sedan införde han en "säkerhet främst"-modell som tagen direkt ur storsäljaren "The Power of Habit". Båda två av de besluten kan ha varit rätt beslut men jag kunde inte komma ifrån att jag inte litade på honom. Hade han flyttat kontoret till Stockholm för att ha närmare till sina festpolare? Införde han ett nytt mantra på Sandvik för att han läst första kapitlet i en bok under sommaren?

In Björn Rosengren

Jag vet nästan inget om Björn Rosengren. Det jag vet är:
  • Han delar namn med politikern Björn Rosengren.
  • Han är omtyckt av Sandviks nya styrelseordförande Johan Molin.
  • Han är en medelålders vit man.
  • Han var VD för Atlas Copco från 1990-talet fram till 2011 och Atlas Copco har vuxit ikapp Sandvik.
  • Han har varit VD för Wärtsilä från 2011 fram till nu och det företaget har utvecklats väl.

Analys

Som liten aktieägare med bara rykten och magkänsla att gå på så vet jag inte vad som är bäst för företaget men jag tror ändå det här är bra både på kort och lång sikt. På kort sikt skuttade aktiekursen upp 4% när ryktena började gå tidigare idag.

Alcoa

Alcoa, bolaget vars "Säkerheten först"-policy beskrevs i The Power of Habit, är ett intressant företag att studera. Väldigt kortfattat så brottades företaget med stora problem och styrelsen anställde Paul O'Neill som VD. Istället för att direkt genomföra besparingar, rationaliseringar eller annat som ägarna förväntade sig så började han med mantrat "Säkerheten först" och på något magiskt sätt så vände allt och företagets vinst steg snabbt under det decennium som följdes. En kort intervju och artikel från 2001 finns här.

Det finns säkert djupare studier i Alcoa än kapitlet i The Power of Habit, men jag tror ändå det visar värdet av en bra VD i ett bolag. Jag rekommenderar för övrigt boken både för det kapitlet och för andra. Styr bara inga bolag utifrån populärvetenskapliga böcker.

torsdag 6 augusti 2015

Inköp Procter & Gamble

Priset på aktier i Procter & Gamble har sjunkit en del på slutet så även om dollarn fortsätter att stiga så är de lite billigare än de var för ett tag sedan. För ett tag sedan skrev jag ett blogginlägg om olika aktier jag funderade på som jag hade kunnat hänvisa till nu om jag hade publicerat det. Eftersom jag inte gjorde det så kommer här istället den text jag skrev för ca 2 månader sedan.

Procter & Gamble

Ett av de där tråkiga gamla USA-bolagen som inte växer så mycket men har stadiga intäkter tack vare många olika källor.

För

  • Kommer nog aldrig dö helt.
  • Har ca 3% direktavkastning just nu.
  • Utdelning 4 gånger om året.
  • Konsumentvaror

Mot

  • Dollarn är dyr
  • Begränsade tillväxtmöjligheter så det blir nog inte mycket mer än utdelningen.

När jag kom tillbaka från semestern för några dagar sedan och hade pengar över så köpte jag 50 stycken för $75.99 styck, (663,19 kronor inklusive courtage). Jag missade avskiljningen av augusti-utdelningen för två veckor sedan och aktien har redan sjunkit 0.2% så nu har den lite att ta igen det närmaste decenniet. Inte så mycket, men lite grann. Dessutom kan jag bli anklagad för att följa Chansar Mest som också handlade samma aktie ungefär samtidigt. Eller om han köpte efter mig men skrev om det före.

Företaget lider av att dollarn är så högt värderad, så lite blir det en valutasäkring. Skulle dollarn rasa så kommer antagligen värdet på Procter & Gamble gå upp. Skulle dollarn öka så kommer mina aktier bli mer värda i svenska kronor. Jag gjorde affären i mina nya Nordnet-depå. Det ska bli intressant att jämföra hanteringen av utländska aktier i Nordnet och Avanza.