Räntor och inflation, igen
Jag funderar mycket på inflationen av tre anledningar: Den äter upp mina sparpengar, den ger mig mindre marginal varje månad, och det påverkar räntenivån vilket påverkar värderingen av mina investeringar.
Nu i augusti kom först "Snabb-KPI" för juli följt av fullständig information en vecka senare.
- Inflationen enligt KPI har stigit från 0,7 till 0,8%
- Inflationen enligt KPIF har stigit från 2,8% till 3,0%
- Inflationen enligt KPIF-XE har sjunkit från 3,3% till 3,2% (sämre än de 3,1% preliminära Snabb-KPI hade)
På årsbasis så har vi en prisökning på 5,1% på livsmedel, 8,6% på el och 4,6% på hyror. Det är tyvärr kostnader som konsumenter har svårt att undvika. Mot höjningarna så har vi runt 25% lägre räntekostnader för de som lånat till villa eller bostadsrätt och 15% lägre bensinpris.
Genomsnittssvensken hamnar på en inflation på 0,8%, men vem är genomsnittlig? Det kommer finnas de som har mycket mer i plånboken och det kommer finnas de som ser sina marginaler krympa rejält. Jag bekymrar mig betydligt mer över prishöjningar på mat än jag gläds över prissänkningar på bensin.
Inflationssiffrorna är viktig information när Riksbanken fattar beslut om styrräntan och styrräntan påverkar andra räntor vilket påverkar såväl vinsten för belånade bolag, speciellt fastighetsbolag, som räntorna på sparkonton.
Riksbankens mål är och förblir att hålla KPIF runt 2,0%. Nu är den för hög och stigande så det skulle antyda att en räntehöjning vore lämplig. Å andra sidan finns det många som bönar om räntesänkningar. Dels av egenintresse (rörliga bolån), dels i ett hopp att det ska ge konjunkturen en skjuts. Alla ledamöterna i Riksbankens räntepanel har rörliga bolån.
Inflationen baserad på KPIF-XE kallas ibland för "kärninflationen" då den bortser från både räntor och energipriser som kan svänga kraftigt och orsaka tillfälla störningar. Kärninflationen har legat för högt ett tag så det är positivt att den nu verkar minska, men det är en rejäl bit ner från 3,2% till 2,0%.
Min personliga syn på styrräntan är att inflationen fortfarande inte är under kontroll, samt att det är viktigt att undvika nollräntefällan som vi landade i senast. Det betyder att vi inte kan sänka räntan bara för att det kanske går, och speciellt inte när det är omotiverat. Med en räntenivå på 2-3% så är det fortfarande billigt att låna pengar, men inte så billigt att det blir bubbeleffekter. Nivåer under 2% bör reserveras till när det är en akut kris och det måste vara tillfälligt.
Just nu är inflationen för hög. Inte den officiella KPI-inflationen på 0,8%. Den är absolut inte för hög utan är kanske till och med onödigt låg, men den är låg mestadels för att belånade människor fått lägre bolåneräntor. För alla som inte har stora bostadslån är inflationen snarare 3%, samma som KPIF-inflationen.
På kort sikt så skulle min aktieportfölj må bra av lägre räntor men jag försöker ha en lite längre blick och då tror jag en modest styrränta är bäst för Sverige och därför bäst för mina bolag. Jag ser också inflationen som det största hotet mot mitt sparande. Även om börsen i genomsnitt brukar följa med inflationen, med fördröjning, så gäller det inte allt och jag vill inte chansa på att mina bolag klarar inflationen bättre än snittet.
Jag började skriva det här förra veckan efter att Snabb-KPI publicerades men jag konstaterade snabbt att jag behövde detaljerna i KPI-rapporteringen för att veta vad som är en korrekt reaktion. Jag tror att det var ett misstag att införa Snabb-KPI. Den orsakar bara oro utan att ge nödvändig information för att kunna agera.
Det är värt att nämna statslåneräntan då vi långsamt närmar oss november då den kommer bestämma nästa års ISK och KF-skatt.
Statslåneräntan är just nu 2,22% vilket antyder att ISK-, och KF-skatten kommer att bli lite högre nästa år, då årets skatt bygger på en statslåneränta på 1,96%. Statslåneräntan påverkas inte direkt av Riksbankens styrränta utan representerar räntesatser för längre obligationer och lån.
Kommentarer
Skicka en kommentar
Berätta vad du vet, tror och tycker om de ämnen jag berör!