Räntesänkning nu då? Men inflationen är fortfarande inte knäckt.
Efter den här senaste uppdateringen så är det fler som vill se en sänkt styrränta, men inflationen ligger fortfarande klart över Riksbankens mål så är det för tidigt?
I SCB:s månatliga uppdatering för augusti så har KPI-inflationen, måttet som ska täcka alla utgifter för en medelsvensk, ökat från 0,8% till 1,1%. 1,1% är en låg och bra siffra och inger ingen oro alls i sig själv.
KPIF-inflationen, som är Riksbankens målsiffra gick från 3,0% till 3,2% och det är värre. KPIF bortser från ränteeffekter och då sjunkande bostadslånsräntor pressat ner KPI-inflationen så får man betydligt högre siffror när man tittar på KPIF. Ökningen till 3,2% tar oss längre från Riksbankens mål vilket skulle indikera striktare åtgärder.
KPIF-XE-inflationen, den så kallade kärninflationen, som utöver räntor även bortser från snabbt svängande energipriser, gick från 3,2% till 2,9%. Åt rätt håll vilket är bra.
Med en KPIF-inflation som ökar, varför menar många tyckare att räntan ska sänkas? Den generella förklaringen är att lägre räntor ökar den ekonomiska aktiviteten så företag går bättre och fler människor får jobb och det är viktigt.
Man ska dessutom komma ihåg att många som uttrycker åsikter har bostadslån och hoppas på en privatekonomisk boost från lägre styrräntor. Lägre marknadsräntor (vilket lägre styrräntor typiskt leder till) ger också högre aktiepriser, om allt annat är konstant.
Haken, för det är alltid en hake är lägre räntor generellt eldar på inflationen och inflation skapar osäkerhet som leder till högre marknadsräntor och lägre aktivitet, och fallande kronkurs och högre importpriser, och allt annat som är dåligt för Sverige.
Men hur ser egentligen inflationen ut? Stirrar vi för mycket på en enda siffra, 3,2%?
Det som drar upp inflationssiffran mycket är mat, restaurangpriser, elpriset och hyror. Hyror trycks inte ner av en högre ränta. Knappt heller elpriset. Kanske mat till en del. Då kan man tänka sig att en sänkt ränta inte skulle vara så fasligt dålig för inflationen.
Jag tycker att det är svårt. Hade jag varit i Riksbanksdirektionen så skulle jag ha velat vänta med att röra räntan. Jag vill se tydliga tecken på att prishöjningsmentaliteten försvunnit och det har jag personligen inte sett. Företagsrapporter pratar om prishöjningar och de prislappar jag ser i min privatekonomi har inte slutat höjas.
Det som talar för att inflationen är knäckt är... inte mycket. En del pekar på att livsmedelspriserna sjönk i augusti men matpriserna sjunker alltid i augusti när skördarna kommer. Det är då man kan köpa billiga grönsaker (dock inte gurka, min favoritgrönsak). Andra priser som sjönk i augusti var paketresor och bilhyror. De sjunker också alltid i augusti. Tydligen sjönk paketresorna mer än vanligt, men de hade också gått upp mer än vanligt så jag vet inte vad nettot är.
Faktum kvarstår dessutom att KPIF-siffran, det som är Riksbankens mål, är 3,2% istället för 2,0%. Hur ska den komma närmare målet om räntan sänks? Det verkar vara en fråga som tyckarna inte besvarar. Vi hade en KPIF-inflation på 2% vid årsskiftet men sedan dess har den klättrat rejält. Så borde räntan istället höjas?
Skulle andra centralbanker sänka sina räntor så skulle det i alla fall göra det mindre riskabelt för oss att sänka. Det verkar också som att alla de stora centralbankerna sneglar på en räntesänkning innan nyår, och ibland kanske två.
Prognoserna från storbankerna spretar vilket också är ett tecken på att allt är osäkert och att det vore bäst att ta det lugnt. Swedbank tror just nu på två sänkningar, totalt -0,50% innan nyår. Nordea tror att styrräntan kommer ligga still, Handelsbanken tror på en sänkning, SEB likaså.
Den som lever får se. Skulle inflationen öka så vore det klart dåligt för mig, men sänkta räntor skulle antagligen lätta utgifterna lite för fastighetsbolagen i min portfölj vilket vore bra.
Kommentarer
Skicka en kommentar
Berätta vad du vet, tror och tycker om de ämnen jag berör!