Inflation, räntor och rekordhög ISK-skatt

Räntorna har varit på väg upp ett tag nu. Rädsla för inflation, ökade statsutgifter, i Sverige valfläsk, allt bidrar till att räntorna stadigt stigit.

Vissa har säkert redan noterat det, men statslåneräntan är nu 2,83%, och med pålägget på 1% skulle det betyda en schablonintäkt på 3,83% om ISK-skatten fastställdes nu. Det är 8% högre skatt än förra året, om man har samma belopp.

ISK-skatten för nästa år bestäms i slutet av november och beror på statslåneräntan då. En hel del kan hända på 3-4 månader men inget talar idag för kraftigt sjunkande räntor. Bäst att mentalt förbereda sig för högre skatter.

Jag bör nämna att det fortfarande finns ett grundavdrag på ISK så man betalar ingen skatt på de första 300 000 kronorna man har sparade i ISK/KF. Det minskar ISK-skatten med upp till cirka 3 000 kronor i år, och mer om skattesatsen går upp.

Det som skulle kunna sänka räntorna snabbt är en kombinerad kollapsande inflation och konjunktur men det händer inte. Inflationssiffrorna ser låga ut på ytan men det är en vild blandning av prisökningar och prisminskningar. Som SEB-ekonomen sa efter det senaste Snabb-KPI, det är rörigt.

Enligt Snabb-KPI har priserna från juni till juli sjunkit med 0,3% men det är minskning endast på grund av skattesänkningen på bensin och diesel och möjligen även elstödet. Bortser man från energipriserna (KPI-XE) har priserna istället ökat med 0,4% på en månad vilket är rätt mycket.

Sett över de senaste 12 månaderna är inflationssiffrorna fortfarande låga, klart under 2,0%, men får inflationen fäste kan det gå snabbt. Förra gången reagerade Riksbanken för långsamt och de vill nog inte upprepa det misstaget.

Valfläskandet har gjort allt så rörigt att man får titta på KPI-måtten med konstanta skatter, KPI-KS och KPIF-KS, KPIF-XE-KS (nyinförd i maj), för att få en känsla av hur priserna vill röra sig. Tyvärr ingår inte de måtten i Snabb-KPI så jag har inte de senaste siffrorna. I juli vet vi dock att den stora skillnaden är de sänkta bensin- och dieselskatterna så vi kan titta på KPI-XE, KPI utan energipriser, för att få bort den störningen.

Vi vet att regering och riksdag beslutade att skatterna bara skulle sänkas under några månader, upp till något år (matmomsen). Efter valet kommer de därför höjas igen och då blir det en extra inflationsboost som måste dämpas med högre räntor.

Det blir nog inga lägre räntor på ett tag.