torsdag 16 november 2017

Berättade jag att Wallenstam och Atlas Copco gav mig utdelning?

Jag gjorde visst inte det. Berättade om utdelningarna alltså. Så häng med här...

Det var en kall natt i oktober, precis när klockan slog för november, som en fe med klar Göteborgsdialekt gled in genom fönstret med höstans hyra. Alltså hyran för den del av Wallenstam jag äger, nämligen 326 kvadratdecimeter. I det närmaste en perfekt yta för en dubbelsäng.

på ett halvår har de tre kvadratmeterna resulterat i 850 kronor. För ett år sedan hade jag inga aktier i Wallenstam så det är mer än förr.



Efter en skön natt på den perfekt anpassade sängen så väcktes jag effektivt av en pneumatisk hammare i händerna på en Stockholmare som hade med sig ett halvårs utdelning från Atlas Copco. Jag är väldigt tacksam för de 1 530 kronor som kom den vägen men nästa gång hoppas jag att de knackar på dörren.

Det här är en ökning på 8% jämfört med förra året, tack vara att de höjde utdelningen jämfört med förra året.

Det svenska utdelningsåret lider nu mot sitt slut, men de flesta amerikanska bolag kommer klämma in en utdelning till innan det blir 2018. Totalt ligger jag redan nu +30% jämfört med hela 2017. Det här blir ett rekordår i utdelningar och jag tror aldrig mer jag kommer se en så kraftig ökning på ett år.

tisdag 14 november 2017

Lånetaket är bättre än inget alls

Det har knappast undgått någon att bostadspriserna i Sverige skjutit i höjden med hjälp av banker som glatt lånat ut stora summor till vem som helst. Man kan säga att det är en sak mellan banker, husköpare och hussäljare, men hela samhället drabbas.

  • Människor med en sund syn på pengar kan inte längre köpa en bostad.
  • Banker kan gå omkull om bostadspriserna kraschar

Sverige har ett känt problem med våra bostadslån och det är den statliga subventionen genom ränteavdragen. De flesta, eller alla, stater som haft något liknande har, eller håller på att avskaffa det. Utländska och inhemska specialister har rekommenderat att vi gör något åt det. Tyvärr verkar det politiskt omöjligt att göra något. Det är fegt av och själviskt av svenska riksdagen och regeringen att inte göra något just nu när räntorna är låga och en utfasning skulle vara lätt.

Nu kommer istället ett förslag från Finansinspektionen att kräva lite mer amortering på lån som är större än 4,5 gånger hushållets bruttoinkomster. För ett snitthushåll krävs ett lån på cirka 2,5 miljoner för att det ska bli aktuellt så det kommer nästan bara påverka människor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Jag tror det är ett steg i rätt riktning men det är ett väldigt litet steg.

Att bli tvingad att amortera 1% extra på lånet per år är mycket billigare än 3-4% högre ränta vilket folk måste vara beredda att klara. 1% amortering innebär 100 år av avbetalningar. Det är en väldigt långsam avbetalning. Kombinerat med amorteringskrav för högt belånade bostäder kan det bli 3%, fortfarande en långsam avbetalning.

Så det här är väldigt lite, men i alla fall bättre än inget alls. Om det leder till att prisökningen bryts så kan det bara gynna Sverige och de som bor här.

Nu vill jag se ränteavdragen trappas ner över 10-20 år.

söndag 5 november 2017

Dopade utdelningar (Sectra och Telia)

För någon vecka eller två sedan kom Sectras "utdelning". Som vanligt så gör Sectra lite annorlunda med en aktiesplit där den ena aktien löses in för 4,50 kronor styck. Jag tror det är för att sänka skatten en aning på utdelningen. Istället för 4,50 kronor i utdelning med 30% skatt på det så får man en reavinst som kanske är mindre än 4,50 per aktie.

Aktiesplittandet får också anförskaffningsvärdet på de vanliga aktierna att sjunka varje år (förra året) så skatteverket får pengarna när man säljer aktierna istället tack vare högre reavinst.

Temat för det här inlägget skulle vara "dopade utdelningar" och det är precis vad Sectras 4,50 kr är. Vinsten per aktie var förra året 4,04 kronor och då ska man veta att det är en kraftig ökning mot tidigare. Sectras utdelning har inget med vinst att göra utan är ett långsamt sätt att suga kontanter ur bolaget. Många av storägarna var med och grundade företaget för många år sedan och jag tror de nu ser det här som lön för mödan.

För mig betydde det 1 800 kronor från Sectra. Samma som varje år sedan de sänkte(!) från 5 kronor per aktie 2013. Varje år tror jag att det ska vara sista gången innan de går över till vanlig vinstbaserad utdelning men än så länge fortsätter det. Kassaflödet var 6,21 kronor per aktie förra året så de kan nog göra det i alla fall en gång till.

Mitt andra exempel på dopade utdelningar är Telia. De har sänkt utdelningen kraftigt till i år men frågan är vad den långsiktigt stabila utdelningen kommer vara. Telias problem är det motsatta mot Sectra. De har haft en vinstbaserad utdelning men de har istället dopat vinsten genom att utnyttja (lagliga) metoder för att skjuta upp kostnader. Numera tillåts rätt många kostnader inom IT- och teknikföretag att kallas "investeringar" med mångåriga avskrivningar. Det är idiotiskt, men sant.

Det är oklart vad Telias korrekta storlek och vinst är vilket har fått folk att vara skeptiska till bolaget och dess utdelning. Skeptikerna fick vatten på sin kvar när utdelningen sänktes kraftigt, men det var å andra sidan inte oväntat så många (inklusive jag) hade gått in i Telia med öppna ögon.

För mig betydde Telia-utdelningen, den andra halvan för året, 3 000 kronor, -33% jämfört med förra hösten. Telia är en av stommarna i mitt utdelningsflöde så sänkningen märks, men 3 000 kronor är också pengar.

Sensmoralen här är att inte bara titta på direktavkastningen på företag utan försök se om det är hållbart. Vi vill ju alla ha en ständigt ökande utdelning, eller åtminstone inte någon sänkning.

torsdag 2 november 2017

Bostadsmarknaden är konstig (och utdelning Bonava)

I många år har det pratats om hur allvarlig bostadsbristen är i Sverige och bostadsbyggandet bara ökade och ökade. Nu kanske vi till slut nått en nivå där byggandet inte behöver öka något mer. Kanske till och med minskas.

Jag har länge undrat hur man räknar ut hur många fler lägenheter som behövs. I teorin skulle 1 miljon människor kunna leta lägenhet, men en enda ny lägenhet skulle lösa allas problem i en kedjeeffekt.

De stora nyheterna har varit att Wallenstam valt att göra hyresrätter istället för bostadsrätter, samt att Oscar Properties lyxbostadsprojekt i Stockholm haft svårt att hitta köpare. Tydligen finns det tillräckligt många nya och dyra bostadsrätter i Stockholm för ögonblicket. Om detsamma gäller i andra städer är svårare att veta men jag noterade hur Onkel Tom hade svårigheter att få ett bra pris för sin lägenhet när han skulle flytta ut i skogen och det var inte Stockholm.

De som drabbas först av att det byggs för mycket, eller för dyrt, är byggbolagen som äger de tomma eller halvtomma fastigheterna. De har betalat för bygget och vill nu ha något för det. Om inte så kan det bli väldigt dyrt. En fastighet kostar tiotals eller hundratals miljoner kronor att bygga. Det här gäller Bonava, Oscar Properties, JM och många andra företag.

Parallellt så har bostadsrättsföreningen Ida i Malmö ont om pengar och svårt att få mer lån. Hur ser egentligen ekonomin ut i de bostadsrättsföreningar som kunnat låna mer och mer till allt lägre räntor?

Men för att gå från det kontemplativa till det konkreta så betalade Bonava ut lite utdelning för några veckor sedan. Oavsett hur det går just nu så fick de ihop kontanter till det. Totalt blev det 1 710 kronor för de cirka 5% av bygget av en lägenhet som är min andel av företaget.

Det är svårt att jämföra utdelningen med tidigare då det inte kom någon utdelning förra året, men om jag jämför nuvarande NCC + Bonava med NCC innan delningen så är det här en kraftig minskning, -18%, och det i en högkonjunktur. Så igen, hur var uppdelningen bra för mig som aktieägare?

söndag 29 oktober 2017

Dow hade ju utdelning! (Liksom Coca Cola)

Jag har den senaste månaden verbalt vridit mig av oro för att inte få någon kvartalsutdelning från Dow Chemicals, så döm om min förvåning när jag inser att pengarna kommit redan för tre veckor sedan. Så det är därför ingen annan verkar bekymra sig?

Jag har baserat min oro på utdelningsloggar och det verkar som att de buggade ur lite när ett företag som inte längre existerar betalade ut utdelning. Hade jag kollat min transaktionslista så hade jag sett hur det var. Men det gjorde jag inte.

Den sista Dow Chemicalutdelningen var 938,71 kronor , +183% jämfört med för ett år sedan (+213% aktier, -9% valuta), samma som för ett kvartal sedan. Att notera är att utdelningen per aktie inte ändrats på ett tag. För se hur det blir nu när företagen gått ihop, innan de ska delas.

Samma dag kom för övrigt också utdelningen från Coca Cola. Coca Cola-checken slutade på 1 053,95 kronor, +41% (+6% utdelning per aktie, +40% aktier, -5% valuta). Coca Cola fortsätter nog vara portföljens tråkigaste innehav, men det är i alla fall regelbunden utdelning. Nu med en hel tusenlapp!. Min andel av företaget sålde 13 959 flaskor och det här var min vinst från dem. Det är många flaskor.

Synd att inte ICA Gruppen [sic] har betalat ut utdelning också. Jag tror deras logga skulle passa bra bland Dow och Coca Cola.

Jag har betalat 15% källskatt på utdelningarna men eftersom jag ligger plus på kapital så borde det gå att kvitta mot schablonskatten jag också betalar för dem.

fredag 27 oktober 2017

Hur mycket pengar är för mycket?

I dagarna har det i nyheterna berättats att rika inte varit så rika på 100-150 år. Inte sedan Carnegie, Vanderbilt och Rockefeller. I debatten går diskussionerna heta. En del (som antagligen hoppas på att en dag vara en ny Cornelius) anser att man måste låta folk ha ett mål att bli rikare även om de redan har mycket pengar för annars kommer ekonomin svälta. Andra menar att rikedomarna är en form av stöld från de som gör arbetet som gjort människorna så rika.

En intressant tanke här är alltså att ha sparade pengar som "inte gör något" är skadligt. Därför är det bättre att människor som bygger företag eller rymdraketer har pengarna än att folk i allmänhet har dem. Jag vet inte vad de skulle tycka om de av oss som tänker bli "rika" med svenska mått mätt, men på ett relativt passivt sätt. Är vi skadliga för ekonomin?

En grundtanke i modern ekonomi är att pengar ska rotera. Om en hundralapp används varje dag så kommer den ge folk intäkter på 365 * 100 kronor på ett år. Fast det är samma hundralapp. Så med begränsade mängder pengar kan man få alla att känna sig rika. Om pengarna slutar rotera, om konsumtionen minskar, så kommer ekonomin förändras fullständigt.

Det skulle kunna bli så att alla har massor av pengar men om ingen gör något arbete (glöm robotar lite snabbt) så kommer det inte finnas mat, bostäder kommer förfalla, man kommer dö av sjukdomar som idag är harmlösa. Så någon måste arbeta.

Min syn på ekonomi och pengar har förändrats över åren i takt med att jag fått en bredare syn på världen och i takt med att vi får slut på oförstörd planet. Jag anser nu att vi har fuskat i bokföringen i 200 år genom att inte ta hänsyn till de sanna kostnaderna för vårat sätt att leva. Jag tror många håller med, men färre är beredda att förändra något hos sig själva.

tisdag 24 oktober 2017

Pensionsåldrar

Igår möttes vi av nyheten att regeringen tittar på justeringar av pensionsåldern som idag är flexibel mellan 61 och 67. Tanken verkar vara att den istället ska vara flexibel mellan 63 och 69. Jag har ingen tanke på att jobba så länge så det spelar ingen roll för mig, men det kan ju påverka planen om man kan börja med ålderspensionsuttag lite senare.

Det är för sånt här som jag vill säkra min egen pension. Det finns inga regler som inte kan förändras mot min vilja.

tisdag 17 oktober 2017

Sparsam / Asketisk / Snål

De som följer mig och de bloggar jag länkar är för det mesta förtjusta i en sparsam livsstil. Pengar har ett framtida värde och därför kräver jag att det jag köper för pengar ska ha motsvarande värde på något sätt. Jag trivs med den livsstilen och trots att min lön har ökat år från år så har jag egentligen inte ökat mina utgifter. När jag går igenom gamla siffror så ser jag att jag levde för 180 000 kronor om året för 15 år sedan. För 10 år sedan använde jag samma mängd pengar, likaså för 5 år sedan och ska jag gissa så kommer jag använda ungefär 180 000 kronor i år också.

En sak som jag då och då funderar på är hur människor som inser att jag inte förbrukar min lön tänker om det. Sparsamhet är en dygd sägs det, men man förväntas också ha fint boende och bil om man har råd. Jag cyklar eller går för det mesta och hyr bil när jag behöver. Personligen tycker jag det är ett bekvämt sätt att leva. Inte så mycket för att jag sparar pengar utan för att jag sparar tid och bekymmer. Jag har ingen bil med fin lack som kan bli repad, eller däck som kan bli punkterade, eller motordelar som kan ramla av. Jag har ingen bil som blir äldre, tappar i värde och kommer närmare ersättningsdagen medan jag sover. För mig är det en befrielse och inte ett offer. Skulle jag i framtiden bo på ett sätt där en bil gör livet lättare skulle jag köpa en.

Men var går gränsen mellan ekonomisk, sparsam, dumsnål eller rent av snål? Jag vet inte. I somras [2015] var det någon som skrev en blogg om hur det var att vara sparsam på semestern och hur man tappar nöjet genom att tänka för mycket på pengar. Jag kommenterade att jag löser det dilemmat genom att sätta en budget som är en minimalt användande av pengar. Säg att varje dag ska jag ha roligt för 1 000 kronor. Strunt i om jag får det lägsta priset på en teaterbiljett, eller om restaurangen är lite dyr, det gör det bara lättare att nå upp till rolighetsbudgeten.

Gåvor är ett eget kapitel. Det är svårt att hitta bra gåvor. Jag kan leta i timmar och dagar efter något som är perfekt, men det är inte alltid jag lyckas och det är sällan det jag fastnar för (bra eller panik) är speciellt dyrt. Förväntas man ge dyrare gåvor om man har bättre lön?