Fallhöjd på investering i långa räntor (obligationer)
Grunder - obligation
En obligation är ett prioriterat lån till ett företag eller stat där företaget (eller staten) betalar tillbaka hela beloppet efter en viss tid, bestämd i förväg, och under tiden betalar en ränta varje år. Till exempel 5%. Oftast kan man köpa och sälja obligationer innan inlösedatum och priset bestäms då av marknaden.Exempel
Acme AB ger ut en tioårsobligation på 1 000 kronor, med 5% ränta. Köper man en sådan 2015-01-01 från Acme AB så får man tillbaka sina pengar 2025-01-01, och dessutom så får man 50 kronor den första dagen varje år, totalt 500 kronor. Händer inget speciellt så kan man antagligen sälja sin obligation till någon annan för ca 1 000 kronor, eller köpa fler av någon annan för ca 1 000 kronor.
Lägg figuren ovan på minnet för det kommer fler figurer att jämföra med. Notera specifikt hur den sista stapeln kommer vara identisk i alla figurer.
Risk - företagskrasch
Om företaget inte längre kan betala räntan så kommer de gå i konkurs och då vet man inte hur mycket av de ursprungliga pengarna man får tillbaka. Det kan bli allt, eller i värsta fall inget. Oftast blir det något tillbaka eftersom obligationer är prioriterade före en del andra fordringsägare. En del personer har historiskt (1930-talet) tjänat mycket pengar på att köpa obligationer i kraschade bolag från folk som trott att de varit värdelösa.Risk - ränteläget
Om normalräntan (för det tidsspann som är kvar på obligationen) går upp så finns det mindre anledning att köpa obligationer med låg ränta. För en obligation så vill man helst ha normalräntan plus en lite bonus för det finns ju trots allt en risk att företaget aldrig betalar tillbaka pengarna (Grekland?). Normalt sjunker då marknadsvärdet på obligationerna för att kompensera. (Motsvarande, om räntorna går ner så kommer folk temporärt vilja betala mer för obligationerna och deras fasta högre avkastning).Exempel - räntan stiger
Om vi antar att räntan går upp så att obligationer förväntas avkasta 8%, då vore det ju dumt att köpa en obligation som ger 5%. Det som händer då är att marknadsvärdet på obligationen sjunker så att det man får tillbaka motsvarar 8%. Om det är ett år kvar på obligationen så blir värdet 970 kronor. Då får man efter ett år tillbaka 1 000 kronor + 50 kronor ränta så man har tjänat 80 kronor, det vill säga fått en avkastning på ca 8% (80 kronor / 980 kronor).
Om det är fem år kvar så måste priset sjunka mycket mer för att det ska bli värt att köpa dem. Se figuren:
Sista prisstapeln är konstant, räntestaplarna är konstanta men prisstaplarna rör sig vilket förändrar vilken avkastning man får på ett enskilt år. Här kan man se att den som hade obligationen från år 4 till år 5 förlorade 7% det året. 7% av något som man kanske trodde gick att jämföra med ett bankkonto. Det kommer kompenseras av högre avkastning de följande åren, men måste man sälja så får man inte del av den uppgången.
Exempel - räntan sjunker
Det finns också en kortsiktig möjlighet åt andra hållet, om räntan sjunker (känns inte helt troligt just nu). Se det här exemplet där avkastningsförväntningarna sjunker från 5% till 2%:
Plötsligt blir folk beredda att betala mycket mer för 5%-obligationerna och den som säljer direkt gör en snabb kortsiktig vinst. Behåller man obligationerna så kompenseras det årets uppgång av att de följande åren ger mycket mindre för, återigen, den sista stapeln är konstant. Kanske lockas man att sälja, men problemet då brukar vara att hitta något som ger bättre ränta framöver. Hade det funnits något sånt hade priset inte gått upp så mycket.
Räntefonder
Räntefonder som har "långa räntor" påverkas av riskerna ovan. I slutändan får de tillbaka pengarna (såvida de inte måste sälja obligationerna för att fondägare vill ha ut pengar), men beroende på ränteläget kan priset på obligationer, och långa räntefonder, sjunka. Oftast har de många olika sorters obligationer och räntepapper så det är inte lätt att räkna på risken. Risken blir större ju längre löptider det är eftersom det krävs större förändringar för att kompensera för många år än för få år.En tanke här är att om en lång räntefond gått upp plötsligt efter en räntenedgång så kan det vara för att de hade många obligationer med lång löptid. Då är det troligt att den räntefonden kommer gå sämre än snittet de följande åren. Motsvarande, en lång räntefond som gått ner kraftigt kan ha läge att få högre avkastning de närmaste åren. För de som gillar att spekulera (i diskussioner eller på finansiella marknader).
AMF Räntefond Lång
AMF Räntefond Lång har haft en del av mina reservpengar så jag har ett visst intresse i den fonden. Jag har sett att den hade några 30-årspapper så just de kan tappa mycket värde. De har mycket annat med kortare löptider och deras priser kommer inte röra sig lika mycket. Hela listan på innehav finns hos Finansinspektionen.AMF Räntefond Lång är en av de obligationsfonder som gått upp mer än sitt index. Beror det på att den framtida avkastningen kommer minska?
Fotnötter
- Det här är en förenklad beskrivning men det jag vill åskådliggöra är att långa räntefonder och obligationer har en risk man inte bör bortse från. Behöver man använda sina pengar riktigt snart så är det trots allt korta räntor som gäller, oavsett hur låga de är.
- En faktor som jag inte inkluderat här är att pengar vi får nu är mer värda för oss än de vi får om tre år (eftersom vi kan investera dem och få mer av dem) men effekten i det här fallet blir ganska liten.
- AMF Räntefond Lång har precis sänkt sin årliga avgift från 0,15% till 0,10%. Bra.
- De siffror jag valt här är större än de som oftast gäller. Ofta är obligationer på 5 år och räntorna på 5 år är just nu mellan 3 och 4 procent, efter att ha stigit lite under senvåren (vilket jag noterade när räntefonderna sjönk).
Kommentarer
Skicka en kommentar
Berätta vad du vet, tror och tycker om de ämnen jag berör!