Sandvik, Sandvik, Sandvik
Så Björn Rosengren har en plan. Han berömmer alla fantastiska medarbetare (det är alltid bra att smörja sånt som man ska få att rotera), meddelar att "kostnadsbasen minskat" (folk har sparkats, fabriker har lagts ner), samt lägger upp Mining Systems på Att-Sälja-listan (hände innan han började man knappast utan hans godkännande). Han säger sig också vilja decentralisera hela företaget vilket jag tycker om men också tror att det är lättare sagt än gjort. När det är en komplicerad omvärld så vill många chefer slita hårdare i tyglarna oavsett hur skadligt det är.
Utdelningen sänks till 2,50 kronor per aktie istället för 3,50 (-29%) och det är vettigt och väntat.
Utdelningen förra året var för hög, kanske i förhoppning att det plötsligt skulle gå fantastiskt bra, och nu måste någon bita i det sura äpplet. Utdelningsandelen är trots det mer än hela den officiella vinsten (men "bara" 57% av den friserade vinsten). Faktum är att kvartal fyra till och med gick med en ofriserad förlust så man ska nog inte hoppas att utdelningen ökar igen redan nästa år.
Björn Rosengren tillämpade nämligen en annan vanlig metod. Som ny chef passade han på att ta ofriserade engångskostnader på 1,5 miljarder. Det gör att det blir enklare att få företaget att göra (ökad) vinst i framtiden och blir samtidigt en känga till tidigare ledningar som uppenbarligen lämnat efter sig en massa skräp som han nu måste städa upp. Jag vet inte om det är exakt så det är, men det är vanligt när chefer tillkommer. Lika vanligt är det att jag irriterar mig på begreppet "engångskostnader". Jag tycker de har en stark förmåga att upprepas mer än en gång och när det handlar om utbetalningar så är pengarna lika borta oavsett om det var en "engångskostnad" eller en vanlig kostnad.
Trots -29% utdelning, mycket liten vinst för 2015, 5-10% lägre omsättning och varningar om att det fortfarande är många kunder som är tveksamma till inköp så rörde sig inte aktiepriset. Vi ägare till Sandvik är luttrade och tänker fortsätta vänta på det värsta. Jag vet inte om bolaget just nu är billigt (för det är fortfarande ett stort och mäktigt bolag) eller inte men det kostar nu lika mycket som det gjort 2009.
edit 2016-02-04 18:55: Som Johan skriver i en kommentar så rusade visst kursen upp 8% strax innan jag publicerade den här texten. Ibland går det för fort för mig. :-)
... och Sandvik rusade 8% idag! Förklara den haha :)
SvaraRaderaJag ser att det hände en halvtimma innan den här texten publicerades så det var nog inte min förtjänst i alla fall. :-)
RaderaOch en annan aktie jag har gick upp 20%! (den är fortfarande på halva priset mot förr så det är ett mycket litet 'yay')
Jag gissar att förklaringen (oavsett vad andra kommer skriva) är Mr. Market. Inte mig emot i alla fall eftersom jag inte hade några planer på att öka i Sandvik. Det är redan ett av mina största innehav och det får räcka så.
Jag funderar på hur mycket Anders Nyréns fipplande i Sandvik kommer att ha kostat i slutändan.
SvaraRaderaUnder Lars Petterssons tid slimmade man organisationen till vad jag skulle säga var på gränsen till för mycket vilket bl.a. visade sig i kvalitetsproblemen i maskinleveranser till Boliden. Men det var en extremt effektiv organisation där Coromant gick bra samtidigt som SMT hade hittat en nisch där man kunde hålla en hygglig lönsamhet trots extrem konkurrens från Kina.
Faxander kastade den organisationen i kaos samtidigt som man la ned flera framåtblickande satsningar inom bland annat materialteknik. Rosengren känns som en person som kan skapa ordning och reda i Sandvik genom att ge handlingskraften tillbaka till sina chefer. Men frågan är hur mycket arbetsro de kan få med en vikande världskonjunktur. Sandvik kommer att överleva men frågan är hur mycket skada den här karusellen kommer att ha åsamkat.
Ah, är det Nyréns påhitt allt det som Faxander genomförde?
RaderaJag hoppas de får arbetsro. Ett ostadigt företag kan vara så distraherande för de som jobbar i det och ska de växa framöver så behöver de kunna jobba fokuserat.
Ja, det skulle jag nog säga. Flytten av huvudkontoret och den stora omorganisationen är beslut som ligger på styrelsenivå och genomfördes omedelbart efter Faxanders tillträde vilket innebär att det knappast var hans förslag.
RaderaFaxander är självklart inte oskyldig till de nuvarande problemen men han bör nog ses som byggherre snarare än arkitekt (dessutom en ganska otrevlig byggherre som saknade respekt för Sandviks traditioner och krävde lydnad snarare än lojalitet).
Jag skrev förövrigt en del om det här redan 2013 i ett inlägg som heter Att lära av Försvarsmakten, hur man bäst dödar ett företag.