Inflationen och alla dess siffror, KPI, KPIF, KPIF-XE
KPI - Konsumentprisindex
KPI representerar den generella prisnivån och förändringar i den är det som beskriver inflationen bäst. Det är den som är sveriges "officiella" inflation.KPI-siffran sätts ihop genom att SCB tittar på priset på allt som vanliga människor betalar och viktar olika saker efter hur mycket pengar folk lägger på de sakerna. Det är allt från priset på en Volvo, ränta på bolån till priset på gurka. Ibland ändrar SCB vilka varor som ingår i den så kallade "korgen". När folk slutade köpa VCR-spelare så tog SCB bort det ur korgen. När folk tar allt högre bolån så har den delen ökat.
Källa: SCB
Jämför man med förr så är boende och rekreation viktigast för inflationen nu, medan det var mat och kläder 70 år sedan.
Naturligtvis så finns det ingen enskild människa som shoppar exakt efter det här måttet men det ska representera en genomsnittssvensk med 1/3 hus, 1/3 bostadsrätt, 1/3 hyresrätt, ett drygt barn och svagt deltagande i alla sporter och fritdsintressen. Vill man se sin egen inflation så har SCB en tjänst som de kallar Minflation
Senaste måttet på årsinflation är +1,9%
KPIF - Konsumentprisindex med fast ränta
KPIF har varit väldigt på tapeten de senaste åren för det är den siffran som Riksbanken tittar på när de bestämmer styrräntor. Som namnet säger så är det samma som KPI men utan att inkludera förändringar i räntor. Riksbanken använder det måttet för att de inte vill ha ett mått som direkt beror på vad de sätter för styrränta. De vill mäta inflationen i samhället, inte det egna räntebeslutet på senaste mötet. Det är inte perfekt, men det är så man valt att göra.Senaste måttet för årsförändring KPIF är +1,2%
KPIF-XE - Konsumentprisindex med fast ränta, utan energipriser
Den tredje och sista siffran, KPIF-XE, är samma som KPIF men utan energipriser. Det vill säga, utan sådant som kol, el, olja och bensin. Anledningen till att man har ett sånt mått är att de här priserna svänger kraftigt från månad till månad och det kan göra det svårt att se vad som händer med allt annat. Därför har man KPIF-XE.KPIF-XE kallas ibland "den underliggande inflationen" och med det menar man att det är den del av inflation som inte påverkas av externa faktorer som styrräntor eller fossilbränslekarteller.
Senaste måttet för årsförändring KPIF är +2,2%
Det är de tre måtten. Undrar man vad Sveriges inflation är så tittar man på KPI. Vill man förutse vad Riksbanken ska göra så tittar man på KPIF, och är KPIF för brusig så kan man kolla på KPIF-XE.
KPIF används av superundret, inte perfekt skriver du? Du kan inte på fullt allvar mena att superundret skulle styra efter KPI?
SvaraRaderaEn annan sak du inte är mer explicit med är att "denna korg med utvalda varor" är ett stort bekymmer i att mäta just inflationen, innehållet ändras och därmed är det minst sagt problematiskt att jämföra inflation över tid... En stor svaghet.
Egentligen borde superundrets beslut, ja om nuvarande felaktiga och väl trångsynta målvariabel skall fortsatt användas, baseras på KPIF-XE. Detta eftersom med dagens sönderskjutna energisystem i Sverige är vi tyvärr i händerna på krigsherrar, vindar och solinstrålning. En ren och skär skandal.
KPIF är inte perfekt eftersom det inte är samma som KPI så man skulle kunna fixa "rätt" KPIF men få fel KPI. Rimligen så bör de konvergera till samma värde, men det finns inga garantier. Jag har alltså inget bättre förslag.
RaderaKPIF-XE är lite spännande då den, vilket vi sett, visst påverkas av energipriserna, bara med lite fördröjning. När elpriserna gick upp (inte i KPIF-XE) så gick gurkpriserna (med i KPIF-XE) upp några månader senare.
Jag tycker att kritiken mot korgombalanseringarna är rätt tunn. Ja, varje gång man gör det så finns det potential att komma ur synk, men det är väldokumenterat och jag har inte sett någon som pekat på systematiska fel. SCB har några dokument om "Korgeffekten" och när jag kollade de nu så verkar det som att ombalanseringen de gjorde i januari fick inflationen att se 0,2 procentenheter lägre ut.
Att det sänker inflationssiffran något är rätt naturligt eftersom folk slutar köpa sånt som blivit mycket dyrare så priserna på de sakerna spelar mindre roll.
Men visst är det svårt att jämföra över 50 eller 100 eller 200 år. Det var så mycket som var annorlunda att man inte bara kan säga att 1 krona 1924 är 10 kronor 2024. (eller vad det nu blir). Det är inget jag lägger SCB till last dock.