lördag 19 augusti 2017

Ränta-på-ränta-effekten behöver tid, mycket tid

I ett Chansar Mest-inlägg nyligen så påpekade Herr Chansar Mest att ingen ska tro att de kan bli rika på att spara 1 000 kronor per månad, och det är sant, eller inte sant. Man kan bli rik på det, men det tar tid. Massor av tid.

Investera 1 000 kronor per månad i ett sätt som ger i snitt 6% avkastning utöver inflationen och du har efter 60 år tjänat 5,7 miljoner på de 720 tusen du sparat. Det är 8 000 kronor per månad man stoppade in 1 000 kronor. Rätt fantastiskt, men haken är att det tog 60 år.

Avbryter man sparandet efter 40 år så har man tjänat "bara" 3 000 kronor per månad man sparade 1 000 kronor, och avbryter man efter 20 år så är det "bara" 800 kronor. Efter 5 år ska vi inte ens tala om (ok då: 130 kronor). På 5 år kan man dessutom inte garantera någon avkastning.

Slutsatsen är rätt enkel, man måste vara långsiktig. Mycket långsiktig. Jobbar man på något för sina barn och barnbarn så kanske 60 år är en rimlig tidshorisont men för de flesta av oss är det alldeles för långt. 20 år, kanske 30 år för tidig pension. 40-50 år om man sparar till en vanlig pension och precis lämnat skolan.

Har man inte tid så behöver man kompensera med annat. Lägre förväntningar eller högre sparande, eller om man är magiker, högre avkastning. 1% mer eller mindre gör stor skillnad.

8 kommentarer:

  1. Tack Daniel!
    Även om mitt inlägg primärt var att provocera en smula så visar dina beräkningar att det är rätt körigt att bli rik med ett sparande på 1000 kronor i månaden.

    Men även om man inte blir "rik" på sitt sparande på 1000 kronor i månaden så är det ändå inte bortkastade pengar. De flesta av oss skulle må bra av att ha en lite större sparbuffert när tiderna inte är lika goda som de är just nu och där är vi eniga.

    Trevlig helg Daniel!
    //Cm

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du fortsätter provocera så kan jag fortsätta leka med siffror.

      Men visst tror jag en del har orealistiska förväntningar. Pensionera sig vid 30, eller 40, är möjligt, men bara vid väldigt låga kostnader och mycket sparande på vägen och jag hoppas folk inser de innan de känner sig svikna.

      Radera
  2. Bra inlägg. Man ska inte förringa detta med "många bäckar små". Det är lätt att tro att 20 kr här och 50 kr där inte spelar nån roll när man shoppar, men om man har följt Lyxfällan så vet man att så inte är fallet. Vad har många av deltagarna handlat som gör att de har matkostnader för 10000 kr och Övrigt-kostnader på 20000 kr. Ja, det vet de flesta aldrig. Det står inga fina båtar på tomten, inga fina bilar eller dyra tavlor. Det är helt enkelt hundratals med småinköp som snabbt har blivit dessa stora pengar. Och kan man dra ner på en massa småutgifter blir det snabbt tusenlappar. I början på vår nya livsstil gjorde Snålgrisarna en storstädning bland abonnemang, mat och godsaker och diverse alkohol och annat överflöd. Vid första utrensingen sparade vi 6000 kr/månad. Sen tog vi ett tag till och fick ner kostnaderna med 3000 kr till (bytte bank, försäkringar, el-kostnader osv). Och 9000 kr/månad blir 108000 kr på ett år, och det är rejäla pengar. Det var inga stora utgifter vi drog ner på, utan många småutgifter.

    Vi har dock aldrig kommit ner på nivån att vi samlar burkar eller återvinner papptallrikar. Vi håller en sparkvot runt 75% ändå ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. 9000 kronor per månad låter som en riktigt bra sparslant!

      Rom byggs fortfarande inte på en dag, men det kan i alla fall bli byggt.

      Radera
  3. Hej!

    Ett sparande är alltid ett sparande så inga summor är att förringa! Men ditt exempel visar ändå vikten av att börja i tid! Aktekunskap borde bli ett skolämne!

    Kul att du är tillbaka och skriver igen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har man inte sådana här räkneexempel i matematik? Undrar om det finns någon annanstans där man lär ut finansiell bra-att-ha-kunskap? Risken är väl att det lärs ut för tidigt så att det glöms bort innan det blir aktuellt.

      Radera
  4. Ränta-på-ränta-effekten är fantastisk. Dock tycker jag inte man ska snåla in på saker så att man mår dåligt av det. Bästa är att hitta besparingar som samtidigt inte sänker livskvaliteten alldeles för mycket. Det kan vara att välja ett billigare el eller telefon abonnemang. Kanske välja en bil som drar mindre bränsle eller att handla på Lidl istället för Hemköp. Listan kan göras lång på bra besparingar och är givetvis individuell efter vad man själv tycker är värdefullt att betala för.

    Mvh Slimis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vet inte vilka realistiska besparingar som leder till att man mår dåligt. Det är förvånande många besparingar som leder till bättre hälsa t.ex.

      Radera

Jag hoppas att höra vad andra vet, tror och tycker om de ämnen jag berör.