Dags att inflationsjustera

I ekonomiska rapporter ser man att de skiljer på reella pengar och nominella pengar. Skillnaden är att reella pengar är inflationsjusterade. När inflationen är så låg som den varit de senaste 20 åren så tar det lång tid innan skillnaden spelar någon roll så många, inklusive jag, har inte brytt sig om skillnaden.

Med en generell inflation på en bra bit över 5% under mer än ett år så har inflationen tagit ett rejält bett ur pengavärdet så nu är det dags att ta hänsyn till inflationen och prata reella pengar.

Det enklaste sättet att inflationsjustera är att kolla SCB:s KPI-värden för nu och för förr och multiplicera pengamängden med förhållandet mellan de två.

Exempel 1:
I januari 2002 hade du 1 000 kronor, KPI-värdet var då 268,8. I oktober 2022 är KPI-värdet 384,04 så värdet av pengarna du hade är i 2022 års penningvärde 384,04 / 268,8 * 1000 = 1 429 kronor.

Exempel 2:
I april 2021 så gav Telia en utdelning på 1 krona per aktie. I oktober 2022 gav de en utdelning på 1,05 kronor. Med ett KPI-värde för april 2021 på 340,37 så är den första utdelningen värd 384,04 / 340,37 * 1,00 = 1,13 kronor i 2022 års penningvärde. Utdelningen på 1,05 vilket ser ut att vara mer, är 7% lägre än den tidigare utdelningen i reella pengar.

Jag har gått igenom gamla siffror för min ekonomi och inflationsjusterat dem och på en del ställen spelar det stor roll. För de aktier jag har så skulle man kunna tro att börsvärdet nu är högre än innan Covid, men inflationsjusterar man så ser man att toppen innan Covid var klart högre än nu. Nedgången är också klart större i reella pengar. Se bilden som visar hur min portfölj uppförde sig från topp till botten (det har sedan dess gått upp en del).

Även för utdelningar spelar inflationsjusteringen roll. Det ser på ytan ut som att årets utdelningar för mig hamnar på samma nivå som 2021, men efter inflationsjustering är det en klar sänkning. Det som sett ut som en inflationstillväxt sedan 2018 är nu inte alls lika tydligt.

Inflationen är värd att hålla i minnet om några månader när rapportperioden börjar och företagen presenterar vilken utdelning ägarna kan räkna med. Allt som inte är en höjning med runt 10% kommer vara en reell minskning av utdelningen.

Jag tror inte att man behöver oroa sig alltför mycket. Av döma av kvartalsrapporterna så var det visserligen en del företag som tog smällar med högre kostnader, men nästan alla verkar också höjt priserna med minst lika mycket. Eventuellt kommer utdelningshöjningarna att dröja men så länge företagen knallar på så löser det sig. Bara det inte är en inflationsspiral, för i så fall kommer räntorna tvingas upp ännu mer vilket kan knäcka fastighetsbolag och göra ISK-skatten smärtsamt dyr.

Med märkbar inflation så blir återinvesteringar viktiga om man har värdepapper utan egen tillväxt. Det kan vara preferensaktier, D-aktier eller obligationer. Deras fasta utdelning blir just nu värd 10% mindre varje år så om man vill ha samma värde i utdelning så behöver man 10% fler. Priset är fortfarande för högt för att utdelningarna ska räcka till återinvesteringarna, vilket kan vara ett problem, men förhoppningsvis ett övergående problem om vi får ner inflationen snabbt.