Del 2: Expressens aktietips från 2002 - "Hög risk" - fågel eller pannkaka?

Det här är fortsättningen på min uppföljning av Expressens aktierekommendationer i augusti 2002. Expressen hade bett 5 experter om aktietips, ett tips vardera på en aktie med låg risk, en med hög risk och tre med mellanrisk.

I det förra inlägget gick jag igenom resultatet av fem aktier som skulle vara "låg risk". Den här gången blir det fem aktier som klassificerades som "hög risk".

När jag tänker "hög risk" på börsen så tänker jag företag som antingen kraschar eller går upp väldigt mycket. Ingen mellanmjölk. Jag tror att några av de här "hög risk"-rekommendationerna kommer överraska er lika mycket som de överraskade mig.

• Anoto - kamera, digital penna
• Tele2 - Telekom
• Hennes & Mauritz - klädförsäljning
• Ericsson - telekomutrustning
• Sintercast - metallgjutning

För att få lite förståelse måste man tänka tillbaka på vad som just hade hänt 2002. Det hade bara gått två år sedan toppen på IT-bubblan och efterdyningarna av IT-kraschen pågick fortfarande. Förtroendet för allt med "data" eller kommunikation var rejält skadat och det syns i de här rekommendationerna.

Företagen

Anoto

Anoto, som rekommenderades av Ragnhild Wiborg, hade utvecklat en kamerateknologi som kunde integreras med pennor. Med sensorer och kamera i en penna, eller en "pennliknande pryl" så kunde man föra över text och annan information in i en dator. Företaget hade samarbeten med många stora teknikföretag, men de hade inte riktigt lyckats få till en marknad. Nästa steg skulle vara att tillverka en fantastisk produkt som många ville köpa. Till dess levde man på nyemissionspengar och lån. Med andra ord en riktig chansinvestering, och definitivt "hög risk".

Tele2

Tele2 är idag känt som en tråkig utdelningsaktie med ett får som maskot, eller ledare, eller något. Claes Hemberg, då på Avanza, tyckte i augusti 2002 att Tele2 var en högriskaktie.

Det är lite svårt att förstå varför just nu, men det var strax efter IT-kraschen, och företaget satsade alla intäkter på att växa i Östeuropa och Stenbecks ledarstil var kontroversiell så det var nog lätt att bli skrämd och då kunde det upplevas som "hög risk".

Jag har tittat på deras gamla årsredovisningar och jag tycker nog ändå att Hemberg överskattade risken, till och med sett med ögon från 2002.

Hennes & Mauritz

Hennes & Mauritz är en känd aktie idag, efter en enorm expansion med klädaffärer över hela världen. Den expansionen hade börjat 2002 men uppenbarligen så både skrämde det och lockade det Hans Bolander på Privata Affärer som rekommenderade aktien, men bara som "hög risk".

Återigen har jag svårt att hålla med om stämpeln "hög risk".

Ericsson

En person som såg möjligheter var Mats Wester då på Sparöversikt som sommaren, hösten 2002 rekommenderade Ericsson. Det var lite modigt för det var då det såg som värst ut för Ericsson.

Efter IT-bubblan hade Ericsson bränt alla sina pengar och de bad desperat om mer från sina aktieägare. Genom att sälja nytryckta aktier väldigt billigt så fick de in tillräckligt mycket att det kombinerat med kraftiga nedskärningar räckte för att företaget skulle klara sig.

Jag kan förstå att han kallade Ericssonaktien för "hög risk" även om det känns underligt idag.

Sedan 2002 har Ericsson renodlat sig som tillverkare av telekomutrustning och även om det inte blivit en pengamaskin så är företaget numera stabilt.

Sintercast

Det sista rekommenderade högriskföretaget var Sintercast, rekommenderat av Björn Davegårdh på Börsveckan som hade ett så fantastiskt förslag i kategorin "låg risk". I kategorin "hög risk" landade han på företaget Sintercast.

Sintercast hade nya idéer om hur man kunde gjuta metall och de har lyckats sälja det de gör, framförallt i Asien, i Kina. Om Kina är bra på att tillverka saker så är det kanske till en pytteliten del tack vare Sintercast.

Analys

Figuren ovan visar aktiernas avkastning från 2002 till 2025. Grafen använder en logaritmisk skala så skillnaderna är större än vad det kan se ut som vid en första anblick. En vanlig linjär skala ger dålig överblick när man tittar på något med exponentiell tillväxt.

För att göra det jämförbart med index så antar jag att alla utdelningar återinvesteras.

Bäst av de fem bolagen gick Tele2 genom att vara en utdelningsmaskin. 10 000 kronor investerade i Tele2 för 23 år sedan har gett 35 000 kronor i utdelning och en svag uppgång på börsen. Om man återinvesterade utdelningarna varje år så har man nu i augusti 2025 aktier värda 210 000 kronor, bättre än index.

Tele2 var också en bra affär på kort sikt då kursen dubblades på något år i takt med att folk insåg att Stenbeck nog visste vad han gjorde.

Frågan är om Tele2 var i rätt kategori. Är det fusk att stoppa in en "säker" aktie i en "hög risk"-kategori? Eller är jag färgad av min nutid?

Tvåa och trea, på samma slutresultat, ligger Hennes & Mauritz och Ericsson. För båda två så har 10 000 kronor investerade 2002 gett cirka 40 000 kronor.

Index är idag långt bättre men både företagen har haft toppar då de legat före index under de här 23 åren. Ericsson i början när de mellan 2002 och 2006 fyrdubblade värdet på aktien. H&M när de toppade runt 2014, då en aning bättre än index.

Sintercast landar på fjärde plats i jämförelsen. 10 000 kronor blev där 30 000 kronor. Långt efter index, men klart mer än man började med. Det såg lite illa ut under finanskraschen men de klarade sig.

Sintercasts mediokra resultat kastar en liten skugga över Davegårdhs legendarstatus men ingen har rätt varje gång och han poängterade att det var "hög risk".

Hög risk var också Anoto som totalkraschade.

Bolaget finns fortfarande på börsen men är nu ett av många zombiebolag som av någon anledning vägrar dö. Den som satsade 10 000 kronor i bolaget i augusti 2002 har kvar aktier värda 1 krona och 60 öre. Eller antagligen mindre om du läser det här senare.

Trots kraschen så respekterar jag Wiborgs rekommendation i "hög risk"-kategorin. Det var en felaktig rekommendation, men det var en modig rekommendation, och då aktien råkade vara extra billig just i augusti 2002 så hade ägarna flera år på sig att rädda sina pengar.

Problemet för Anoto som företag var att de hade en cool pryl, men ingen kunde riktigt komma på när man skulle ha nytta av den. Ibland så dyker marknaden upp av sig själv. Ibland dyker den inte upp. Ibland så lyckas företag. Ibland lyckas de inte.

Det Expressen frågade om var alternativ till sparkonton så är det bäst att också jämföra med inflationen. 10 000 kronor då motsvarar 15 410 kronor idag så det är den ribba som läsarna ville komma över.

Alla rekommendationer utom Anoto har varit bättre än inflationen av de tio företag jag analyserat. Om alternativet var en madrass eller ett sparkonto så har alltså 9 av 10 bolag varit bättre.

Data

Resultat med återinvesteringar

Företag	Slutbelopp	Slog index	Kommentar
Tele2	213 650 kr	Ja	Utdelningar
Index SIXRX	128 122 kr		Vad en indexfond kunnat ge
Hennes & Mauritz	39 272 kr	Nej
Ericsson	38 969 kr	Nej	Startade bäst
Sintercast	30 320 kr	Nej
Inflation	15 409 kr		Lägsta kravet på sparande
Anoto	1,60 kr	Nej

Resultat utan återinvesteringar

Företag	Aktievärde	Utdelningar	Totalt
Index SIXRX			128 122 kr
Tele2	28 176 kr	35 013 kr	63 189 kr
Hennes & Mauritz	16 391 kr	18 713 kr	35 103 kr
Ericsson	20 957 kr	13 203 kr	34 159 kr
Sintercast	17 931 kr	9 017 kr	29 648 kr
Inflation			15 409 kr
Anoto	1,60 kr	0 kr	1,60 kr

Slutsats

Jag är lite besviken på experterna. I en kategori som heter "hög risk" så ska man rekommendera bolag vars potentiella uppsida väger upp risken för krasch och jag tror att Anoto och Sintercast var de enda bolagen som uppfyllde de kriterierna. Ericsson var en bra rekommendation på kort sikt eftersom kursen just då var extremt låg, men på lång sikt så blev det ändå inte en vinnare.

Som grupp, sett över 23 år gav de fem aktierna ett dåligt resultat jämfört med en indexfond, inte bara för att Anoto kraschade utan för att inget bolag hade potentialen att motsvara risken.

Tele2 visar i alla fall på hur effektiv återinvestering är i bolag som delar ut i stort sett hela vinsten. På sikt så kommer de återinvesterade pengarna tillbaka som mer utdelning, som man sedan kan återinvestera i sin tur. I alla fall till man behöver pengarna till något i det riktiga livet.

Nästa del i serien kommer handla om de femton bolag som rekommenderades som normalrisk-aktier. Inte tråkiga lågriskbolag och inte heller högriskbolag. Är det där vi kommer hitta bolagen som går som index? Eller slagit det?