Reservkassa

Jag fick en fråga om hur stor min reservkassa är och det är inte så lättbesvarat.

Mitt mål är att ha runt 4/5 aktier men det svänger en del när börskurser rör sig och jag har nog oftast legat under den nivån.

Lönekonto

Kan börja från början: Jag vill ha tillräckligt mycket på lönekontot så att jag utan minsta problem klarar en månad. Jag vill aldrig behöva undra om lönekontot kan ha blivit tomt. Det är det första lagret. Den exakta storleken beror såklart på när i månaden det är.

Madrass med kontanter

Efter det så vill jag ha en reserv i kontanter som jag kan hantera stora eller mindre katastrofer med. Det är min madrass och här använder jag helt enkelt det sparkonto med högst ränta och med insättningsgaranti. Just nu Santander Buffertkonto men jag har inte kollat på ett tag om det dykt upp något bättre.

Långa räntor (obligationer)

Som tredje nivå så vill jag ha en klump långsiktigt räntesparande (obligationer) utifall vi får en 1929 eller värre (fast även obligationer kan spricka under en tillräckligt allvarlig kris). Det här är någonstans mellan 1/10 och 1/3 av hela portföljen och det är härifrån jag plockar pengar om jag tycker aktier har blivit billiga. Tyvärr så kan det ta några dagar att flytta pengar och jag missar köplägen. Det är något jag måste fundera mer på.

Resten

Resten är då min sparportfölj och förhoppningsvis är dess andel någonstans i närheten av 4/5.

Som ni märker så är det mycket hängslen och livrem. Jag såg människor bli av med nästan allt de ägde under krisen på 90-talet för att de satsat allt på ett, för dem, säkert kort. Man lär sig av andras misstag. Jag har dessutom ingen egen bostad, något som många andra har som buffert.

Det finns de som menar att man ska ligga nära 100% i företag, eller kanske till och med mer (man kan ju låna), men det har inte känts rätt för mig. Jag menar inte att de har fel utan att jag har anpassat mig till något som jag personligen varit bekväm med och jag kommer fortsätta anpassa mig så inget är skrivet i sten.

Kommentarer

  1. Daniel,

    Behovet av trygghet är ju individuell så det finns inget faktiskt svar.

    Själv väger jag in inkomsterna, dvs vårt kassaflöde i ekvationen. Vi har kan lätt spara 50% av våra pengar varje månad så jag har lätt ett överskott på månadsbasis som motsvarar en månadskostnad.

    Jag hittar inte kassaflödet i din analys.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag fattar inte. Menar du att framtida löneutbetalningar är buffert för dig? Det låter vanskligt. Om du sparar undan 50% av din lön så blir det buffert. Jag antar att en hel del av Daniels buffertpengar kommer från just lön så... jag fattar inte?

      Radera
    2. Skulle tro att han menar att behovet av en buffert för oförutsedda utgifter inte är lika viktigt om man vet att man kan få fram 30 000 kr vid nästa löning för att täcka eventuella luckor med.

      Radera
    3. Men du kan inte räkna framtida löneutbetalningar som buffert. Du kanske blir sjuk eller måste vabba. Mer extremt kanske företaget plötsligt går i konkurs (men ok, liknande extrem-scenarion kan hända med bankkonton).

      Radera
    4. @Onkel Tom: Intressant att höra om andras inställningar!

      Jag föredrar ju att räkna bara de pengar jag har i handen. När framtida inkomster gör att det blir onödigt mycket pengar på lönekontot så för jag över dem till något annat, typiskt Avanza eller Nordnet och gör något mer konstruktivt för dem.

      För mig är det viktigt att inte optimering av kassaflödet gör att jag börjar oroa mig för om en räkning betalas före eller efter lönen kommit in till exempel.

      Tittar man krasst på det så innebär det att jag ger bort möjligheten till avkastning på ett par procent av mina sparpengar, men det är då kostnaden för att ha ett mer avslappnat förhållande till pengar.

      För de allra flesta är nog sådana här buffertnivåer egentligen inte nödvändiga utan det är en ren bekvämlighetssak. Skulle det smälla till rejält så skulle man ju kunna sälja saker eller ta ett korttidslån som man lätt betalar tillbaka, men ... inte jag.

      Radera
  2. Ett kreditkort på 50 000:- kan också användas som buffert vid oförutsägbara händelser (ränteavdrag gäller vid nyttjande, så eventuell räntekostnad blir lägre), istället för ett konto utan ränta. Ett konto som faktiskt ger ränta är möjligen bättre, men då ska man väga in kapitalvinstskatten.
    Hängslen _och_ livrem ska inte underskattas. Cash is king om 1929-scenariot upprepar sig igen. Förresten, obligationer var inte en speciellt bra kapitalplacering när den kraschen briserade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cash is king, om inte du hade Riksmark. Även om det var extremt, så är det lärorikt https://sv.wikipedia.org/wiki/Inflationen_i_Weimarrepubliken

      Radera
    2. @Johan: Jag har faktiskt börjat fundera på ett kreditkort efter att länge ha tyckt att det bara var ett sätt att öka risken för misstag. Men jag vill att det ska vara ett som inte kostar mig pengar på det ena eller andra sättet.

      Jo, 1929 var en rejäl smäll, men jag tror mig ha läst att folk med obligationer fick tillbaka en del även om det tog ett tag. Kan ha varit Benjamin Graham som köpte obligationer billigt i företag som trots allt hade en del av värde kvar.

      Nåja, nästa kris av den storleken kommer vara annorlunda. Vi vet bara inte hur.

      @Redaktionen: Det är ju spännande med tanke på hur regering och riksbank vill få igång lite inflation i Sverige utan att lyckas. Lyxproblem? Kraftig inflation sägs vara det värsta som finns för investeringar och sparande men jag tror aktiedelen kommer klara det rätt ok.

      Radera
  3. Att ha en rejäl reservkassa är bra, för upp/nedgångar påverkar en mindre psykologiskt. Just psykologin är viktig, för hjärnan är synnerligen dålig på att hantera investeringar och bedömningar därav. Så när du behöver använda pengar till något - se till att du inte behöver sälja av portföljen för att göra det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror det här är nyckeln. Jag känner ingen större oro för att mina aktier ska halveras i pris. Jag skulle inte tycka om det alls, men jag inbillar mig att mina andra "buffertar" skulle ta mig genom den tid det skulle ta för aktier att hämta sig igen, även om det är många år.

      Radera
    2. Det som är jobbigt just nu är känslan av att vi skjuter den där -50% nedgången i framtiden om och om igen. Och att den eventuella kraschen bara blir större ju längre man skjuter upp den med QE och annat centralbankstrams. Alltså får jag sämre och sämre framtida avkastning ju mer jag väntar med att investera, vilket ger en stress att köpa. Samtidigt som det klokaste kan vara att vänta på kraschen istället. Det finns en hel del 10-årsperioder då investeringar inte gav någon avkastning alls, och detta (~2013-2023) kan vara en sådan.

      Radera
    3. Det finns ett alternativ till krasch som är att börsen går sidledes under 3-5 år medan företagen växer. Eftersom man inte vet om det blir det eller ett storras så är det svårt att planera. Så jag väntar och ser och hoppas företagen går bättre än börsen så att utdelningarna fortsätter komma.

      Radera

Skicka en kommentar

Berätta vad du vet, tror och tycker om de ämnen jag berör!

Populära inlägg i den här bloggen

Sveafastigheter på väg till börsen, men med många frågetecken

Hydromars ser ut som ett nytt bedrägeribolag (Varning!)

RikaTillsammans brokighet