Förmögenhetsskatten förr och nu

Förmögenhetsskattens historia är intressant. Det är nu 107 år sedan den infördes i Sverige. Då, 1910¹, började 1/60 av förmögenheten räknas och beskattas som inkomst. Sedan gick en dryg generation till man 1947² införde en specifik förmögenhetsskatt. Vid olika tillfällen så har procentsatser och tröskelbelopp och andra regler ändrats. Under slutet av 1980-talet så var skatten för alla som hade mer än 400 000 kronor, motsvarande 690 000 kronor 2017.

1991, då skatten var 1,5-3,5% av förmögenheten över tröskelvärdet, bestämde man sig för att avveckla skatten i omgångar. Det krävdes ungefär 6 miljoner kronor i dagens penningvärde för att aktivera den högsta procentsatsen (för det som översteg motsvarande 6 miljoner).

Det här är väldigt höga procentsatser för oss som lever i en värld med negativa räntor, svag inflation och darrig avkastning på investeringar så man får komma ihåg att det var en annan tid. Det fanns räntekonton med 10 gånger högre ränta än idag, och inflationen var 10% så sent som 1990³.

Avvecklingen blev inte av. Den svenska finanskrisen kom och det enda som hände de följande 10 åren var att gränsvärden och regler justerades efterhand som allt fler människor fann sig beskattade för rikedomar de kanske inte ens velat ha. Det gick inte att skicka in 1,5% av ett hus i skatt så det här blev allt mer komplicerat för staten. Till sist så gav man upp och 2007⁴ avskaffades skatten helt. Året innan hade förmögenhetskatten stått för 0,4% av alla skatter i Sverige, totalt 6 miljarder kronor.

ISK

Så tillbaka till nutid. Nu har vi ett modernt alternativ. Vi ska precis passera en kvartalsgräns och bankerna har ännu en gång rapporterat värdet på våra Investeringssparkonton (ISK) till Skatteverket. För varje miljon på kontot blir vi nu skyldiga en knapp tusenlapp till staten (en fjärdedel av 30% av 1,25% [2017] av beloppet). Samma sak händer varje kvartalsskifte, och för varje insättning.

I praktiken har vi alltså fått en ny frivillig förmögenhetsskatt. Med ISK så väljer man att betala för sin förmögenhet, om den är i form av aktier, men slipper istället skatten på utdelningar och aktieförsäljningar och slipper krånglet att räkna ut exakt vinst på investeringar. För många är ISK därför det ett bra val.

Bild från Skatteverket

Det finns likheter och olikheter när man jämför ISK-skatten och förmögenhetsskatten. Likt förmögenhetsskatten så kan man även med ISK bli tvungen att sälja av tillgångar för att betala skatt och likt förmögenhetskatten så påverkas skatten av andra människors värderingsåsikter, oberoende av värde för ägaren.

Några saker är annorlunda. Till exempel så är skattesatsen kopplad till räntan (kanske borde vara inflationen?) så man har inte låst sig vid en viss procentsats. Vidare så skattar man bara på sånt som lätt går att förvandla till pengar. Inga fastigheter som plötsligt måste säljas eller belånas för att betala skatten.

I slutändan så är jag tacksam för att staten skapade möjligheten med ISK och de tog trots allt inte bort den traditionella beskattningen om man istället föredrar den.

---

¹ - 1910 byggdes det första svenska flygplanet men en dansk blir först att flyga över Öresund. I Åre byggs bergbanan och Kina avskaffar slaveriet.
² - 1947 införs personnummer i Sverige, damklädesbutiken Hennes öppnar i Västerås. Storbritannien nationaliserar alla gruvor och i Sverige förbjuds bilkörning på söndagar för att spara bensin.
³ - 1990 släpps Nelson Mandela ur fängelse, Vasaloppet ställs in på grund av snöbrist för första gången på 56 år. Tyskland enas och Sverige bestämmer sig för att söka medlemskap i EU.
⁴ - 2007 bedömer FN att det är 90% säkert att klimatförändringarna är orsakade av människan samtidigt som istäcket i Arktis mäts till sin minsta storlek någonsin. RUT-avdragen införs.