Del 3: Uppföljning: Expressen 2002 "Medelrisk"

Det här är del tre av min serie om några aktierekommendationer Expressen publicerade i august 2002, för 23 år sedan. I två tidigare artiklar har jag gått igenom de rekommendationer som kallades "låg risk" och "hög risk". Kvar är de femton aktier som rekommenderades som "medelrisk".

Det här är en lång artikel så här är länkar till de olika delarna:

Broström, Gunnebo, Ballingslöv - Höganäs, Sandvik, Skanska - Handelsbanken, Pergo, Autoliv - Clas Ohlson, Holmen, Meda - Telelogic, Elekta, Europolitan - Slutsats - Datatabeller - Andra artiklar i serien

Målet är att jämföra rekommendationerna mot varandra, men än mer mot index (SIXRX; alla svenska aktier) och inflationen. När artikeln i Expressen skrevs fanns ännu inte billiga och breda indexfonder i Sverige så aktieinvesteringar var ett tydligare alternativ än idag. Men hur har det gått för företagen och aktierna?

Det är svårare än man kan tro att följa företag under så lång tid. Historisk data försvinner när företag köps upp eller läggs ner. Många källor har bara utdelningshistorik för de senaste 10 åren. För att få fram korrekta siffror har jag grävt i gamla årsrapporter, tittat på Skatteverkets information om splittar och nyemissioner, läst gamla tidningar och letat gamla webbsidor. The Internet Archive har varit ovärderligt, liksom Kungliga Bibliotekets tidningstjänst. Jag vill också nämna sajten www.annualreports.com som samlat årsrapporter från många företag under lång tid.

I jämförelserna har jag antagit att man återinvesterar alla utdelningar, och inte betalar skatt på dem, eftersom index inte betalar någon skatt. Efter skatt så blir resultaten lägre än de här siffrorna.

Det blir för rörigt att presentera alla femton rekommenderade bolag ihop så jag kommer att gå igenom dem tre och tre, men som inledning är här en anonym figur på hur de alla rekommendationer utvecklades.

Broström, Gunnebo, Ballingslöv

Ragnhild Wiborg rekommenderade som medelrisk tre bolag som har det gemensamt att inget av dem längre går att hitta på Stockholmsbörsen: Broström, Gunnebo och Ballingslöv.

Företagen

Broström var en klassisk svensk rederikoncern som 2002 var betydligt mindre än innan varvs- och rederikriserna på 70 och 80-talen men som fortfarande hade skepp och de byggde fler. Det var dock inte många år kvar för dem. 2008 köptes de av den enorma danska koncernen A.P. Møller–Mærsk som först lovade att Broström skulle växa, men ett par år senare avvecklade Göteborgskontoret. Broström är nu ett varumärke under Mærsk för mellanstora tankfartyg.

För analysen så antar jag att man tog Broström-pengarna och köpte A.P. Møller–Mærsk, även om det innebär komplikationer med att följa valutakurser.

Gunnebo var ett säkerhetsföretag som tillverkade lösningar för att begränsa vem som kunde komma in eller få tag på pengar. Kassaskåp, kodlås och motsvarande men även larm och videoövervakning. Företaget finns inte kvar på börsen då de 2020 köptes av en konstellation ledd av Stena Adactum och avnoterades.

Ballingslöv tillverkade köksinredningar och badrum. I augusti 2002 hade de bara funnits två månader på börsen och redan 2008 försvann bolaget då det köptes ut av Stena Adactum. Intressant sammanträffande att två av företagen som Wiborg rekommenderade senare köptes av samma Stena-bolag.

Utveckling Broström, Gunnebo, Ballingslöv 2002-2023, logaritmisk skala

Notera att det är en logaritmisk skala vilket är nödvändigt för att kunna följa bolagen över så lång tid, men det betyder att skillnaderna är större än de ser ut som vid första anblicken.

Analys

Som framgår ovan så har två av bolagen försvunnit från börsen så de förlorar en del avkastning på det. En kommentar på en tidigare artikel påpekade att det inte blir rättvist att jämföra sådana avhuggna investeringar med sådana som löpt 23 år, vilket är sant, men vi kan ändå säga att Gunnebo inte blev så bra. Det är det enda av 15 bolag som inte ens höll jämna steg med inflationen.

Ballingslöv försvann ännu tidigare än Gunnebo men låg då tydligt ovanför indexet så det var en bra investering så långt. Jag undrar vad som hände med dem efter uppköpet, om någon vet.

Den stora vinnaren är dock Broström, rederiet. Om man tog pengarna man fick av A.P. Møller–Mærsk när de köpt Broström, tog färjan över till Danmark och köpte A.P. Møller–Mærsk-aktier för pengarna, så har man idag tjänat långt över index på den investeringen. Det var en av tre aktier som lyckades med bedriften att slå index. Broström/Mærsk har också hållit sig över index hela tiden vilket de är ensamma om i den här artikeln.

Det var nog inte så många som följde med till Danmark. En utländsk aktie med utländska skatter och förordningar borde ha skrämt lite, även om det redan 2008 var rätt enkelt att handla med danska aktier. Här är Avanzas priser från 2008.

Höganäs, Sandvik, Skanska

Nästa tre bolagsförslag kom från Claes Hemberg, fortfarande välkänd kommunikatör, som rekommenderade klassiska svenska företag.

Företagen

Höganäs är ett gammalt svenskt företag som i hundratals år ägnat sig åt gruvdrift. Sedan slutet på 1900-talet så är det dock tillverkning av metallpulver som gäller. Metallpulver har många användningsområden när man vill tillverka metallprodukter. Det blir ett alternativ till traditionell gjutning och skärande tillverkning. Företaget köptes ut från börsen 2013 av huvudägaren som menade att de skulle kunna utveckla företaget bättre utan börsens kvartalsstress.

Sandvik är ett stort svenskt industriföretag med ett par olika områden. Gruvdrift, specialstål, rör, verktyg... Jag har länge varit aktieägare i Sandvik så för en gångs skull behövde jag inte leta efter data som en internetdetektiv. Företaget är synnerligen globalt med verksamhet i väldigt många länder. Det är också konjunkturkänsligt och har haft sina upp och nedgångar.

Skanska, tidigare Skånska Cementgjuteriet är ett byggföretag med internationella ambitioner. Det är ungefär dubbelt så stort som de de två andra stora svenska byggföretagen Peab och NCC, mestadels tack vare stor verksamhet i USA som nu står för över 40% av intäkterna.

Utveckling Höganäs, Sandvik, Skanska 2002-2023, logaritmisk skala

Analys

En sak med stora bolag är att man måste fråga sig om de följer index, eller om indexet följer bolagen? Det har funnits tider när till exempel Hennes & Mauritz och Ericsson varit stora delar av den svenska börsen.

I det här fallet så har både Sandvik och Skanska landat strax bakom indexet, tillsammans med många andra aktier. Vägen dit har varierat men likväl hamnar många bolag strax efter index.

Bakom Sandviks resa finns en rejäl svacka i mitten av 2010-talet och långvariga läsare kan nog komma ihåg hur jag klagade på Sandviks ledning de här åren. En ledning som verkade fokusera på image istället för verksamhet.

Båda företagen har hamnat cirka 15% bakom index. Över 23 år motsvarar det 0,7% per år, en marginell skillnad som är lägre än de avgifter man fick betala i många fonder under de här åren.

Det tredje företaget var Höganäs och det hade en mindre trevlig resa. Efter sex år, mitt i den amerikanska finanskrisen, låg aktieägarna som lyssnade på Expressen-rekommendationen rejält back. Aktien hämtade sig visserligen därifrån men låg fortfarande en bit efter index när företaget köptes ut 2013.

Sett som grupp av tre så var det en ok samling aktier, utan rejäla bottennapp.

Handelsbanken, Pergo, Autoliv

Från Hans Bolander kom i medelriskkategorin två välkända bolag, Handelsbanken och Autoliv, och ett mindre känt bolag, Pergo.

Företagen

Handelsbanken är en av Sveriges storbanker och är känt för att vara konservativt och försiktigt, men de har också försökt expandera till Storbritannien och några andra länder. Bankbranschen har haft några svackor historiskt och 2002 så var det inte så många år sedan den senaste finanskrisen. Jag antar att det var därför rekommendationen kallades "medelrisk" istället för "låg risk" som nog hade varit mer korrekt.

Pergo var en avknoppning (2001) från Perstorp och innehöll Perstorps uppfinning av laminatgolv. De var bara på börsen fram till 2007 då de blev uppköpta av ett tyskt företag. Idag ägs varumärket av amerikanska Mohawk Industries och ingen tillverkning verkar finnas kvar i Sverige.

Det var svårt att som svensk handla på den tyska börsen 2007 så jag tänker anta att Pergoägaren inte följde med, och det kommer visa sig vara en bra sak.

Autoliv är ett halvsvenskt bolag som gör säkerhetslösningar till bilar, i synnerhet airbags (krockkuddar). 1997 så gick de ihop med amerikanska Morton och flyttade till USA men man kan fortfarande köpa "depåbevis" på den svenska börsen. Det är lite modigt att rekommendera sådana då ett indirekt ägande av en aktie på en annan marknad kan vara krångligt med andra skatteregler, källskatter och annat.

Autoliv delades 2018 och aktieägarna blev även ägare till det avknoppade företaget Veoneer. (Den utdelningen var inte med i första upplagan av den här artikeln)

Utveckling Handelsbanken, Autoliv, Pergo 2002-2023, logaritmisk skala

Analys

I likhet med den förra gruppen så har två bolag även här landat nära index, Autoliv och Handelsbanken, men i den här gruppen har ett av dem varit bättre än index, nämligen Autoliv. Autoliv har i snitt gått 0,7% bättre än index per år medan Handelsbanken gått 1,5% sämre än index så båda är rätt nära.

Det bolag av de tre som ser sämst ut är Handelsbanken men 1,5% sämre än index är varken oväntat eller värt kritik. Banker har en relativt jämn utveckling och kommer aldrig dras med snabbt uppåt. Man investerar i dem för utdelningar och långsiktighet, inte för att "vinna på börsen".

Autolivs utveckling på börsen har varit trevlig för ägarna, för även om det inte är mycket före index, så är de före index och det har inte många lyckats med. Det är ett konjunkturkänsligt bolag, som företag i bilbranschen oftast är, men har klarat sig bra genom svackor. Vinsten och utdelningen har varit stabil och kursen har följt efter.

Det tredje bolaget var Pergo som försvann från börsen redan 2007. Det gav ägarna en chans att göra om aktierna till pengar, strax innan börskraschen och den lågkonjunktur som knäckte det tyska företag som köpt dem. En kort positiv resa, och ett lyckosamt uppköp, men hade företaget funnits under hela perioden 2002-2023 hade det nog inte varit vackert.

Clas Ohlson, Holmen, Meda

Från Mats Wester kom tre andra rekommendationer. Inga överlapp någonstans, eller bad Expressen dem vara unika? I kategorin "medelrisk" föreslog han Clas Ohlson, Holmen och Meda. Roligt nog skrev han en ny artikel om Clas Ohlson för bara några dagar sedan.

Företagen

Clas Ohlson behöver ingen närmare introduktion. Det är prylbutiken från Insjön vars katalog jag så glatt läste som litet barn. De hade skruvar och muttrar men också andra saker och nu har de en hel butikskedja. De dök upp på börsen 1999, mitt i IT-yran, så de var fortfarande en ny aktie 2002.

Holmen har träd. Massor av träd. De äger idag 13 000 kvadratkilometer skog vilket är ungefär samma yta som Skåne och Blekinge ihop. Holmens affärsidé är att låta skogen växa och sedan ta skogen och göra trävaror eller pappersprodukter av den.

Det är en global marknad på trä så så konkurrensen är hård. Just nu gör Holmen ingen vinst alls på träprodukterna. Det är bättre på papperssidan då de långa fibrerna i gran och tall gör det lättare att tillverka bra pappersprodukter.

Meda var ett Solna-företag, grundat 1954. Från början hade man egna läkemedel men 2002 fokuserade man på tillverkning och försäljning. Företaget växte aggressivt under 2000-talet genom att köpa andra bolag för pengar från nyemissioner. 2016 blev Meda själva uppköpta av amerikanska Mylan, som sedan gick ihop med Pfizer Upjohn och blev det nya företaget Viatris.

Utveckling Clas Ohlson, Holmen, Meda 2002-2023, logaritmisk skala

Analys

I den här gruppen så hittar vi den kanske absolut bästa rekommendationen och kanske den mest dramatiska nedgången, och det i samma aktie: Meda.

Meda hade en fantastisk resa på börsen efter rekommendationen. På bara några år så hade 10 000 kronor blivit 160 000 kronor. Grattis den som sålde då, 2006. Om man följde med till de nya ägarna och Mylan så föll priset tillbaka men följde ändå index. Tyvärr kan man inte säga samma sak för de senaste tio åren.

Sedan 2016 har aktien fallit 72% och sedan 2018 så har index varit bättre än Meda/Mylan/Viatris. Som syns i figuren så ligger avkastningen nu klart efter index. Sett över hela perioden så motsvarar det ett tapp på cirka 2,1% per år. Ungefär som avgiften på en dyr Sverigefond. Meda är också ett sällsynt exempel på när återinvesteringar inte lönar sig. Den som tog emot utdelningen utan att köpa aktier för den slutade med mer pengar än den som återinvesterade.

Holmen har under den period vi studerar haft en lugn resa och har mer eller mindre följt index, med ett genomsnittligt tapp mot index på 0,8% per år.

Samma snittapp mot index på 0,8% har Clas Ohlson haft men med en betydligt skakigare resa. Sedan 2010 har det varit knackigt att vara en Clas Ohlson-ägare till för några år sedan då börsen omvärderade bolaget åt det positiva hållet. Nu kan man istället läsa artiklar om att aktien kostar orimligt mycket. Oavsett orsak så har Clas Ohlson-aktien sällat sig till alla de aktier som ligger strax bakom index.

Telelogic, Elekta, Europolitan

Från Björn Davegårdh kom tre strålande företag. Ok, det var en dålig ordvits mer än en kommentar om värdeökningarna

Företagen

Telelogic är ett mjukvaruföretag som är en avknoppning från Televerket. Dess fokus var verktyg för att hjälpa andra att utveckla mjukvara. Om någon kommer ihåg UML så var det en grundsten i deras produkter. Telelogic börsintroducerades under IT-bubblan (bra betalt) men köptes 2008 upp av IBM. I min modell så antar jag att Telelogicpengarna användes för att köpa aktier i IBM.

Elekta grundades 1972 av några läkare i Stockholm som såg strålbehandling som ett bättre alternativ än skalpell för att behandla cancer. De hade rätt. Över åren så har de utvecklat produkter med allt större exakthet och allt mindre stråldoser och därmed större chans till framgång och färre bieffekter.

Europolitan var en svensk mobiltelefonoperatör från Blekinge som bildats efter avregleringarna på 90-talet. De försökte vara först med teknik som SMS och röstbrevlådor. 2002, när Davegårdh rekommenderade dem, så hade brittiska Vodafone gått in som storägare och Europolitan blev senare Vodafones svenska gren.

Utveckling Telelogic, Elekta, Europolitan 2002-2023, logaritmisk skala

Analys

Till skillnad från tidigare grupper så hittar vi inga indexkramare här. Elekta må ha landat i närheten av index efter 23 år, (genomsnittligt tapp på 1,3% per år) men resen bestod av såväl stora uppgångar som fall. Ett tag runt 2011-2012 så var Elekta den bästa av medelrekommendationerna och långt, långt före index. Sedan dess har det inte gått lika bra.

När jag talar om vinnaren så menar jag istället Telelogic, eller rättare sagt IBM. Om man antar att man följde med från Telelogic till IBM så har 10 000 kronor blivit 380 000 kronor på 23 år, cirka tre gånger så mycket som en indexfond.

Var rekommendationen av Telelogic ett nytt genidrag av Björn Davegårdh? Aktien hade följt index fram till uppköpet 2008 så det är egentligen IBMs uppgång och jag tror inte Davegårdh kunde förutspått den när han rekommenderade Telelogic. Även en skicklig analytiker får ha tur, och det var ju inte en dålig resa fram till uppköpet.

Å andra sidan kan Europolitan varit den sämsta av alla rekommendationer i den här gruppen. Man började med att backa och sedan bli uppköpta av Vodafone och även om det gick riktigt bra på börsen ett år runt 2013-2014 så har det sedan dess gått knackigt igen.

Trots att det är den sämsta resan av de aktier som tagit sig hela vägen (Gunnebo är annars sämst) så är det ändå en bra bit bättre än inflation och sparkonton. Den som bytte från ett sparkonto till Europolitan och har varit med till nu fattade ändå ett bra beslut. Bara inte det bästa beslutet.

Slutsats

Mönstret från tidigare artiklar håller i sig. Nästan alla rekommenderade aktier är bättre än ett sparkonto och inflation över så lång tid, men få är bättre än index.

Istället ser man att stabila bolag, över en lång tid, tenderar att följa strax efter index, eller möjligen strax före. Många har tappat 1-2% mot index per år, i genomsnitt, men det är inte mer än vad många fonder tar i avgift.

Man kan dela upp experterna i två grupper. Ragnhild Wiborg och Björn Davegårdh rekommenderade företag som blev antingen fågel eller fisk. De andra tre rekommenderade bolag som följde index, mer eller mindre. Det är mest en observation och jag har ingen slutsats på det.

En sak med år 2002 är att den allmänna depressionen efter IT-kraschen hade dragit ner priset på många aktier onödigt lågt. Vi ser att många rekommendationer är för ok bolag med för låg värdering. Eftersom de "bara" är ok bolag så ser de inte lysande ut efter 23 år, men de gick bra i början när värderingen studsade upp.

Jag kommer att publicera en lite med djupgående analys med slutsatser i en senare artikel. Den här artikeln har redan blivit för lång så jag är glad om någon tagit sig ända hit.

Data

I tabellerna nedan kan man jämföra alla bolags slutresultat, både med och utan återinvestering.

Resultat med återinvesteringar

Företag	Slutbelopp	Slog index	Kommentar
Telelogic	367 498 kr	Ja	→ IBM
Broström	241 468 kr	Ja	→ Mærsk
Autoliv	149 371 kr	Ja
Index SIXRX	128 122 kr		Vad en perfekt indexfond kunnat ge
Sandvik	111 875 kr	Nej
Skanska	109 515 kr	Nej
Clas Ohlson	108 858 kr	Nej
Holmen	107 062 kr	Nej
Elekta	94 715 kr	Nej
Handelsbanken	89 437 kr	Nej	Utdelningar
Meda	77 686 kr	Nej	→ Mylan → Viatris. Toppade 2006
Europolitan	48 633 kr	Nej	Utdelningar
Pergo	37 778 kr	Ja	Bara 5 / 23 år
Ballingslöv	33 644 kr	Ja	Bara 6 / 23 år
Höganäs	33 425 kr	Nej	Bara 11 / 23 år
Inflation	15 409 kr		Lägsta kravet på sparande
Gunnebo	9 726 kr	Nej

Resultat utan återinvesteringar

Företag	Aktievärde	Utdelningar	Totalt
Telelogic	176 618 kr	56 282 kr	232 899 kr
Broström	78 493 kr	70 523 kr	149 016 kr
Index SIXRX			128 122 kr
Elekta	62 940 kr	32 219 kr	95 159 kr
Meda	44 906 kr	48 948 kr	93 854 kr
Autoliv	57 800 kr	32 480 kr	90 279 kr
Sandvik	53 400 kr	18 922 kr	73 321 kr
Skanska	42 719 kr	24 737 kr	67 456 kr
Holmen	42 449 kr	18 792 kr	61 242 kr
Clas Ohlson	44 092 kr	11 651 kr	55 743 kr
Handelsbanken	29 126 kr	24 544 kr	53 670 kr
Pergo	37 778 kr	0 kr	37 778 kr
Ballingslöv	28 906 kr	3 594 kr	32 500 kr
Europolitan	8 193 kr	19 813 kr	28 005 kr
Höganäs	18 750 kr	4 722 kr	23 472 kr
Inflation			15 409 kr
Gunnebo	4 386 kr	6 789 kr	11 175 kr

Artikelserie

1. Uppföljning: Expressens aktietips från 2002 - del 1: "Låg risk"
2. Del 2: Expressens aktietips från 2002 - "Hög risk" - fågel eller pannkaka?
3. Del 3: Uppföljning: Expressen 2002 "Medelrisk"
4. (kommande) Del 4: Vilken expert rekommenderade bäst?
5. (kommande) Del 5: Lärdomar

Artikeln justerad 2025-09-18 22:40 för att inkludera utdelningen av Veoneer. Tack "Paddan"!