En månad kvar till nya ISK-skatten, ser ut att bli en höjning på 14%

I slutet av november varje år bestäms ISK-skattesatsen för nästa år. Den blir 30% (normal kapitalskatt) av ISK-schablonintäkten. ISK-schablonintäkten får man, förenklat, genom att multiplicera värdet på ISK med statslåneräntan plus 1 procentenhet.

Syftet med den beskrivningen är att säga att det är statslåneräntan som bestämmer ISK-skatten, och specifikt så är det statslåneräntan i slutet av november året innan. Statslåneräntan fastställs en gång i veckan, varje torsdag, så i år vet vi den 28 november.

Redan nu kan man se vartåt det lutar, och det lutar åt en höjning av skattesatsen med cirka 14%.

2024 så var statslåneräntan 1,96%, så man fick schablonintäkten för 2025 genom att multiplicera med 2,96% (1,96% + 1,00%), och 30% av det blev 0,888%, ISK-skatten.

Just nu, en månad innan det är dags, ligger statslåneräntan på 2,37% vilket skulle ge en ISK-skatt på 1,011%

Varför är räntan högre i år trots lägre styrränta? Mer osäkerhet runt Sveriges ekonomi. Tullar. En inflation som biter sig kvar. Det kan ironiskt också bero på sänkta styrräntor som försvagar vår valuta och gör att utländska placerare vill ha bättre ränta på statsobligationerna för att kompensera.

Nytt för nästa år är att man slipper skatta på 300 000 kronor i ISK. I år slipper man skatta på 150 000 kronor i ISK, och innan dess fanns inget avdrag. För 2025 betyder det 1 332 kronor mindre i skatt för dem som har mer än 150 000 kronor. För 2025 blir det cirka 3 000 kronor mindre i skatt för dem som har mer än 300 000 kronor.

Jag tackar inte nej till mindre skatt, men jag tycker egentligen att det är avdrag som krånglar till i onödan. Om man ville minska ISK-skatten kunde man i stället minskat påslaget på 1 procentenhet som infördes när räntorna var negativa. Räntorna är inte negativa längre och det är inte alls självklart att ISK idag är bättre än en aktiedepå skattemässigt.

I en aktiedepå, eller fonddepå, betalar man skatt på utdelningar och reavinster, inte på beloppet. För långsiktiga placeringar har det alltid varit mer lönsamt, men det kan ha krävts 50 år vilket är längre än vad någon vill vänta. Med de högre ISK-skatterna så uppskattar jag att brytpunkten är någonstans mellan 10 och 30 år. Mer rimliga tidsspann för pensionssparande.

I slutändan kan man inte veta vad som blir bäst då räntor, inflation, skatter och regler kommer förändras från år till år.