Tullåterbäring och inflation

I fredags kom beskedet som alla väntat på. Den amerikanska högsta domstolen konstaterade att majoriteten av Trumps tullar är olagliga.

Att tullarna var olagliga verkade uppenbart redan från början då USA:s grundlag explicit säger att kongressen, representanthuset och senaten, ska sköta penningfrågor, inklusive tullar, men folk var oroliga för att högsta domstolen skulle blunda, eller anse att man kunde tolka vissa lagar som att kongressen delegerat till presidenten att göra vad han känner för.

En stor del av domstolstexten, 170 sidor,, handlar om hur stora steg en president kan ta på en ospecifik delegering. Rent generellt är regeln att delegeringar bara kan handla om detaljer, och inte om riktigt stora beslut som att införa straffskatt på importer från alla länder, vänner som ovänner.

Tre domare av nio tyckte att Trump skulle få göra det han gjort, men inte ens de tre var överens om varför.

Trump, som inte tycker om när någon säger till honom att han gjort fel, reagerade som en typisk femåring och anklagade domarna för alla möjliga saker, men sa också att tullandet skulle fortsätta, men nu på lagliga sätt. Han började med att deklarera 10% tull på allt och alla, något han enligt en annan lag får göra i 150 dagar för att ge tid för kongressen att ta över. Efter en dag ändrade han det till 15%, den högsta tullsatsen just den lagen tillåter.

Många av mina bolag har rapporterat att de tappat mångmiljardbelopp i vinst på grund av tullar. De borde nu kunna få tillbaka pengar, fast ingen vet riktigt hur. Den högsta domstolen sa inget om hur det skulle gå till, eller ens att en återbetalning skulle ske.

Inflation

I Sverige kom samma dag inflationssiffror från SCB.

KPI, det bredaste inflationsmåttet, pekar på en prisökning på 0,5% det senaste året, men som alltid så är det tudelat. Måttet dras fortfarande ner kraftigt av sänkta räntor, och därför sänkta bostadskostnader för de med stora bostadslån. Alla andra har upplevt en mycket högre inflation.

Jämfört med för ett år sedan är de viktigaste förändringarna 3,2% högre matpriser, 3,7% högre hyror, 19,7% högre elpriser och mellan 17,5 och 20,4% lägre räntekostnader.

Siffrorna är ungefär samma som vi har sett varje månad det senaste året, med undantag för elpriserna. Hyror och matpriser går upp, men räntekostnader sjunker. Årets hyresförhandlingar har redan landat och det ser ut som att betydligt högre hyror kommer ligga med i alla fall 12 månader till.

Framöver tror jag att vi också kommer se en valutaeffekt. En del saker, till exempel elektronik, får sina priser i amerikanska dollar och då ska de nu bli billigare i svenska kronor. I teorin, för just elektronik har drabbats av brist på varor då företag beställt komponenter för lång tid framöver för de datorhallar de planerar bygga.

KPIF, det mått Riksbanken jobbar efter då det måttet bortser från direkta ränteeffekter, är upp 2,0% jämfört med för ett år sedan. 2,0% är exakt i mitten av Riksbankens mål och jag hoppas att Riksbanken ser det som ett tecken att inte röra något.

Sedan kommer Snabb-KPI, den preliminära inflationssiffran, att förbättras. Jag har sedan Snabb-KPI infördes påpekat att det är ett fiasko, eftersom den siffra de släppte 1-2 veckor i förväg inte gav någon användbar information. Framöver kommer Snabb-KPI också att innehålla värden för ett dussin generella kategorier och SCB hoppas att det ska göra informationen möjlig att tolka.

Jag är säker att det kommer göra Snabb-KPI bättre men är det tillräckligt? Vi får väl se. Man borde i alla fall kunna se om en oväntad förändring beror på en enskild kategori eller om det är en bred förändring.

🥇🥇🥇🥇Grattis till de svenska olympierna!🥇🥇🥇🥇

Många gjorde precis så bra ifrån sig som de hade hoppats och Ebba Andersson lyckades dessutom med en 10/10 vurpa. Möjligen tänker hon sig en plats i freestyle-laget till OS 2030 i Frankrike.
🥈🥈🥈🥈🥈🥈
🏅🏅🏅🏅