All-time-high, högsta någonsin! Varför var det så svårt?
Jag har sett nya rekordsiffror tidigare, men bara om jag struntar i att vi haft inflation, och struntar i att en del av pengarna kommer från nysparande. Jag har vetat hela tiden att de siffrorna varit dopade och jag har sneglat på grafen ovan, och väntat.
För min stackars portfölj har haft det jobbigt. Den nådde en tillfällig topp årsskiftet 2021/2022, när börsen plötsligt värderade fastighetsbolag skyhögt. Sedan kom baksmällan.
Efter toppen kom insikten att allt inte var guld och gröna skogar. Putin och Ryssland skickade in hela sin armé i Ukraina, Europa insåg att Ryssland tänkte använda olja och gas för att utpressa EU att svika Ukraina. Vi hjälpte Ukraina, vi klippte linor till Ryssland, ibland med oväntad hjälp, och energipriser rusade och inflationen som puttrat under ytan efter COVID tog fart.
Med inflation kom vårt trubbiga, men bästa, verktyg för att dämpa den: Högre räntor. Högre räntor fick överbelånade fastighetsföretag och miljardärer att stå med rumpan bar. SBB, Fastator, Ilija Batljan, Oscar Properties, Rutger Arnhult, Oscar Engelbert...
Min portfölj hade efter uppgångarna en bit över 10% exponerat mot fastighetsbolag och det var tillräckligt för att de på egen hand skulle dra ner min portfölj långt från "All-time-high"-nivån. Från toppen i januari 2022 till botten i oktober samma år tappade jag 22,1% nominellt, eller 28,9% i reella pengar, där man tar hänsyn till inflationen.
Det var inte min första eller största nedgång i procent, men det var den största i värde i kronor. Bara något år tidigare så hade COVID-kraschen tagit nästan 30% ur portföljvärdet, men det återhämtade sig skrämmande snabbt. Störst i procent var annars IT-kraschen (-60%) och den amerikanska finanskrisen (-37%).
Så jag vet hur det är. Man biter ihop, om man har mer att investera letar man fynd, och sedan väntar man.
Efter två år, våren 2024, passerade jag en ny toppnivå men det gick inte att bortse från inflationen när den var 10% eller mer per år. Börsen hade gått uppåt, men mest bara i takt med inflationen. Jag blev inte rikare, jag fick bara större siffror på kontoutdragen. Det var i alla fall bättre än för de personer eller det sparande som inte följde med inflationen alls.
Efter tre år, i januari 2025, nådde jag inflationsjusterat nivåerna från januari 2022, men det var delvis tack vare nysparande. Utan nysparande låg jag fortfarande 4,5% back, men då, för 16 månader sedan, hoppades jag att det bara var en fråga om veckor eller månader. Så blev det inte.
Strax efter sniffet på högstanivån visade det sig att Trump tänkte återuppliva förkastade ekonomiska idéer från hundratals år sedan med massiva importtullar och börsen rasade igen.
Efter ett tag insåg världen att det var skillnad på vad Trump sa och vad som verkligen hände, så kanske skulle det inte bli riktigt så illa som det lät, och kurserna började långsamt klättra uppåt igen.
Ett och ett halvt år senare, efter fyra och ett halvt år, är jag till sist över puckeln. Nu har min portfölj tagit sig förbi, och över, de problem som den mött. Inflation, tullar, räntehöjningar, företagskrascher, allt är ett minne blott.
Efterklok
Med facit i handen skulle jag såklart ha dumpat allt vad fastigheter heter när priserna rusade, sedan skulle jag ha suttit på pengarna till sommaren och då köpt Nvidia-aktier som sedan dess gått upp +1700%. Nästa gång det krisar ska jag skaffa mig en tidsmaskin.
En sak som har legat mig i fatet är att jag inte har haft så stora möjligheter att nyinvestera som tidigare. Det har blivit en del, men av diverse personliga och professionella skäl så har jag inte haft lika mycket att stoppa in i långsiktigt sparande som jag brukade ha.
Det nysparande jag har haft har gått till fastighetsbolag för att vara med när det vänder för dem. Vändningen har låtit vänta på sig så det har inte varit lysande investeringar på kort sikt.
Kommentarer
Skicka en kommentar
Berätta vad du vet, tror och tycker om de ämnen jag berör!