Bostadsbubblan i Sverige idag - spricka eller inte?

Det här kommer bli en lång text om bostadsmarknaden. Så nu är du varnad och skyll inte på mig om du läser den till slut.

By Arthur C. Haskell/HABS [Public domain], via Wikimedia Commons

I en kommentar till dokumentären "Inside Job" så trillade jag över en sammanfattande lista på orsaker till finanskraschen i USA 2007-2008 och det slog mig hur mycket som stämmer för Sverige 2015. Listan var på engelska men jag har översatt den. Mina kommentarer inom [ kommentar ].

Sverige 2015	USA 2008
	Amerikanska centralbanken sänkte räntorna kraftigt efter dot-com-bubblan sprack, vilket gjorde lån billiga. [Och nu i Sverige är de ännu lägre.]
	Husköpare som kunde låna till låg ränta pressade upp priset på hus till mycket höga nivåer.
	Den amerikanska kongressen fortsatte stödja huslåneavdrag på skatten vilket gav konsumenter en anledning att köpa dyra hus. [ Ränteavdraget någon? ]
	Fastighetsmäklare, som oftast jobbade för säljarna istället för köparna, tjänade högre provision när de sålde dyrare hus.
	Clinton-regeringen som uppmuntrade mindre hårda krav för arbetar- och medelklassfamiljer som ville låna pengar eller lägga in handpenning. [ Den statliga banken SBAB har gått före med allt lägre räntor. ]
	Lånemäklare, som erbjöd husköpare utan pengar speciallån med låga kostnader inledningsvis men kraftigt ökande räntor över tid. [ Tack och lov inget vi har i Sverige. ]
	Tidigare riksbankschefen Alan Greenspan som 2004, nära toppen på husbubblan, uppmuntrade amerikaner att använda rörlig ränta. [ Tidningar uppmanar folk att söka sig till de lägsta räntorna och påpekar att det i längden alltid varit lönsamt med rörliga räntor. ]
	Finansbolag, som inte ägnade kvaliteten på lånen de sålde vidare någon större uppmärksamhet, och som gav ut obligationer med de lånen som säkerhet.
	Bush-regeringen som inte gjorde något för att förstå eller kontrollera den allt tveksammare marknaden för värdepapper med lån som säkerhet. [ Jag vet inte om det någonsin funnits sådana marknader i Sverige, eller om det finns nu, men jag tror inte något exakt likadant kan hända. Däremot så vet läsare av den här bloggen att jag varit kritisk till nuvarande och tidigare regeringars hantering av den här frågan. ]
	En underlig bokföringsregel, kallad "mark-to-market" som kan ha den paradoxala effekten att tillgångar kan vara värda mindre på papper än de är i verkligheten om panik utbryter. [ Här vände listförfattaren på betydelsen, han menar tvärtom, att tillgångar kan se ut att vara värda mycket på papper men när de ska växlas mot pengar/kontaner, så går de inte att sälja för det priset; det här är ett allmänt problem med bokförda värdepapper - ingenstans är man garanterad ett pris när man säljer dem ].
	Ett allmänt självbedrägeri att huspriser skulle fortsätta gå upp i oändlighet oavsett hur höga priserna är eller hur mycket de redan gått upp. [ Absolut - det finns de som påpekar att priser kan sjunka - men folk i allmänhet antar att vissa priser bara ska fortsätta uppåt. ]

Det finns skillnader mellan USA och Sverige också. Det är till exempel svårare för folk att bli av med lån de inte kan betala i Sverige (gör att mer av smällen får tas av låntagarna), och vi har bostadsrättsföreningar med stundtals komplicerade finansiella konstruktioner som kan explodera i ansiktet på bostadsrättsinnehavarna.

Jag hoppas innerligt att vi inte får en exploderande bostadskrasch i Sverige. En sådan krasch kommer att dra med sig mycket mer än de som fattat dåliga beslut, vilket både bankkraschen på 1990-talet och finanskraschen 2008 visade. Det är därför man inte kan låta "marknadens parter" löpa amok utan någon måste styra bostads- och lånemarknaden, med små eller stora medel, så att den kan tuffa vidare.

I Sverige idag så har nästan inget gjorts. Det har pratats mycket. Vissa parter har försökt göra saker, men det har då visat sig att riksdagen och regeringen inte gett dem lov så de har fått dra tillbaka sina åtgärder. Istället går statens bank, SBAB, före med räntesänkningar som eldar på bubblan ytterligare, och alla förslag som skulle göra det dyrare att låna avvisas kallt.

Rättviseargument brukar användas för varför räntesubventioner behövs, och varför en statlig bank måste ha lägst ränta, men om man inbillar sig att det är de rikaste som kommer drabbas av en krasch så är man blind. Det är alltid de svagaste, de som lever mest på gränsen, som drabbas när banker och marknader kraschar. Det är för deras skull man måste göra något, gärna för 5 år sedan.

Nu ska jag nog kunna hålla mig borta från ämnet ett tag, men kommentarsfältet är alltid öppet för kommentarer.