Så funkar en ETF, en börshandlad fond

En ETF, en börshandlad fond, är en relativt ny företeelse i Sverige. De klassificeras som aktiefonder men de fungerar annorlunda. En klassisk aktiefond har en person, eller maskin, som köper aktier för de pengar folk sätter in, och säljer aktier för att kunna ge pengar till de som säljer sina andelar. Eftersom det ska bollas en massa kontanter så räknar man bara ut priset en gång per dag och alla som köper och säljer får det priset.

En ETF har istället en exakt koppling mellan andelar och aktier och det gör det möjligt att värdera en ETF-andel varje sekund genom att kolla priset på aktierna och man kan därför sälja och köpa dem när som helst. Många aktiemäklare har handel med ETF:er och de har blivit populära.

Hur skapas ETF-andelar?

Till en ETF-fond hör ett antal "market makers", vars jobb är att se till att det alltid finns säljare och köpare om någon vill köpa eller sälja ETF-andelar.

"Market makers" är de enda som kan växla aktier till ETF-andelar och genom att utnyttja spreaden så blir det här ett sätt för dem att tjäna pengar.

Artist: Daniel Investerar

Om någon vill köpa ETF-andelar när det inte finns några kvar att köpa så köper istället "market makern" aktierna och växlar till ETF-andelar. Sedan säljer de ETF-andelarna lite dyrare och tjänar pengar på det.

En ensam "market maker" skulle kunna manipulera marknaden genom att lägga på en stor marginal, så därför har man flera som får konkurrera om att skapa billigast andelar.

Om någon vill sälja ETF-andelar när det inte finns några andra köpare så köper en "market maker" andelarna lite billigare än aktierna är värda och växlar sedan in dem till riktiga aktier. Så kan de tjäna pengar.

Även här skulle en ensam "market maker" kunna manipulera marknaden genom att betala väldigt lite, men om det finns flera "market makers" så får den som betalar minst inga affärer.

Exempel

ETF:en Daniels Bankfond är en fond som har en 1 Swedbank-aktie och 1 SEB-aktie för varje ETF-andel. För att skapa en ETF-andel så kan min market maker därför köpa 1 aktie vardera i Swedbank och SEB och växla till en nyskapad Daniels Bankfond-andel. Sedan kan de sälja andelen till någon. För att det ska vara någon poäng med allt det här jobbet så måste någon vara beredd att köpa ETF-andelen för en aning mer än aktierna skulle kosta, men ingen skulle betala mycket mer eftersom de då kunde köpa aktierna direkt själva.

Kostnader och avgifter

Fondavgift

De som förvaltar ETF:er lever på en avgift som tas ut genom att hela tiden minska mängden aktier en ETF-andel motsvarar och sälja det som blir över. De flesta ETF-er har låga avgifter men de är inte noll. Det är antagligen inte ens den största avgiften. Se nedan om spread och courtage.

Courtage

Aktemäklare tar ut ungefär samma, eller exakt samma, avgifter för handel med ETF:er som de tar ut för aktiehandel. Det betyder att runt 0,1 - 1% av värdet försvinner när man köper, och lika mycket när man säljer. Vanliga fonder brukar handlas utan courtage.

Spread

Den mest magiska "avgiften" är spreaden (svengelska), eller slippage (engelska) och det är att man betalar mer för sina ETF-andelar än aktierna är värda, och när man säljer så får man mindre betalt än aktierna är värda.

Hur stort gapet är varierar beroende på fond och omsättning, men någonstans i slängarna 0,1% till 1% försvinner även här, först vid köp, sedan vid försäljning.

Fördelar

Den mest uppenbara fördelen är att man kan köpa och sälja ETF-andelar när som helst börsen är öppen. Att sälja fondandelar kan ta allt från en dag till en månad beroende på fond.

Vanliga fonder har oftast en kassa för att hantera de affärer som måste göras. En ETF har ingen kassa så de är alltid fullinvesterade och skulle därför kunna följa marknaden lite bättre. I praktiken så verkar skillnaden vara liten.

Risker

Den främsta risken är förstås att företagen som ETF:en representerar misslyckas eller att deras aktiepris sjunker men det finns även några andra risker.

ETF:er beror mycket på att market makern, det företag som packar ihop aktier till ETF-andelar, gör ett bra och ärligt jobb, åt båda hållen. Skulle det företaget misslyckas med att köpa en viss aktie, till exempel, så kan de inte skapa nya andelar och priset på ETF:en kan bli högre än innehaven.

På samma sätt, skulle företaget misslyckas med att sälja en viss aktie så kanske de inte längre är beredda att köpa ETF:er och priset kan rasa långt under priset på ingående aktier. Det här skulle typiskt hända vid en börskrasch, precis när många vill sälja. Till skillnad från vanliga fonder så förloras inget värde på lång sikt dock, så när allt lugnat sig ska andelarna vara värda lika mycket som aktierna igen.

Än så länge så verkar ETF-system robust men det ska bli intressant att se vad som händer när de stresstestas.

Avanza mot Nordnet mot Nordea

Alls större mäklare verkar låta sina kunder handla med ETF:er, men villkoren varierar.

Den största skillnaden är utbudet. Här är Nordnet bäst, då både Nordea och Avanza har ett mindre utbud.

Avanza brukade ha ett större utbud men drog sig först 2018 och sedan 2019 ut från en stor del av ETF-marknaden i samband med att det kom nya regler som skulle göra det jobbigare för dem att sälja ETF:er. Nordnet stannade mestadels kvar.

Nordnet erbjuder även courtagefritt månadssparande i ETF:er men tyvärr bara i vissa utvalda ETF:er med hög omsättning.